Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Får fisken plast?

Välkommen till en föreläsning om plast i havet och vad du själv kan göra för att minska din plastkonsumtion.

Avfallsfria Ada mönstrar på R/S Astrid Finne för kampanjen Rescue the Sea

1 200 främmande föremål var hundrade meter. Så mycket sopor, mestadels av plast, hittas på västkustens stränder. Bohuslän är den mest drabbade kuststräckan i hela Nordsjön och mängderna ökar för varje år. Idag mönstrar jag, Avfallsfria Ada, på båten R/S Astrid Finne och kampanjen Rescue the Sea. Vi ska segla längs västkusten för att informera och utbilda, men också för att angripa problemet rent konkret genom strandstädning tillsammans med besökare.

Att några personer städar bort plastflaskor, plastnät och andra föremål från en strand ute i havsbandet kan tyckas som en droppe i havet mot all plast som finns där. Men om stränderna inte städas kommer skräphögarna att växa till stora berg – under fem år har en tiofaldig ökning setts. Därför måste kommuner och frivilliga städa. På så sätt hindras skräpet från att skada djur på stranden och från att sköljas tillbaka ner i havet och skada djuren där. Plasten kan också finfördelas till mikroplaster som suger åt sig gifter. Dessa kan senare hamna på våra egna mattallrikar i form av musslor och fiskar. Dessutom är västkusten viktig för rekreation och turism.

– Att städa stränderna är det enda sättet för att få tag i skräpet, säger Ulrika Marklund, kampanjledare och miljöstrateg på Orust kommun.

Under de fyra år som kampanjen bedrivits har hon inte bara sett hur skräpet har ökat, hon har även märkt en ökad medvetenhet bland besökarna.

– Idag känner alla till det gigantiska problemet med plast i havet. I Bohuslän ser man det extra tydligt. 70–80 procent av skräpet kommer inte härifrån, det förs hit av strömmar och vindar. Vi är som ett filter där Europas skräp fastnar, säger Ulrika Marklund.

Så vad är då roten till problemet? Varför ökar skräpet för varje år? En anledning är att plastanvändningen ökar. När föremål, engångsartiklar och förpackningar av plast ökar kommer en del av avfallet att hamna fel, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om dåligt skötta soptippar i Europa, fiskenät som har gått sönder eller lämnats kvar i havet eller helt enkelt nedskräpning på gator och torg.

– Vi måste införa ekonomiska styrmedel för plaståtervinning, säger Ulrika Marklund. Kommunerna måste få statligt stöd för strandstädning och vi konsumenter måste minska vår användning av plast.

Detta klingar ljuvt i Avfallsfria Adas öron. Att minska sin egen användning av engångsplast och förpackningar är någonting som alla kan börja med redan idag. Se Adas tidigare blogginlägg här för tips.
Likaså strandstädning. Välkommen att följa med på en strandstädartur med R/S Astrid Finne.
Anmäl dig till strandstädning och prova-på-segling här.
Eller varför inte städa själv eller tillsammans med några vänner? På Strandstädarkartan som du hittar här ser du vilka stränder som är i störst behov av städning.

Skepp o-hoj på er!
/Avfallsfria Ada

Här kan du läsa mer om kampanjen Rescue the Sea.

Här hittar du R/S Astrid Finne och kampanjen resten av veckan:
Onsdag 9/8 12–16 Hamnen Mollösund
Fredag 11/8 12–16 Kajen, Marstrandsön
Lördag 12/8 12–16 Hamnen Skärhamn

Plastens hårda liv

Många förskolor rensar ut gamla plaster och kommuner ser över sina kemikaliekrav i upphandlingar. Det finns ett stort engagemang och olika nätverk bildas, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen stöttar. De flesta verkar tycka att detta är bra men det finns några som inte gillar plastutrensningen. Mest upprörd är kanske Agnes Wold som menar att detta är trams och att vi skräms.

Då känns det extra skönt att ha stärkande analysresultat i ryggen. Gamla leksaker av plast innehåller många miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Stockholms stad har nyligen publicerat resultatet av sina analyser av leksaker och andra saker till barn som används i stadens verksamheter. Gamla leksaker, madrasser och annat från förskolor visade sig innehålla många skadliga kemikalier. Rapporten kan du läsa här. På miljöförvaltningen här i Göteborg gjorde vi under hösten också analyser på leksaker inköpta på second hand som visade det samma. Så det känns mycket befogat att rensa!

Plasten lever ett hårt och ifrågasatt liv på flera sätt. Ett säkert tecken på detta är att plastbranschens lobbyorganisationer vaknar till liv. Som exempel kan nämnas PlasticsEuropes nyligen läckta SWOT-analys som du hittar här. Den är verkligen cynisk. Plastbranschen verkar vara rädda för att kemiska ämnen i plast ska komma att bli klassificerade som hormonstörande och under Weakness/Svagheter i analysen är en av punkterna ”Vetenskapliga studier som visar att plast innehåller hormonstörande ämnen”.

Problemet med plastskräp i våra hav får ju välförtjänt också stor uppmärksamhet. Forskning pekar mot att partiklarna blir bärare av kemikalier och i hav och sjöar tas de upp i det marina ekosystemet och kan ställa till problem. Från Naturskyddsföreningen fick jag fyra bra tips på hur du kan minska ditt bidrag av plastskräp:

#1 Vädra mera!

Syntetiska kläder, framförallt de av fleece, släpper ifrån sig mycket stora mängder mikroplaster när de tvättas. Är dina kläder inte synligt smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan.

#2 Kolla innehållet i dina skönhetsprodukter

Mikroplast tillsätts i hygien- och skönhetsprodukter för att få skrubbande effekt eller för att det ska glittra. De små partiklarna spolas ut i avloppet och reningsverken kan inte fånga upp alla utan de spolas till slut ut i haven. Hur vet du då att det handlar om mikroplaster? Håll utkik efter de små runda kornen i dina produkter och kolla innehållsförteckningen efter:

Polyeten (PE)
Polyetentereftalat (PET)
Polypropylen (PP)
Polyvinylklorid (PVC)
Polystyren (PS)
Polyvinylacetat (PVAc)
Polymetyl-metakrylat (PMMA)
Polytetrafluoroetylen (PTFE)

#3 Engångs – ingen gång!

Ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar enligt Naturskyddsföreningen. Inom till exempel sjukvård kan engångsartiklar vara nödvändiga av sanitetsskäl, men för din take away-mugg eller salladslåda är det mindre nödvändigt.

#4 Återvinn din plast

Att återvinna plastförpackningar gör att plasten kommer till nytta fler gånger. Det bygger dock på att det inte finns några farliga ämnen och kemikalier i plasten, annars kan tyvärr även gifterna få nytt liv.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Lunchseminarium: Kemikaliepappans 25 bästa tips

Kemikaliepappan gjorde en bejublad insats som gästinstagrammare i juni. Nu har du chansen att träffa mannen bakom aliaset när Magnus Kähler kommer till Göteborg och delar med sig av sina bästa tips för att giftminimera sin vardag.

Hans engagemang i frågan grundar sig i att vi får alltmer kunskap om ämnen som kan vara skadliga för människa och miljö. I takt med det ökande informationsflödet, upplever många en komplexitet kring att göra medvetna val.

Under namnet Kemikaliepappan förenklar och lyfter Magnus fram nya perspektiv i frågan. Han vill inspirera fler att – steg för steg – göra reella förändringar som bidrar till ett mer hälsosamt och omtänksamt samhälle.

När? Fredag 28 augusti 11.10-13. Schemat är som följer:
11.10-11.40 Föreläsning av Magnus Kähler
11.40-12 Paus med lunchsmörgås
12-12.30 Föreläsningen fortsätter
12.30-13 Tid för frågor och reflektion för den som har tid
att stanna.
Var? Miljöförvaltningen, lokal Bryggeriet, Karl Johansgatan 23.

Du anmäler dig på den här länken

Mötet är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500 kronor. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt men senast 20 augusti. Ska du anmäla flera personer, klicka då på länken i inbjudan igen och anmäl nästa. Anmälan stängs när seminariet är fullt.
Kontakta Ingrid Bohlin för mer information: ingrid.bohlin@miljo.goteborg.se, 031-368 38 42.