Vegetariska världsdagen 1 oktober – inspireras av Göteborgs skolbarn

För att uppmärksamma den vegetariska världsdagen 1 oktober och köttkonsumtionens effekter på miljön så åt Göteborgs Stads förskole- och skolbarn vegetariskt under hela förra veckan. Även i vanliga fall serveras vegetariskt minst en dag varje vecka. Med de cirka 80 000 portioner som serveras dagligen gör en sådan satsning stor skillnad för stadens utsläpp av växthusgaser. Visste du till exempel att en portion nötköttsgryta med ris har nästan 15 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som en linsgryta med potatis? Förutom miljönyttan så är det ju både gott och nyttigt med mer vegetabilier på tallriken, och det blir en vana för barnen att äta vegetariskt.

– De som var negativa i början och bland annat klagade på att de inte skulle bli mätta, har istället ändrat sig, säger Gunilla Williander, köksmästare på Johannebergsskolan, som har varit med och tagit fram menyn.

Är du sugen på att testa vegetariska recept? Här finns några tips:

vegetariskvardag.se
vegoeco.se
javligtgott.se
coop.se
ica.se

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Konsten att fråga på rätt sätt

Räcker det verkligen med en liten ändring i ett formulär för att mångdubbla antalet personer som väljer vegetarisk mat? Vi blev förvånade över hur enkelt det var att påverka matvanorna.

För några år sedan var det konferensdags för de anställda på ett vårdföretag. Deltagarna ombads tala om i fall de ville ha specialkost som till exempel vegetarisk mat. Drygt 11 procent av de anställda bad om vegetariskt.

Två år senare ordnade samma företag konferens igen, men den här gången ville 49 procent ha vegetarisk mat. Vad var skillnaden? Kanske att frågan om matpreferenser ställdes på ett annat sätt – den här gången fick deltagarna kryssa i om de ville ha kött eller vegetariskt.

Året därpå återgick företaget året till det gamla sättet att ordna med konferensmat. Det serverades ett standardalternativ med kött till alla som inte uttryckligen bad om vegetarisk specialkost. Andelen som ville ha vegmat störtdök till tre procent. Men bara några månader senare ordnade företaget en ny sammankomst för personalen där de åter ombads välja mellan kött och vegetariskt. Då var det 36 procent som föredrog vegetarisk mat.

De här kraftiga svängningarna fascinerade förstås Åsa Österlund, som var hållbarhetsansvarig på företaget. När hon bytt jobb testade hon samma sak där, personalen fick börja göra ett aktivt val mellan vegetarisk och annan mat, i stället för att ställas inför ett standardalternativ. Andelen som ville ha vegetariskt ökade från 3,5 till 13 procent.

Här finns med andra ord ett tydligt mönster: betydligt fler väljer vegetarisk mat när det framställs som ett av två alternativ än när det presenteras som en avvikelse från normalalternativet. Vad beror det på? Åsa tog med sig frågan till en kurs i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, där vi dissekerat den inom ramen för ett grupparbete.

Frågan om betydelsen av standardalternativ har diskuterats flitigt på senare år, inte minst inom ramen för nudgeteorin, som fick enormt genomslag när Cass Sunstein och Richard Thaler presenterade den 2008. En central idé hos nudgeförespråkarna är att människor gör helt olika val beroende på hur alternativen framställs och att de därmed kan knuffas i olika riktningar – det är det som är en nudge. Om något ges status av standardalternativ kommer i normalfallet de flesta att välja det. Några tar standardalternativet av ren lättja, andra för att inte sticka ut och ytterligare andra för att de uppfattar att det är sanktionerat av experter.

En närbesläktad teori, utvecklad av Daniel Kahneman och Amos Tversky, beskriver hur människor formar uppfattningar utifrån vilka referenspunkter som finns. När något presenteras som standard blir det en sådan referenspunkt som styr hur olika alternativ värderas. Olika studier har också visat att människor avskyr att förlora. Och att välja något annat än standardalternativet kan uppfattas som en chansning, en risk att hamna i ett sämre läge än om man godtagit standardlösningen.

Utifrån de här idéerna har Cass Sunstein uppmanat miljöengagerade att fokusera mycket mer på att påverka vad som är standardalternativ. Han tror helt enkelt att det är det mest kraftfulla sättet att ändra människors beteende, betydligt effektivare än information eller ekonomiska incitament.

Men han har förstås också fått mothugg. En del kritiker varnar för de möjligheter till manipulation som nudging öppnar för, andra ogillar att så mycket av diskussionen kommit att handla om individers beteende snarare än om samhällsstrukturer.

Ändå är det svårt att bortse från betydelsen av nudges och hur olika val presenteras. Trots att vi sällan tänker på det ställs vi hela tiden inför olika val som formulerats av andra. Det är nästan alltid någon som bestämt vad som ska vara huvudalternativet och hur olika möjligheter ska beskrivas. Dessutom utformar vi varje dag valsituationer för andra människor: ”vad ska vi ha till middag idag?”, ”ska vi ta bilen eller cykeln?”. Hur vi gör det har mycket större betydelse än vi kanske tror.

/Sandra Alm, Maria Sköld, Carin Ström och Åsa Österlund arbetar till vardags med miljö- och hållbarhetsfrågor respektive kommunikation. De har skrivit uppsatsen Välja vegetariskt – en studie av vad som påverkar människors matval på konferens.

”Jag lovar att äta vegetariskt fem dagar i veckan”

Nu är snart min kliMATsmarta månad över. Vi har ätit mängder av nya vegetariska rätter hemma, en del omtyckta av familjen och en del mindre omtyckta. Själv känner jag mig nästan som en vegetarian nu, då det inte blivit många köttbitar under den här månaden. Och det känns faktiskt riktigt bra.

I början fick jag dock anstränga mig. Om jag var på restaurang till exempel tänkte jag alltid att kött- och fiskalternativen säkerligen var godare och att jag fick göra en ansträngning för att i stället välja de gröna. Men inte nu längre. Nu är det vegetariska en naturlig del av mig och jag längtar faktiskt inte efter kött. Fint va?

Vad kommer jag minnas från månaden? Jo, hungern under min veganvecka såklart – ja, den var lite tuff, men jag har inte gett upp, jag ska våga testa igen! Och när svärföräldrarna utbrister: Är du militant vegan nu? Eller när barnen tävlade om vem som var modigast och vågade äta flest kikärtor! Eller bara hur lätt det ändå var att gå över till att äta vegetariskt? Att det inte är någon större uppoffring, utan tvärtom något som jag trivs bra med!

Under nästa år tänker jag fortsätta mitt gröna spår och hoppas hitta fler rätter som barnen gillar. Jag är också sugen på att länka på hälsoperspektivet. Det sägs ju att man ska äta mat med så många olika färger som möjligt för att få i sig maximalt med vitaminer och mineraler, det går ju hand i hand med att äta klimatsmart. Och jag kommer att fortsätta veckoplanera – det var verkligen en hit. Vi äter både bättre och mer varierat nu med bättre planering.

Jag har tänkt avsluta månaden med att avlägga ett nyårslöfte som jag hoppas att ni hänger med på. Men först vill jag tipsa om en intressant intervju med Maja Söderberg WWF har gjort. Hon ger smarta tips om att välja mat efter säsong, men säger också några andra kloka saker som jag tänker att jag vill ta till mig. Som att ha en ”ät-först-hylla” i kylskåpet för att se till att minska svinnet. Och hon delar med sig av en klok tanke om att det kostar pengar att äta ekologiskt. ”Det är inte den ekologiska maten som är för dyr, det är den vanliga som är för billig.” Så sant tänker jag.

Nu till mitt nyårslöfte. Under 2016 kommer jag att äta vegetarisk mat minst 5 dagar i veckan! Det ni. Det känns bra, och vad jag och planeten kommer att bli glada! Vill ni inte hänga med mig på ett nyårslöfte för mer kliMATsmart mat under 2016? Gör ett eget kliMATsmart nyårslöfte och basunera ut det högt till släkt och vänner på nyårsafton!

Slutligen, tack alla som följt mig, och tack alla ni som berättat för mig att jag inspirerat er, det glädjer mig mycket!

Jag önskar er alla många ljuvliga gröna måltider 2016.

Gott nytt kliMATsmart år!

/KliMATsmarta Anna

KliMATsmarta Anna laddar för hardcore-vecka

KliMATsmarta Anna tuffar vidare i sin matutmaning att äta mer klimatsmart mat. I dag delar hon bland annat med sig av ett supperfiffigt receptplugin där du kan få veta hur mycket växthusgaser din måltid släpper ut. Hon laddar inför sin super-hardcore-vecka och äter mer säsongsanpassad mat.

Hej på er!

Mitt KliMATsmarta liv rullar på ganska bra nu. Utmaningen har bidragit till att jag planerar veckans måltider på söndagskvällen och det är jag väldigt nöjd med. Maten blir varierad och jag lyckas få med mig massa fina vegetariska matlådor till jobbet. Att äta hemlagad mat även på jobbet är livskvalitet.
Jag har också införskaffat några vegetariska kokböcker för inspiration. Vi använder ofta Mera Vego: mat för hela familjen, som har kapitel indelade efter hur mycket tid man har. Där finns bland annat goda mixade pastasåser baserad på tomat, crème fraiche och rivna morötter som blir milda, lite sötaktiga men ändå smakrika. Eller en len och rund soppa slätmixad på blomkål, potatis och jordärtskockor som barnen älskar. Och massa mer goda rätter. Jonas Dahlin tipsade även om böckerna Grön Magi och Green Kitchen Stories som han ofta använder sig av. Den senare finns även som blogg. Besök den gärna och inspireras precis som Jonas! För att få ytterligare hjälp när inspirationen tröt har vi hemma också testat en vegetarisk matkasse från Coop. Men fyra av fem måltider innehöll ost! Det är gott javisst, men ur klimatsynpunkt hade det varit bättre att äta både kyckling och fisk så den matkassen blir det inte någon mer gång.

Receptplugin visar växthusgaser

En riktigt kul grej som ni måste testa är ett receptplugin ni kan ladda ner på Foodprint.nu. När den är installerad på din dator kan du gå in på några av de vanliga receptsiterna och vips får du en siffra över hur mycket växthusgaser din måltid släpper ut. Om man även skaffar ett konto kan man jämföra utsläppen med antal kilometer i bilen och jämföra utsläppen i öl. Man kan även se om klimatutsläppen ökar eller minskar om man ändrar några ingredienser i receptet. Den har några barnsjukdomar men är ändå jättekul! Prova! Här ser ni hur det kan se ut – receptet är hämtat från Tasteline:

Bild från tasteline.com

SuperKliMATsmart vecka på gång

Så måste jag ju berätta om min stora utmaning jag ska utföra till nästa gång. En superKliMATsmart vecka. En hardcore-vecka. Puh. Vi ska under veckan som kommer göra allt för att bidra med så låga utsläpp som möjligt från min och familjens matkonsumtion. Ni vet ju alla nu att köttet är den stora boven. Så självklart blir det inget kött den här veckan. Men också mejeriprodukter har stora klimatutsläpp. Ja, så den här veckan kommer jag äta veganmat. Jag är lite nervös över detta. Hur ska jag klara mig utan min yoghurt på morgonen och min ostskiva på mackan? Kommer mina barn vilja smaka på maten som kommer både smaka och se annorlunda ut?

Mer säsongsanpassad mat

Och inte nog med det. Vi ska cykla eller beställa hem mat från affären istället för att ta bilen då resan till mataffären är en stor bov i sammanhanget. Använda matresterna och minska maten som slängs i soporna. Och så ska vi äta mer säsongsanpassad mat. Det här med säsongsanpassad mat är ganska ny kunskap för mig. Vi har i vårt samhälle tappat kunskapen om vilken mat som är i säsong. Står det sparris i receptet så vill vi kunna köpa det i affären. Även om det är november. Precis så fungerar jag. Till min hjälp för att råda bot på detta har jag hittat informativa klimatpyramider för sju säsonger under året man gratis kan skriva ut från klimatmat.se, både för vegetarianer och för icke-vegetarianer. Här får ni se den som är aktuell för köttätare just nu. Ta det lugnt med lammet bara, den är i säsong nu och bra för våra öppna landskap men släpper ut mycket metan (stark växthusgas).

Jag är nu redo för min utmaning. Det kommer att bli tufft men ändå spännande. Om en vecka får ni veta hur det gick. Och så ska ni få lite tips och tankar inför julen också såklart. Ses snart!

/KliMATsmarta Anna

KliMATsmarta Anna antar utmaningen

Under december månad får vi följa Anna Teghammar och hennes familj sedan de antagit decemberutmaningen att äta mer klimatsmart. Till vardags arbetar Anna som miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg och vi får lära känna henne här på bloggen som – KliMATsmarta Anna!

Hej på er!

En matklimatsmart december. Detta är min och min familjs utmaning. Visste du att maten står för 33 % av medelsvenskens privata klimatutsläpp? Det är med andra ord en stor och viktig del i att leva mer klimatsmart. Vad ska vi äta under vår klimatsmarta månad då? Mest vegetariskt, minska ner på mejeriprodukterna och äta så säsongsanpassat som möjligt. Men även några klimatsmarta köttinslag kommer att dyka upp. Och om 1-2 veckor ska jag vara super-mat-klimat-smart och äta mat med så låg klimatpåverkan som möjligt. Hur ska det gå?

Köttet är en stor bov i klimatdramat

Varför då detta projekt? Jo för att en av de viktigaste saker vi kan göra för klimatet är att minska eller välja bort köttet! Klimatfrågan är som ni alla vet högaktuell nu och FN träffas i Paris under COP21 för att diskutera frågan. Det handlar om våra barns och vår jords framtid och vi kan alla göra något. Och detta något skulle kunna vara att minska ner på köttet. Genom att minska ner på köttkonsumtionen kan vi alla göra en betydande insats. Visste ni att genom att byta ut allt nötkött mot annat kött minskar vår klimatpåverkan från mat med 26%, och genom att kraftigt minska köttkonsumtionen kan vi minska vår klimatpåverkan med 42% ? Vegankost gör att klimatpåverkan pressas ner ytterligare och för er som redan är inbitna vegetarianer så kommer jag framöver snacka en del om alternativ till mejerier för att göra matvalen ännu mer klimatsmarta.

En vegetarisk december

December kommer alltså att vara till största delen vegetarisk för mig och min familj. Och under december dessutom, ni förstår ju själva att jag kommer möta en del motstånd och utmaningar! För närvarande äter jag, min man och våra två barn på två och fyra år som en typisk barnfamilj skulle jag tro. Med köttfärssås, fiskpinnar, pannkakor, korv var och varannan dag och vegetarisk mat bara någon gång ibland. Men nu ska det bli ändring på det! Det enklaste och första steget jag ska genomföra är att byta ut köttfärssåsen mot sojafärssås – barnen borde inte märka någon skillnad. Och sojakorv istället för grillkorv. Havremjölk till gröten och i pannkakorna. Men sen?

Vanans makt är stor

Ja hur ser våra utmaningar ut? Vad kommer vara svårast? Den första utmaningen tror jag kommer att vara vanan. Vi ska komma på bra nya standardrecept hemma. Vad ska vi laga? Jag tror att man ska ha stor respekt för vanor, de är ofta svårare att bryta än vad man tror – jag ska styra bort från falukorven till en tofuförpackning när fantasin tryter och tänka nytt. Den andra utmaningen är smak och mättnad. Jag har fått lite skeptiska kommentarer från min omgivning – är det verkligen gott? Blir man verkligen mätt? Jag ska överbevisa dem – man kanske t o m kommer att må bättre av att äta mer vegetariskt och inte blir så där tungt mätt och dåsig som kan vara fallet idag?!

Inspiration och stöd är viktigt!

Den tredje och kanske största utmaningen är mina barn. Barn i två- och fyraårsåldern är skeptiska till nya maträtter oavsett om det är vegetariskt eller inte. Hur ska jag få med dem på banan? Hur ska jag få dem att äta tofu, bönor och haloumi? Som tur är har jag träffat före detta stjärnkocken från Wasa Allé som numera jobbar med hållbar mat i förskole- och skolköken i Majorna-Linné, Jonas Dahlin. Han har delat med sig om massa bra tips om hur jag ska få med barnen på den vegetariska resan – nästa vecka får ni veta mer om det.

Vegetariskt – för klimatet och för hälsan

Nästa vecka ska ni också få en djupdykning i hur vi borde äta för klimatet skull – ja faktiskt även för vår hälsas skull. Ni har väl inte missat att både Livsmedelsverket och Cancerfonden rekommenderar högst 500 g eller 4 köttmåltider per vecka? Både hälsan och miljön mår alltså bra av mer vegetariskt. Så – vad väntar vi på – ut med köttet och in med grönsakerna!

/Anna Teghammar (KliMATsmarta Anna), miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg