Arkiv för taggen: solceller

Energieffektive Eriksson cyklar bort utsläppen

Efter värmepannor, solceller och energilagring vänder nu Energieffektive Eriksson blicken mot sitt resande. En elcykel visar sig minska utsläppen med runt ett ton koldioxid per år – och då bor Energieffektive Eriksson på landet.

Veckan som gick har jag undersökt möjligheten att placera solceller på mitt platta papptak. Vet inte när pappen lades om, men nuvarande papptak börjar visa tecken på slitage oavsett lösning på montering, så jag bör nog börja med att lägga ny papp. Därefter finns det i dag lite olika metoder, alltifrån infästning till att använda sig av ballast. Infästning kräver mer arbete, men reducerar vikten som taket utsätts för. Ballast kräver i princip bara att något slitskydd placeras, men vikten påverkas förstås rejält och en hållfasthetsberäkning kanske måste till. Solceller kommer jag undersöka närmare nästa år, och kommer att använda tiden att sondera marknaden och ta in offerter. Jag har fortfarande bara löst halva husets uppvärmning, så nu får fokus ligga på värme.

Jag har skrivit mycket om olika tekniker att värma sitt hus och berört lite kring möjligheten att producera och lagra egen el . Huset står för en stor del av min energianvändning, så självklart påverkas både ekonomi och min klimatpåverkan om jag lyckas sänka denna, men det är ju mycket mer som spelar in.

I somras köpte jag en elcykel, ville testa och se hur mycket av bilresandet jag kunde ersätta. Bor lantligt och har lång resväg till jobbet, så att ta bilen 7 mil till Göteborg har aldrig varit aktuellt, men kan jag ersätta bilen med en elcykel till tågstationen som är 20 kilometer bort eller till centralorten som ligger knappt 10 km bort? En elcykel, och det vet alla som provat, är en väldigt behaglig upplevelse. Motvind och uppförsbackar är inte längre något som får en tappa lusten, och då jag tidigare inte varit någon cykelfantast var detta det perfekta transportmedlet.

Den stora ekonomiska vinsten gör man förstås om man kan göra sig av med bilen helt, slippa skatt och försäkring, besiktningar och dyrt underhåll och service, men drivmedelskostnaden har jag i vart fall lyckats sänka och slitage på däck och andra slitdelar har förstås minskat. En bilpool hade varit en intressant lösning, om det fanns någon. Sedan i somras har det ändå blivit 200 mil med cykel, och kostnaden för elen är i princip försumbar, 0,25 kr/mil. Om jag räknar bränslet till 10 kr/milen för bilen har jag fått en bra besparing där, och en koldioxidreducering med 168 g/km hamnar på 336 kg på några månader. På årsbasis kanske jag kan reducera min transportpåverkan med runt 1 ton.

Om jag byter ut min bensinbil, som ju ändå släpper ut 1 700 gr CO2/mil och investerar i en elbil och räknar med 1 500 mil per/år, hur skulle en sådan kalkyl se ut om vi ser till utsläpp?

El kan produceras på många olika sätt, kolkraft, vattenkraft och vindkraft är exempel och som har sina fördelar och nackdelar. Vid produktion får man en miljöpåverkan som brukar mätas i bland annat CO2. I Sverige räknar vi med utsläpp på mellan 15-25 g/kWh, det varierar lite mellan olika år. En elbil i Estland kan visa sig släppa ut mer CO2 än en snål diesel i samma land (1005 gr/kWh), men detta bygger på att all el är producerad med kolkraft. Problemet ligger i dag i att vissa länder fortfarande använder enbart kol för att producera el, här måste man få in mer förnybar produktion. Elbilen på bilden ovan drar drygt 1,5 kWh/mil. Räknar vi utsläpp på 20 g/kWh får vi 30 gr utsläpp CO2/mil. Egentligen är det bara priset och räckvidden som hamnar på minus-sidan, för elbilar är billiga i drift och har liten klimatpåverkan. Bensinbilen släpper ut 2,5 ton och elbilen med svensk elmix 45 kg.

I Göteborg släpper vi i dag ut motsvarande 8 ton CO2/person, och då är vår konsumtion medräknad enligt Göteborgs klimatstrategiska program. Målet är att nå 1,9 ton/person till 2050. Vi har väldigt lite av fossila bränslen i vår elproduktion, vilket håller ner siffrorna. Ändå är det så att för att kunna nå målet med 2°C temperaturhöjning måste vi ner till en utsläppsnivå på 1 ton/person. Omöjligt? Uppvärmning och transport står för en stor del och där har jag i dag kommit en bit. Beträffande mat och konsumtion, som utgör en lika stor del, får mina kollegor ta vid och ge tips vad vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan när GreenhackGBG pratar om de utmaningarna i november och december!

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70–75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Göteborgspriset går till solceller och energieffektivisering

Solcellsentreprenören Jeremy Leggett från Storbritannien, tidigare borgmästaren i Heidelberg Beate Weber-Schuerholz och tyske pionjären inom energieffektivisering Peter Hennicke delar på Göteborgspriset för hållbar utveckling 2015. Priset är på en miljon kronor.

Vi på GreenhackGBG tycker om initiativ som gör världen grönare. Göteborgspriset för hållbar utveckling är i hög grad ett sådant. Priset delas i år ut för 15:e gången till personer eller organisationer som gör betydelsefulla förändringar för en hållbar värld. Pristagarna är viktiga förebilder som alla har gått från ord till handling och visar vad som är möjligt.

I år har Göteborgspriset för hållbar utveckling energiomställningen som tema, med fokus på solenergi och energieffektivisering och pristagarna är:

Jeremy Leggett, inom området solenergi

Jeremy Leggett, till vänster i bild, är en engelsk företagare och opinionsbildare och han har genom sitt långa och hängivna engagemang för solenergi skapat debatt och global påverkan för en hållbar energiutveckling. Idag driver Leggett det egna företaget Solarcentury. Solarcentury var ett av de första solcellsföretagen på marknaden och är tack vare Leggetts entreprenörskap och uthållighet idag Storbritanniens största privata solcellsföretag. Bland annat sköter företaget installationer för IKEA i deras pilotprojekt att sälja solcellspaket. Solarcentury ger dessutom delar av sin vinst till Solar Aid, en organisation som Leggett grundade år 2006 med syfte att sprida soldrivna lampor i länder som Kenya, Malawi, Tanzania, Zambia and Senegal. Solar Aid är idag världens största distributör av sollampor. Leggett är en framgångsrik företagare som outtröttligt arbetar för förnybar energi/solenergi. Däribland genom kampanjer, att skriva böcker och genom sitt ordförandeskap i Carbon Tracker (lobbyorganisation för fossilfria investeringar).

Beate Weber-Schuerholz och Peter Hennicke inom energieffektivisering.

Beate Weber-Schuerholz blev borgmästare för staden Heidelberg år 1990, där hon under två mandatperioder (1990-1998) lade grunden till den ledande position inom energieffektivisering som Heidelberg har bland världens städer idag. Genom samarbete med det lokala näringslivet, styrning av det kommunala energibolaget, finansiering för energieffektivisering av byggnader och stora satsningar på bland annat kollektivtrafik minskade Heidelberg sina CO2-utsläpp med 30 procent mellan 1993 och 2007. Idag är Heidelberg en förebild inom energieffektiviseringen med bland annat världens största passivhus-område. Weber visade under sin mandatperiod på ett starkt ledarskap samt förmåga att organisera och inspirera företag, kommunala tjänstemän och medborgare. Weber framhävde dessutom den ekonomiska och miljömässiga nyttan med energieffektivisering. Webers engagemang sträckte sig även utanför stadens gränser genom regionala initiativ och arbete inom EU.

Peter Hennicke har kallats Tysklands ”biskop” inom energieffektivisering och har varit en pionjär för energiomställningen, die Energiewende. Redan 1985 skrev Hennicke boken “Die Energiewende ist möglich”. Hennickes forskning och deltagande i regeringens expertgrupper inom området har haft stor påverkan för landets utveckling. Han har tydliggjort för beslutsfattare på olika nivåer att det krävs en kombination av förnybar energi och energieffektivisering för en energiomställning. Genom att Hennicke framgångsrikt lyckats förmedla vilka fördelar för samhället en omställning skulle medföra har han dessutom inspirerat beslutsfattare till handling. Hennicke har haft positioner som chef för det ledande Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy, arbetat för FN och är idag medlem i Romklubben.

Tidigare pristagare i urval

Paul Polman
Al Gore
Kofi Annan
Margot Wallström
Gro Harlem Bruntland

Partners
Priset delas ut i samverkan mellan: Göteborgs Stad, Region Västra Götaland, Akademiska Hus, Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Folksam, Handelsbanken, Kooperativa Förbundet, PEAB, DB Schenker AB, SEB, SKF

Dela:
MENY