Rörelse skapar god hälsa och bättre livsvillkor

Visste du att skillnaden på den förväntade medellivslängden mellan Göteborgs stadsdelar skiljer upp till nio år? Stadsdelar som ligger mindre än två mil ifrån varandra. Google maps säger att det tar 25 minuter att köra från Östra Göteborg till Västra Göteborg. 25 minuter, och nio år i förväntad livslängd.

Rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg , 2014″. visar att klyftorna mellan de som har det bra, och de som har det sämre, ökar i Göteborg. Samtidigt ökar segregationen, och grupperingar, exkludering och social utsatthet vandrar från generation till generation.

Ur ett folkhälsoperspektiv påverkar detta invånarna redan där de ligger i magen, och vi ser tydliga hälsoskillnader mellan olika områden i tidig ålder. Dödlighet och fysisk ohälsa är 30 procent vanligare för barn som lever under svåra ekonomiska och sociala villkor, medan motsvarande siffra för psykisk ohälsa ligger på skyhöga 80 procent. I rapporten går det att läsa: ”Det är naturligt med skillnader i ett samhälle och det är i sig inget problem. Men när de blir för stora och när livsvillkoren blir strukturellt orättvisa ökar risken för social oro och otrygghet. Även sammanhållningen och allas hälsa blir sämre. “

Street Games skapar en aktiv hållbar livsstil för alla

Hur kan idrotten vända balansen åt rätt håll? Statistik visar att i socialt utsatta områden är det mycket lägre chans att människor hittar till idrottsföreningarna. Därför måste föreningarna hitta till människorna! I sommar, så som tidigare år, kommer Street Games i samarbete med lokala idrottsföreningar ut i stadsdelarna för att skapa rörelsefeber, och vi gör det med lekar, tävlingar och aktiviteter där alla är välkomna, gammal som ung, flicka som pojke. Det viktigaste är att du vill vara med och röra på dig, på dina villkor.

Idrott och fysisk aktivitet är en samhällskatalysator som förbättrar den fysiska hälsan, men även sammanhållningen och den psykiska hälsan. Följ med, rör på dig, och sprid den positiva vågen som kommer att ändra de skrämmande klyftorna och istället skapa ett hälsosamt samhälle för alla: oavsett om du bor 20 minuter åt väst, eller öst.

 Under sommaren hålls Street Games i sju olika stadsdelar i Göteborg. Bjud in och ta med alla du känner för i sommar ska det skapas rörelseenergi i staden. Datum och platser hittar du på www.streetgames.se

/Chiaco Aslani, idrottskonsulent

Västra Götalands Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland

Foto:Klas Eriksson/Göteborgs Stad

En socialt hållbar besöksnäring är vägen framåt för Göteborg

Det händer grejer för den sociala hållbarheten i Göteborg! I samband med att staden profilerar sig som eventstad har det också tagits steg för att göra besöksnäringen mer renhårig. Ett inspirerande exempel är att flera aktörer i branschen har satt sig ner och pratat om hur de tillsammans kan motverka trafficking.

Tanken att människohandel skulle pågå runt knuten kan kännas bisarr. Men faktum är att sexhandel och trafficking pågår i Sverige dagligen. Dessutom är Europa den världsdel som har störst andel prostituerade per invånare i världen.

Hotell mot trafficking

Men varför ska just besöksnäringen engagera sig i det? Jo, för att de allra flesta som köper sex gör det under en resa, antingen en privat resa eller en resa i tjänsten. Cirka vart fjärde sexköp i Sverige görs på hotell. Därför är det så glädjande att flera hotell i Göteborg har tagit ställning mot sexuell exploatering och människohandel genom att gå med i Hotels Against Trafficking. Bakom initiativet står RealStars, som också är en del av nätverket Schyst resande.

– Det här är en viktig fråga för Göteborg och vi har en vision om att staden ska ta i den här frågan ordentligt, säger Malin Roux Johansson från RealStars

Dessa hotell har blivit ”Fair Sex Hotels”, vilket bland annat innebär att personalen har utbildats i hur man upptäcker misstänkt prostitution. Hotellen visar också för gästerna att de inte ser mellan fingrarna när det gäller sexköp. Även stans taxibilar har kört med dekaler under större evenemang för att visa att de tar avstånd från människohandel och kommer att agera om de får en misstänkt körning.

Foto: Robert Kneschke/Mostphotos

Integrationscentrum – mötesplats för nya och gamla svenskar

Högt upp på agendan för en mer hållbar stadsutveckling står fler mötesplatser där människor kan träffas och skapa relationer med varandra.

– Om man vill förebygga utanförskap, då måste man bygga sociala relationer, konstaterar Joakim Palme, ordförande i Delegationen för migrationsstudier, Delmi.

Delmis genomgång av de åtgärder som gjorts för integration de senaste 16 åren (Integrationspolitik och arbetsmarknad, 2015) visar på det som många av oss som arbetar med integration i praktiken redan vet: Att inte ha något socialt nätverk är en av de främsta anledningarna till att utrikes födda klarar sig sämre på arbetsmarknaden. Möten som skapar relationer är viktigt för arbetsmarknaden, men också för människors välbefinnande och möjligheter till ett gott liv.

Tusentals knyter vänskapsband

På Integrationscentrum i Göteborg sker varje vecka hundratals möten mellan nya och gamla svenskar. Hit kommer personer som fått uppehållstillstånd för att läsa samhällsorientering och lära sig om svenska samhället. Här kan de också få individuellt praktiskt stöd i olika frågor på informationskontoret på olika språk. I Vägvisareprogrammet kan de få en mentor och stöd att sätta upp långsiktigt hållbara mål för sin försörjning.

Dessutom har tusentals nya och gamla svenskar träffat varandra tack vare Flyktingguide/Språkvän. Med lite hjälp av kommunala tjänstepersoner möts människor som kanske inte skulle mötas annars och knyter vänskapsband. Hittills har nästan 6 000 hushåll matchats med varandra.

– I praktiken är det ännu fler personer då en del är familjer och andra träffas i våra gruppaktiviteter och studiecirklar, berättar samordnare Lahdo Bulun. Vi har bland annat språkfika-,  museum- och utflyktsgrupper. De kan prata med varandra om det mesta.

–  Som om de var mina systrar, beskriver Abdessadek Es-Sahli sina nya vänner Mette, Ann och Ulvie i språkfikagruppen som han träffar nästan varje vecka sedan i höstas. Ulvie Shakir håller med.

– Verkligen. Jag kan fråga mina nya kamrater om saker som jag aldrig hade fått svar på annars.

Ann Åkerberg anmälde sig till Flyktingguide/Språkvän för ungefär ett år sedan.

– Orsaken var mitt engagemang i flyktingfrågan och att jag ville motverka främlingsfientlighet och rasism. Efter ett halvår kallades jag till ett möte och så bildades gruppen, säger Ann.

Intresset har aldrig varit så stort

Lahdo Bulun har arbetat med att utveckla verksamheten sedan starten i Angered 2003. Under tiden har den inspirerat många andra till liknande insatser runtom i Sverige.

Han konstaterar med glädje att intresset aldrig varit så stort som nu för att engagera sig i det inkluderingsarbete som är så viktigt för den sociala integrationen.

Hösten 2015 var engagemanget och viljan att hjälpa till i den värsta flyktingkrisen sedan andra världskriget som störst. 2 000 ”gamla” svenskar anmälde sig och blev för första gången sedan starten fler än ”nya” svenskar.

– Alla är välkomna att anmäla sig till oss, säger Lahdo Bulun. Integration börjar där människor möts. Det ska vara enkelt att mötas socialt och skapa kontakter som man kan växa i tillsammans. Inkludering sker genom personliga kontakter. Varje möte är unikt. Inget möte är för litet för att göra skillnad.

/ Cajsa Malmström och Johan Bergsten, Integrationscentrum
Foto: Johan Bergsten

Läs mer om Integrationscentrum här.
Här kan du anmäla dig till Integrationscentrums nyhetsbrev.
Mer information om Flyktingguide/Språkvän hittar här.

Hela världens smaker får plats i Göteborgs matinkubator

– Samosas, autentisk mexikansk kryddning, fantasirika tårtor, grillad fisk med en hemlig röd sås från Elfenbenskusten. Allt detta tillagas av personer som idag saknar en egen restaurangverksamhet. En av de tankar vi har är att dessa personer inte behöver driva en helt egen verksamhet. Kanske kan vi skapa en lösning som hjälper dem att dela på resurser och driva någonting ihop?

Exemplen är många när Jasmine Soufi, delprojektledare för kvinnors företagande och matinkubatorn på Hisingen i EU-projektet One Stop Future Shop, berättar om deltagare i inkubatorn. Matinkubatorn startade 2016 och erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning och stöttning till den som vill utveckla idéer inom mat, främst på Hisingen.

– För den som är intresserad av matproduktion i olika former är utmaningen oftast att få tillgång till ett tillagningskök som man får lov att laga och sälja mat från. Vi löser det genom att erbjuda ett tillagningskök kostnadsfritt som flera aktörer delar på. En av de stora fördelarna med detta är att resurserna används av fler och att de också kan gå samman och hjälpa varandra.

Planerna på en matinkubator har utvecklats under flera år och tanken är att fler ska ges möjlighet att kunna utveckla sina matidéer. Särskilt fokus läggs på kvinnor som är längre ifrån arbetsmarknaden, men också unga och utrikesfödda entreprenörer. Matinkubatorn i One Stop Future Shop ska bidra till en hållbar utveckling och till att fler ska komma i självförsörjning.

– Nu tittar vi mycket på hur detta kan vidareutvecklas och komma fler till nytta, för att skapa fler hållbara verksamheter så att fler kan försörja sig på sina matidéer. Det finns redan många som har kunder, en marknad, men kanske inte kan skala upp sin verksamhet och skapa sig en stabil inkomst. Någonting jag därför är nyfiken på är hur delningsekonomin kan utvecklas ännu mer. Jag vill att matinkubatorn ska leda till nya affärsmodeller för företagare som lagar mat och skapar matupplevelser, avslutar Jasmine Soufi.

/Jennie Olsson, kommunikatör One Stop Future Shop
Foto: Jennie Olsson

Intresserad av matinkubatorn på Hisingen?
Har du en matidé som du vill utveckla? Matinkubatorn vill gärna komma i kontakt med fler! Det finns plats för nya deltagare, gärna från ännu fler länder. Bland annat får deltagarna kostnadsfri företagsrådgivning, tillgång till ett tillagningskök och stöd för att utveckla sin idé och delta i inkubatorns nätverk inom mat. Om du vill veta mer kontakta gärna Jasmine Soufi: jasmine.soufi@vh.goteborg.se

One Stop Future Shop
EU-projektet One Stop Future Shop har kontor på Vårväderstorget och ger företagsrådgivning åt alla som vill, med fokus på Hisingen. EU-projektet drivs av Göteborgs Stad tillsammans med Business Region Göteborg, Röda Korset och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship.

Hållbarhet är jämlikhet

Vad brukar du tänka på när du hör orden ”hållbar utveckling”? Fundera lite. Dyker det upp vindkraftverk? En  gammelskog? Energieffektiva tekniklösningar? Eller kanske #greenhackgbg? Jag tänker på rättvisa, och på människor.

Det behöver inte finnas motsättningar om vi tänker på ­olika saker, snarare behöver vi komplettera och stärka varandras perspektiv. För att kunna prata om hållbar utveckling måste vi så klart ta hänsyn till vår miljöpåverkan. Men vi behöver också ställa oss frågan varför vi vill bevara och värna om miljön. Det finns så klart en etisk aspekt i det, men jag vill påstå att det i grund och botten beror på att vi som bor på den här planeten, och de som kommer göra det långt framöver, vill ha de gött (det vill säga, kunna ha ett bra liv). Att planetens invånare ska kunna ha de gött under en lång tid kan också benämnas som en socialt hållbar utveckling. I praktiken innebär det bland annat en tillvaro där det inte är avgörande vilken familj du föds in i, hur mycket pengar du har eller var du bor för graden av delaktighet och tillit du har till samhället. Eller att det påverkar dina möjligheter till utbildning, jobb och god hälsa. Forskare beskriver ibland ett samhälle med stark social hållbarhet där resurserna är rättvist fördelade och samhället har en god förmåga att lösa sina problem. Ickeforskare (alltså jag) beskriver det ibland lite högtravande som en värld där vi bryr oss om varandra.

I ett samhälle eller i ett land där vi har det gött har vi generellt både förmågan och energin att ta till oss kunskap om klimatpåverkan och bryr vi oss tillräckligt kan vi leva efter minsta möjliga ekologiska fotavtryck. För många av oss innefattar begreppet att det sker i samspel med en välmående miljö. En viss grad av social hållbarhet är på så vis grundläggande för ekologiskt hållbar utveckling. Men det krävs också att vi som har det gött måste börja ta hänsyn till de som inte har det, inte bara i samhället vi lever i utan i mycket större skala. Här kommer också den ekonomiska dimensionen in. Vid en mer rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i världen slipper de som inte är resursstarka lika lätt hamna i en beroendesituation till de som sitter på kapital. Det gör det i sin tur svårt för de med kapital att utnyttja och skada både människor och natur. På lång sikt är ett sånt utnyttjande allt annat än hållbart, ens ekonomiskt. Även den ekonomiska hållbarhetsdimensionen kräver alltså att vi relaterar den till rättvisa och jämlikhet. En hållbar ekonomi betyder rättvis fördelning.

Dansen mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen sker i ständig förändring där alla tre relaterar till varandra, blir beroende av varandra, stärker varandra, växer samman eller hamnar i konflikt. För att inte stappla runt med två vänsterfötter i all oändlighet behöver vi satsa på att styra dansen. Det kan vi bara göra genom en utveckling där social hållbarhet är målet, hållbar ekonomi ett medel och ekologisk hållbarhet en förutsättning. En värld med minskade skillnader i livsvillkor och hälsa är grunden för balans i dansen.

/Helena Nymark, Social resursförvaltning

Illustration: Vanja Larberg

Lästips:

* Mistra Urban Futures-projektet Well-being In Sustainable Cities djupdyker i sambandet mellan vårt välbefinnande och klimatomställningen. Omställningen kommer innebära livsstilsförändringar, men vissa av dessa kan öka människors välbefinnande. Ett större fokus på välbefinnande kan till och med vara ett sätt att driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. En rapport inom projektet är Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar.

* Kortversionen av Göteborgs Stads rapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014.

* I inlägget har jag tagit till mig Mistra Urban Futures förstudie från 2014 där bland annat hållbarhetsbegreppet diskuteras och omdefinieras The inclusive green economy.