Arkiv för taggen: novemberutmaning

Den köpfria trion: ”Allt inriktar sig på att man ska köpa”

Viktoria har suttit kvar i bilen och lyssnat på radio när övriga familjen gått in på Frölunda torg och handlat. Helena har tystat telefonförsäljare. Lena har använt björkstammar att ha som gardinstänger. Dagens blogg handlar om hur det köpfria året har varit annorlunda mot andra år. För det har det.

Viktoria Edvardsson säger att den tydligaste skillnaden i början av året var när hon märkte att hon scannade av annonser i tidningen. Men annonserna var inte längre relevanta för henne.

– Det blev tydligt för mig att det är så mycket sådant man tar in. Allt inriktar sig på att man ska köpa, ha en ny sak, eller förnya något. Man är väldigt programmerad att nappa på det. Efter sommaren såg jag en annons om att det var rea i en skoaffär och jag var mentalt halvvägs in i affären innan jag kom på mig själv. Det är lätt att triggas igång av de här grejerna, säger hon.

– Precis, man exponeras för det vare sig man vill eller ej, hela tiden. Att det ska vara på ett visst sätt, man ska ha vissa saker, säger Lena Carlsson.

I början av året bokade de in stödträffar med varandra, men det behovet finns inte kvar längre. I stället för att shoppa tillsammans har de gjort annat. Helena Bengtsson och Lena har till exempel plockat mycket bär i år.

– Då undrar jag varför vi inte utnyttjar det mer, allt värdefullt som finns gratis, säger Helena.

– Ja, att inte fler är ute och hämtar in det här som är gratis? Det tänker jag på under vintern, hur dyrt det är, säger Lena.

Värt att notera här är att ingen del av köpstoppet gäller maten, men Lena, Helena och Viktoria menar att tankesättet sprider sig. Annat som har gjorts i år är att de har träffats och bytt och lånat kläder av varandra. De har träffats och sytt om och uppdaterat kläder de har kvar.

– Jag hade en yllekofta som kostade mycket pengar när jag köpte den. Men jag har använt den mycket och den gick att laga. Jag sparade 1–9 timmar på att slippa leta efter en ny, 1 000 spänn på att jag inte behövde köpa någon ny och ett halvt kilo ull som inte behövde produceras, säger Viktoria.

– I våras lånade jag tonårsdotterns kläder när vi skulle gå ut. Ett typiskt sådant tillfälle när jag tidigare hade köpt nytt, säger Helena.

De berättar om omklackade skor, återupptäckta kläder som länge legat oanvända och hur de blivit mer noga med att vårda sina kläder och skor. Men även helt andra grejer.

– Det bästa har varit när det har ringt telefonförsäljare. Nej, tyvärr jag har köpstopp. Då blir de helt tysta. Jaha, tack då, säger de och lägger på. Annars tjatar de och fortsätter, säger Helena.

– Jag har använt björkstammar som gardinstänger, säger Lena.

– Jag har suttit kvar i bilen när familjen gick in på Frölunda torg. Det var jätteskönt, jag lyssnade på radion och bara tog det lugnt. Och så har jag unnat mig att gå mer på restaurang och kafé, säger Viktoria.

Just det sista där återkommer de till i samtalet flera gånger. Tiden.

– Ja, det frigör tid, det blir inte att man lägger tid på att gå i affärer, säger Lena.

– Jag var nere på stan och fick en halvtimme över. Det vanliga hade varit att gå in i rea-butiken och kolla om där är något, nu hittade jag 300 kvadrat i stället, säger Viktoria.

– Sedan blir man mer uppmärksamma på hur andra köper och hur de pratar om det. De har shoppat en hel dag, så har man själv varit ute i naturen, säger Helena.

/Peter, projektledare GreenhackGBG

Dela:

Den köpfria trion: ”Jag ville få ett lättare liv”

Klockan 23 på nyårsaftonskväll, med en timme kvar till tolvslaget, tittade Viktoria på sina kompisar Helena och Lena och frågade: – Jag har funderat på ett utmanande nyårslöfte – vill ni vara med? Utmaningen gällde ett köpfritt år och de hängde givetvis på. Under november berättar de hur året har varit.

Viktoria Edvardsson, Helena Bengtsson och Lena Carlsson har hängt ihop länge. Genom åren har de diskuterat barn och uppfostran, de har gått ut och tagit en fika, visat det senast inköpta plagget och då och då även shoppat ihop. På ett par sekunder bestämde de sig på nyårsafton förra året för att ändra på det.

Under ett helt år skulle de inte shoppa något, varken tillsammans eller var för sig. Och det började som sagt med Viktorias fråga på nyårsaftonskvällen.

– Yes, det gör vi! sa vi. Dessutom kände vi oss lite ekonomiskt utarmade efter julen, vilket underlättade för att komma igång, säger Helena.

Viktoria själv menar att tankarna funnits ett tag men att det var där och då som idén om ett nyårslöfte tog form. Det var inte för att överrumpla kompisarna som hon tog upp det sent på nyårskvällen. Hon trodde från början att det var hennes miljöengagemang som låg som grund till löftet, men när hon i efterhand har funderat igenom det hela har hon landat i att det inte var den drivande anledningen.

– Det handlade mycket om miljön, men lika mycket om platsbrist, känslan av att jag hade för mycket grejer var en stark drivkraft. Jag ville få ett lättare liv med mindre saker och mer av annat roligt, säger hon.

– Och sedan kändes det som en verkligt spännande utmaning. Vad händer när man inte shoppar? Kan mindre konsumtion ge ett roligare liv? säger Lena.

Sagt och gjort, löftet var snart avgett och det köpfria året inlett. Men vad innebär egentligen ett köpfritt år för Den köpfria trion? Vad är det de gett sig själva i uppdrag att inte köpa? Och vad finns det för undantag?

Först och främst gäller det bara de tre i Den köpfria trion. Övriga familjemedlemmar har möjligen påverkats av det köpfria året på olika sätt som vi återkommer till senare i månaden, men själva löftet och utmaningen gäller bara Viktoria, Helena och Lena. Mer då?

-Vi insåg nog att det skulle uppstå problem framöver. Hur länge kan man till exempel hålla liv i ett par nylonstrumpor? Är det slut på ”gå på fest” till hösten när de har gått sönder? säger Helena.

– Och vi får köpa material om vi vill tillverka något själva eller laga något som gått sönder, snickerimaterial eller sömnadsmaterial eller så. Vi får också köpa tjänster och upplevelser, säger Viktoria.

– Precis. Löftet gäller husgeråd, inredning, kläder och elektronik mm. Men vi satte ett undantag för att få ersätta funktion. Om något går sönder som man behöver får man köpa det. Jag har till exempel köpt träningsskor. Och om min kompass hade gått sönder hade jag inte kunnat orientera, då hade jag fått köpa en ny, säger Lena.

– Men det blir ändå att man tänker efter. Man köper inte extra som man annars hade gjort, säger Helena.

– Precis, och man reparerar saker som går sönder mer nu. Jag har tejpat mina sportglasögon och dessutom lämnat in läsglasögonen till min brorsdotter som jobbar som optiker, i stället för att köpa nya, säger Lena.

– Ja, vi är lite mer rädda om grejerna, när vi inte bara kan gå ut och köpa nya, säger Viktoria.

/Peter, projektledare GreenhackGBG

Dela:
MENY