Tillsammans för ett renare hav

När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven? Organisationen KIMO är en del av lösningen, skriver Karin Meyer, nationell koordinator för KIMO Sverige.

Marint skräp har på bara några decennier blivit ett gigantiskt problem både ute till havs och längs våra kuster. Förr i tiden var de gjorda av naturmaterial och förmultnade efter något år. Idag består skräpet (virke och stockar undantagna) upp till 90 procent av plast i olika former. Ett skräp som blir kvar liggande mycket länge om det inte städas bort. Bohuskusten, som är särskilt utsatt, får ta emot flera hundra ton skräp varje år.

För att nå ett renare hav behövs aktion på många nivåer i samhället. Allt från den internationella nivån till den lokala. I juni var Sverige och Fijiöarna värdar för FN:s havskonferens i New York. FN:s globala mål om hav och marina resurser stod i fokus. Konferensen resulterade i 1 300 frivilliga åtaganden från länder, företag, organisationer och andra aktörer som handlar om allt från att minska plast i havet till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer. I samband med konferensen medverkade KIMO Sveriges ordförande i en debattartikel i Kvällsposten den 15 juni 2017 för att lyfta nyttan av att låta naturens tjänster hjälpa till att rena vatten och minska risken för översvämningar. Läs gärna mer om konferensen på wwf.se.

KIMO är en medlemsorganisation som består av kommuner som arbetar tillsammans för ett renare hav. Ordförande för KIMO Sverige är ordförande i miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stad, Michael Törnqvist (MP). En av mina arbetsuppgifter som miljöutredare på miljöförvaltningen är att vara nationell koordinator för KIMO Sverige. Det är viktigt att samarbete sker över kommungränserna i miljöfrågorna.

Inom KIMO arbetar vi för att skydda, bevara och förbättra havsmiljön. Organisationen ger kommunerna en bra plattform att kunna påverka beslutsfattare både på regional, nationell och internationell nivå. KIMO består av medlemskommuner i länder runt Nordsjön och Östersjön. Sverige har i dag 11 medlemskommuner, men vi vill gärna bli fler – kolla om din kommun är medlem på kimointernational.org. Om inte, ta gärna kontakt med en person som arbetar med frågor om hållbart hav och vatten och föreslå ett medlemsskap.

Vi har sedan 1990-talet arbetat med frågor kring marint skräp, oljeföroreningar, nedskräpning av stränder, utsläpp och hållbar sjöfart. Ett konkret resultat av vårt arbete är den handlingsplan mot utsläpp av mikroskräp från kommunala anläggningar och verksamheter som blev klar under våren. Mycket forskning pågår kring mikroplasters påverkan på ekosystemet och Naturvårdsverket presenterade nyligen en rapport som identiferar källorna till de största utsläppen av mikroplast i Sverige. KIMO vill vara en del i lösningen, inte problemet!

På den lokala nivån är KIMO ett bra nätverk för kommuner som arbetar med havsmiljöfrågor. Dagsaktuella frågor är till exempel nedskräpning. Göteborgs Stad och många andra kommuner lägger miljontals kronor varje år på strandstädning. Men städningen räcker inte till. Det är ett ökande problem med skräp i haven, vilket ger stora skador på både djur- och växtlivet. När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven?

I oktober fortsätter arbetet när Sverige står värd för det internationella årsmötet för KIMO. Det äger rum i Lomma i Skåne i samarbete med en konferens om havsmiljöfrågor. Konferensen heter Life Below Water och hålls i Malmö den 11–13 oktober.

Läs mer på kimointernational.org och följ Kimo Internationals arbete på twitter.com/KIMOInt.

/Karin Meyer, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad och nationell koordinator för KIMO

Foto: Cat Holloway/WWF

Dela:
MENY