Handla kläder på loppis och second hand i sommar

Med sommaren kommer alla härliga loppisar som kan bidra till miljövinster. Inte minst ur kemikaliesynpunkt om du handlar begagnade kläder! Textilproduktion är otroligt kemikaliekrävande i alla steg och jag vill slå ett hårt slag för kläder från second hand.

Sandra Roos har skrivit sin avhandling om kläders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Om den och mycket annat om hållbar textilproduktion finns att läsa här på Mistra Future Fashions hemsida.

I en artikel i Fria Tidningar slår Sandra Roos fast att handla second hand, och att göra det framför att köpa nytt, alltid är det bästa. Hon säger också någonting annat som är värt att tänka på:

”Jag tycker att vi behöver se värdet i de kläder vi har, att de inte bara är trasor. Alla kläder är sydda för hand av någon och bakom finns det massor av människor som har stått och vävt, färgat och tryckt. Det är en väldigt komplicerad produkt, och även om det är jättebilligt finns det ett värde i plagget.”

Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet, med huvudkontor i Göteborg jobbar stenhårt med att påverka politiker och industrin för minskad användning av farliga kemikalier. De har tagit fram en textilguide för att hjälpa företag. I guiden som du hittar här finns tusentals miljö- och hälsofarliga kemikalier som helst ska bytas ut. En grupp är de så kallade fluorerade och perfluorerade kemikalierna, PFAS, samma kemikalier som har använts i brandbekämpningsskum och som i dag finns i många av våra dricksvattentäkter. Dessa kemikalier har egenskaper som har uppskattats av textilindustrin, som att de är vatten- och smutsavvisande, men har också visat sig ha många andra otrevliga egenskaper som att de är mycket svårnedbrytbara och bioackumulerande. Nu har många tillverkare av friluftskläder börjat ta ansvar och fasar ut dessa kemikalier ur sin produktion.

Så handla second hand och fynda kläder på loppisar i sommar istället för att köpa nya! Det är ju dessutom mycket roligare att än att gå i de stora klädkedjornas butiker. Jag kan nästan känna ett litet lätt illamående av att gå i klädbutiker numera. Det är så otroligt mycket textilier i drivor som vräks ut på marknaden.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

På besök i framtidens shoppingcenter

ReTuna är Sveriges första, och än så länge enda, återbruksgalleria. Här finns enbart affärer och verksamheter som säljer återbrukade och redesignade saker. Istället för att användbara prylar slängs på tippen, så säljs det i ett fräscht shoppingcenter. Ett hållbarhetsintresserat gäng från Göteborg åkte dit på studiebesök för att ta reda på hur det fungerar och om vi skulle kunna göra något liknande i Göteborg.

ReTuna drivs av det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö. Gallerian ligger några kilometer från stadskärnan i direkt anslutning till en stor återvinningscentral. Vi blir mottagna av Anna Bergström som är centrumledare på ReTuna. Hon berättar att huvudsyftet med ReTuna är att utnyttja resurser på ett klimatsmart och hållbart sätt men med en kommersiell prägel. Det är framförallt den kommersiella karaktären på ReTuna som gör att upplevelsen skiljer sig från andra second handaffärer och kretsloppsparker. Direkt när vi kommer in möts vi av luftiga och moderna lokaler. I entrén finns ett vackert träd som omges av en specialdesignad och väldigt bekväm bänk. När vi tittar närmare så ser vi att bänken är gjord av gamla armstöd till fåtöljer och lövverket består av gamla filter. Anna tycker att trädet symboliserar ReTunas vision – att med hjälp av kreativitet skapa helt nya värden av gamla resurser.

Lätt att göra rätt

Det finns idag 14 olika butiker på ReTuna som har specialiserat sig på att sälja återbrukade produkter. Allting börjar i den stora lagerlokalen som ligger mellan själva gallerian och återvinningscentralen. Här lämnar folk gamla saker, och det är lätt att göra rätt! Det går att köra fram med bilen till dörren och få bärhjälp av personalen. Sakerna som lämnas in fördelas sedan mellan de olika entreprenörerna som har butik i gallerian. Uppdelningen sker utifrån butikernas verksamhetsplaner och olika inriktningar. Det finns exempelvis en affär som specialiserat sig på barnprylar, en annan som säljer husgeråd och en som säljer restaurerade möbler. Det är upp till entreprenören om den vill sälja varan i befintligt skick, renovera eller piffa till genom kreativt återbruk. Villkoren för försäljarna väldigt flexibla och det är också tillåtet att ta in varor från annat håll och använda andra marknadsplattformer för att öka sin försäljning. Det viktigaste kriteriet för att få bedriva verksamhet på ReTuna är att det är miljömässigt hållbart, men det finns också ett mål om affärsmässig utveckling och att verksamheten i stort ska bli vinstdrivande, precis som ett traditionellt köpcentrum. Råvaran är ju gratis, och enligt Anna finns det otroligt mycket potential för en entreprenör med en bra affärsidé.

Sedan starten har det anställts drygt 100 personer, bland annat från kommunens arbetsmarknadsprogram AMA. I butiken Kök och Hem startade Ann-Marie sin nya karriär som entreprenör och försäljare efter en idé hon fick under sin tid som anställd på lagret. Nya entreprenörer är mer än välkomna med sina idéer. Det senaste tillskottet på ReTuna är Rebox. En affärsverksamhet som går ut på att sälja/hyra ut flyttkartonger. När kunden är färdig med flytten återlämnas kartongerna och kan användas av nästa person och en del av vinsten går till välgörande ändamål.

Drömmen att återbruka galgar

Utöver butikerna finns det några andra verksamheter på ReTuna. Eskilstuna folkhögskola har utbildningslokaler i gallerian, där de bland annat arbetar med kreativ återbruksdesign och utforskar olika metoder för att återanvända gamla material. Ett drömprojekt är att hitta ett nytt användningsområde för gamla galgar, vilka kommer in i mängder till återvinningscentralen. Det finns också ett kafé, konferenslokaler och en designmarknad där konstnärer och hantverkare kan sälja sina alster. Det arrangeras även olika event, exempelvis loppis och aktioner.

ReTuna utmanar konceptet med second hand. Här satsar de på att göra det stort, specialiserat, fräscht och kommersiellt. Några av oss undrade över att siktet för ReTuna var inställt på att bedriva en mer kommersiellt renodlad verksamhet, eftersom kommersialism är något vi associerar med en ohållbar livsstil, inte bara för planetens gränser utan också för det mänskliga psyket. Att konstant jaga nya ägodelar och köpa status istället för funktion pådrivna av reklamkampanjer och ljusa, fräscha lokaler. Vår guide Anna uttryckte det som att ReTuna inte vill rädda världen, men däremot inspirera andra att göra det genom att visa att second handbutiker inte behöver vara ruffiga, osorterade eller lukta konstigt så får vi fler människor att våga testa att handla begagnat.

Vem satsar i Göteborg?

Än så länge har de identifierat två huvudtyper av besökare på ReTuna, de så kallade ”jägarna” som är ute efter att fynda antikviteter och hippa vaser, och personer med lägre inkomst som letar efter inredning, byggmaterial och kläder till ett överkomligt pris. Kanske skulle ReTuna kunna nå ännu fler konsumenter genom att marknadsföra sig som ett socialt företag. Att trycka på att konsumenten genom inköpet bidrar till att skapa ett utrymme för människor att hitta sin plats och utveckla en idé som kan göra nytta i samhället, samtidigt som det inte tär på naturresurser. Det är ett uppfriskande lokalt alternativ till den globala marknaden där konsumenten sällan har en koppling till produktens ursprung, förutom när vi ser bilder från fabriker med usla arbetsförhållanden. Det finns en växande skara medvetna konsumenter som vill bidra till en bättre värld, både globalt och lokalt, och det borde ju vara en självklarhet för dem att handla på en lokal återbruksgalleria!

Det ska bli otroligt spännande att följa ReTunas utveckling i framtiden. Vilka drivkrafter och förutsättningar finns i Göteborg för att utveckla liknande koncept och affärsmodeller? Kommer vi att se mer kollaborativa versioner som drivs som kooperativ? Eller kommer det att vara Göteborgs Stad som är den stora föregångaren? Borde vi kanske bygga om parkeringshuset i Nordstan till en återvinningscentral med verkstad och öppen designstudio?

/Veronica Berntson, SDF Västra Hisingen

Återbruks- och redesignsafari i Göteborg

Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné inredde sitt kontor med endast begagnade möbler. Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet gjorde detsamma med sitt lunchrum.

Olika verksamheter flyttar hela tiden in och ut ur nya lokaler och ofta flyttas inte de gamla möblerna med till de nya ställena, utan det köps in nytt som ska passa i de nya lokalerna. I Göteborg finns det flera exempel på arbetsplatser som har tänkt annorlunda och istället inrett med begagnade möbler. På ett Redesignsafari åkte några kommunanställda ut för att lära och inspireras av dessa verksamheter för att själva blir bättre på att återanvända det vi redan har.

Turen hade fem stopp och vi började på Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné som flyttade från åtta olika kontor till nya gemensamma lokaler i våras.
– Eftersom vi är vana vid att jobba med en begränsad budget var det naturligt att titta på hur vi kunde använda begagnade möbler. Miljön och vår trovärdighet gentemot invånarna spelar också in, säger Michael Richerts som var en av projektledarna för flytten.

Kontor och bibliotek inredda med begagnade möbler

Kontoret och även stadsdelens bibliotek är nu inrett med nästan bara begagnade möbler. Dels kunde förvaltningen flytta med sig möbler från de tidigare kontoren, men de fick också köpa mycket av lokalens tidigare hyresgäst. Möbler som inte kom till användning kunde tas över av andra verksamheter i Stadsdelsförvaltningen.
– Vi hade en idrottshall full, allt var bokat på 20 minuter, säger Michael Richerts.

Rent praktiskt krävs det mer planering än om de skulle köpt nya möbler. Till att börja med inventerade projektledarna alla befintliga möbler, vad kan återanvändas, vad behöver kläs om? Steg två var att planera upp möbleringen – dels ska all personal få plats, och dels ska möblerna vara enhetliga och passa bra ihop. Slutligen krävs noggrann logistikplanering inför själva flytten eftersom de flesta fick ta över någon annans skrivbord. Under tiden har projektgruppen också arbetat med att informera och diskutera med personalen för att lugna eventuell oro.

Arbetet har varit hårt men nu är de väldigt nöjda. Arbetsplatserna känns moderna och funktionella – till de gamla skrivborden köptes ny belysning och nya ljudabsorbentskärmar in. Miljöerna är trevliga och de begagnade möbler som köptes in är av bättre kvalitet än vad förvaltningen hade kunnat köpa om de hade satsat på nytt! Till en början var många medarbetare skeptiska till projektet, men nu är de flesta stolta över arbetet som lades ner. Inte minst en sådan här dag när kontoret får besök just på grund av återbruket.

Professionell hjälp med inredning

Med på rundturen var Michaela Holmdahl som är en av grundarna av reCreate Design Company som varit delaktiga i inredningen i tre av de fem projekten vi besökte. Företaget jobbar med att inreda nya miljöer, projektleda avvecklingar av lokalerna där de ser till att de gamla möblerna säljs eller skänks vidare, samt designar om möbler, alltså bygger nytt av gammalt material.

Bland annat har reCreate Design Company tagit fram ett lunchrum för personalen på Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet, vilket var det andra stoppet på safarin. Tidigare fanns det inget lunchrum för personalen som alla fick plats i utan flera mindre pentryn. Staffan Appelgren som jobbar på institutionen berättar att de inte användes särskilt mycket,de flesta drack sitt kaffe på kontoret istället. Det nya köket är byggt av skåpen från de tidigare pentryna – luckorna är inte lika men har placerats på ett sådant sätt att de bildar en sammanhängande enhet. Det stora konferensbordet har fått ny yta och är nu det mest populära lunchbordet tillsammans med udda stolar målade i samma färg. De övriga möblerna kommer från lite olika ställen. Michaela Holmdahl berättar att de parallellt med uppdraget på universitetet höll på med en avveckling av ett kontor och därifrån fick de en del grejer, annat är från secondhand eller blocket och en del är egentillverkat förstås. Huvudmaterialet i det ena av två stora konstverk är spillbitar från en ramfabrik och lamporna ovanför det stora matbordet är en gammal köksskiva.

Klimatsmart, unikt och välanpassat kontor

Tanken på att inreda med återbrukat material kom naturligt på universitetet när behovet av ommöblering uppstod. På institutionen studeras som sagt globala studier men även mänskliga rättigheter och humanekologi. Staffan Appelgren berättar att miljöfrågorna alltid ligger i luften här och att de frågat sig själva ”vad kan vi göra på hemmaplan?”. Personalen är väldigt nöjd med matsalen och den används nästan hela tiden, säger Staffan.
– Förutom lunch har vi också mindre möten och studenthandledningar här. Man möts på ett annat sätt än tidigare, när alla drack kaffe på rummet.

Förutom lunchrummet på institutionen för globala studier på Göteborgs universitet har reCreate Design Company också inrett entrén på Internationella skolan för Göteborgsregionen (ISGR) och Mistra Urban Futures kontors- och konferenslokaler som vi också tittade på under dagen. Sist men inte minst besökte vi också SP Statens Tekniska forskningsinstitut och deras avdelning för energiteknik. För några år sedan hade de ett behov av fler kontorsplatser, men på grund av framtida omorganisationer visste de inte hur länge eller hur många. Precis som Institutionen för globala studier arbetar SP med hållbarhetsfrågor dagligen och dessutom hade de ett färskt minne av den stora lasten med helt nya möbler vid senaste kontorsflytten. De räknade ut vad det skulle kosta att köpa nytillverkade möbler till kontoret och bestämde sig för att lägga en större del av pengarna på re-designtjänster och istället använda sig av begagnat material. Till sin hjälp tog de Lots design som inredde kontoret. Resultatet blev ett klimatsmart, unikt och välanpassat kontor, och dessutom har både Lots och SP fått ut ny kunskap av projektet. Priset beräknades landa på ungefär samma siffra som om de köpt in allt nytt.

Det kräver definitivt mer planering och arbete för att kunna inreda med endast begagnat material, men ekonomiskt sett blir det billigare eller går på ett ut jämfört med att använda sig av nya möbler vid inredningen. Förutom det? Stolta och glada medarbetare.

/Ellen Thersthol, förvaltningen kretslopp och vatten

Kemikaliefria Karin: Jo, gamla mjuka plastleksaker kan vara giftiga

Är leksaker du har på vinden eller köper på second hand giftiga? Den frågan ställde jag mig för några veckor sedan. Nu har vi svaret: Ja, det är stor risk för det.

I slutet av oktober ställde jag mig frågan ”Är second hand-leksaker giftiga?” Nu har vi svaret – och det fanns mycket förbjudna ftalater i de varor vi köpte i second hand-butiker runt om i Göteborg. Vi var i åtta butiker och köpte bland annat sjutton leksaker av mjuk plast. Elva av leksakerna innehöll höga halter av ftalater. Dessa ftalater är idag förbjudna i leksaker i halter över 0,1 procent. Förbudet trädde i kraft 2007 så troligen är leksakerna äldre än så. Men här har second hand-butikerna ett problem att lösa och ett ansvar för de varor som de säljer. Jag har haft kontakt med de ideella aktörerna i staden och det verkar som de uppskattar vår undersökning. Passar på att sprida deras önskan om att uppmana er att inte lämna in gamla plastleksaker till second hand-butiker.

Men den här frågan gäller inte bara second hand-butiker. Även du som sparar gamla leksaker till kommande barn och barnbarn måste fundera lite extra!

När vi var ute och handlade passade vi på att köpa regnkläder av PVC och små plastväskor som barn kan tänkas leka med precis på samma sätt som leksaker. Alla dessa nio varor innehöll också hög halter av ftalater som är förbjudna i leksaker.

De små plastväskorna är luriga och jag har upptäckt högt ftalatinnehåll i dem i flera andra sammanhang, till exempel blev en plastväska från Liseberg tidigare i år återkallad, här kan du läsa mer om den. Får för mig att tillverkarna av de här ftalaterna har hittat en fin avsättning för sina kemikalier i just små plastväskor när förbudet kom i leksaker. Små plastväskor definieras nämligen som modeaccessoarer till barn som enligt lagstiftningen inte är avsedda för lek – ja, det står så i lagen! – och är undantagna förbudet.

Du vet väl att du har rätt att få veta om varor du köper innehåller ftalater, utnyttja denna möjlighet i julhandeln och visa lite konsumenttryck – våga fråga! Ta gärna upp frågan även i second hand-butiker, men där handlar det mer om ett samtal och ett resonemang eftersom second hand-butiker inte har möjlighet att skicka frågan vidare till en tillverkare.

God Jul!
/Kemikaliefria Karin