Arkiv för taggen: majutmaning

Att ta ett hållbarhetsgrepp på konsumtionen

Det är svårt att argumentera för att själva köpandet av varor som produceras av eller med hjälp av jordens resurser skulle kunna gynna en ekologiskt hållbar utveckling. Eller att påstå att konsumtionen i sig skulle lösa något övergripande socialt problem i rika länder som Sverige. Lika svårt har jag att se hur den ständigt ökande konsumtionen skulle bidra till en hållbar och stabil ekonomi snarare än tvärtom. Så vad beror det på att vi hela tiden köper mer? Finns det andra sätt att se på konsumtion och tillväxt än hur det ofta möter oss? Forskarna som tagit sig an paradoxen hållbar konsumtion är många.

Ekonomisk tillväxt har historiskt sett varit något som kan kopplas till välstånd, lycka och samhällens framfart. Men i rika västländer som Sverige har tillväxten spelat ut sin roll, den där kurvan som visar sambandet har liksom planat ut. Samtidigt som överflödssamhällena blir rikare, har en rad sociala problem ökat i stället för tvärtom. I boken Jämlikhetsanden skriver författarna, forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, att ”Kontrasten mellan materiell framgång och socialt misslyckande i många rika länder är en viktig vägvisare. Den låter förstå att om vi ska uppnå ytterligare förbättringar av verklig livskvalitet krävs en förskjutning av vår uppmärksamhet från materiell standard och ekonomisk tillväxt till metoder som gynnar psykiskt och socialt välbefinnande i hela samhället.” Paradoxen är tydlig även i kopplingen till miljön. Tim Jackson är hållbarhetsforskare och skriver i sin bok Välfärd utan tillväxt att ”Tillväxtens dilemma har rent ut sagt fångat oss mellan önskan om att upprätthålla ekonomisk stabilitet och behovet av att inte överskrida ekologins gränser. Alltså ju mer ekonomin växer – desto större blir miljöpåverkan.”

Vi kan relatera konsumtion till identitet, eller kanske snarare identitetsuttryck. Det är lätt för oss att uttrycka både känslor och personlighet genom att konsumera. Göteborgsforskaren Cecilia Solér från Handelshögskolan pratar om att många av oss tänker att vi är vad vi köper. I en artikel i Göteborgs-Posten säger Cecilia ”Att kläder är identitetsskapande är en konsumtionsteori som jag vill problematisera och ifrågasätta. Man är inte det man har på sig. Det är att blanda ihop existentiella frågor med materiella. Man tar på sig något för att man tycker det är fint. Plagget speglar möjligen din uppfattning om vad du tycker är snyggt. Du är fortfarande någon, även när du tar av dig din cardigan – eller hur?” Vi kan köpa oss uttryck som visar vår livsstil, hälsa, intressen eller tillhörighet. Och det är starka krafter som styr oss till att konsumera utifrån existentiella skäl, det finns en vara för varje mänskligt behov oavsett om det är existentiellt, socialt eller materiellt. Men att den överkonsumtionen skulle vara svaret på något annat behov än det materiella är bara ytterligare en paradox.

Vi lockas alltså till att uttrycka vilka vi är med hjälp av konsumtion, men vi kan också ställa oss frågan vilka vi är som konsumenter. Finns det något ansvar kopplat till min roll som ”konsument”? Och vad finns det för andra vägar än identitetskonsumtionen? Att kunna se bortom oss själva som individer är en återkommande tema när vi diskuterar hållbarhet ur både social, ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Josefin Wangel, forskare vid KTH, menar att vi måste sluta se oss själva som bara konsumenter och även börja se oss som medborgare. Genom att göra det kan vi se oss själva som en del av en samhällelig gemenskap och lättare prata om både individens frihet och ansvar. En konsument relateras till behov och tillfredställelse, utbud och varor, förverkligande och positionerande. En medborgare behöver kopplas till fler värden som ansvar, rättigheter och skyldigheter, gemensam och samhörighet. Medborgarskapet som identitet i sig innebär ju att vara en del av något, och om vi lyckas identifiera oss själva utifrån det perspektivet kanske inte behovet att köpa sig till samhörighet känns lika starkt. Men igen, det är starka krafter som påverkar oss. Konstant tilltalas vi i egenskap av individ och konsument, och värden och nyttor som är kopplat till den egna personen förstärks. När det handlar om status, konkurrens och att få ut så mycket av så lite som möjligt blir det lätt att vi glömmer bort sånt som att samarbeta och dela med oss. Att tilltalas som konsument i stället för medborgare förstärker alltså de faktorer som behöver förändras för en hållbar utveckling, menar Wangel.

Konsumentmakten då, hur funkar den? Oksana Mont forskar på Lunds Universitet och pekar på de många hinder som finns för den enskilde individen att byta till en hållbar livsstil. I dag är det mest bekväma och billigaste valet alldeles för ofta en katastrof för både miljön och människors arbetsvillkor. Oksanas slutsatser är att det visserligen behövs insatser från enskilda individer men framför allt politiska satsningar i teknik, infrastruktur och ekonomisk reglerig. De ohållbara valen behöver vara svåra – varför ska det ens finnas mat med gifter i om vi tänker efter? Hur kan det gå att köpa en billig pryl eller tröja som på andra sidan produktionskedjan genererar både förtryck och omänskliga arbetsförhållanden? Trots att vi påverkas av starka ohållbara strukturer som vi bekvämt kan falla in i, går det att tänka till och göra ett val även fast det vara lite krångligare och kosta lite mer.

Både perspektiven och paradoxerna är många när det handlar hållbarhet och konsumtion. För att minska avtrycket, både ekologiskt och socialt, är det är tydligt att det inte räcker att det ställs krav på en del i kedjan. Vi behöver ändra våra mönster och föreställningar om tillväxt hos oss som individer, hos marknaden, i politiken, i produktionen och hos oss som gemenskap. Tydligt är att vi i samma mening som konsumtion inte bara behöver prata om tillväxt, självförverkligande och marknad. Det går också att relatera till medborgerligt ansvar, ställningstagande och som vanligt; rättvisa.­­­

/Helena Nymark, social resursförvaltning

Lästips

Böcker:
”Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” av Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010
”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle” av Tim Jackson 2011

Länkar:
De superrika avsnitt 2 (finns att se en vecka till) – Dokument utifrån i två delar på Sveriges Television
Googla Thomas Piketty – du kanske såg honom i Skavlan härom månaden?

Dela:

Lär dig något nytt på lunchen

Senaste nytt om forskning eller utbildning på ett område. Det kan du få varje måndag på Stadsbiblioteket. Då bjuder Göteborgs universitet på Akademisk kvart.

Sedan många år arrangerar Göteborgs universitet regelbundna lunchföreläsningar. Professorer, forskare och lärare presenterar då senaste nytt inom respektive kunskapsområde. Ibland berättar masterstudenter om sin utbildning.

I dag 25 maj är det dags för vårens sista. Leif G. Anderson, professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi, berättar då att den globala temperaturökningen under de sista årtiondena är störst i Arktis. Det har bland annat resulterat i en stor minskning av havsistäcket såväl som att permafrosten tinar. Båda dessa processer kopplar tillbaka till klimatet genom att det påverkar flödet av koldioxid till atmosfären. Resultat från expeditioner till Arktiska Oceanen mellan 1980 och 2014 som relaterar till klimatförändringar kommer att diskuteras.

Och de föreläsningar du har missat finns på Youtube!

Var? Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3

När? 12.30-12.45

Mer info på gu.se och på Akademisk kvart på Facebook.

Dela:

Årets löparfest är här

Ska du ut och springa i veckan? Oavsett om du svarar ja eller nej på den frågan ska 64 325 löpare ge sig på Göteborgsvarvet på lördag, och över 83 000 deltar i något av veckans lopp. Samtliga bockar då också av en av månadens GreenhackGBG-utmaningar!

Men Göteborgsvarvet är inte enbart hållbart för att det motiverar många av oss att motionera och träna, bakom varvet finns också ett bra ekologiskt hållbarhetstänk. Genom sitt arbete med att minska eventets miljöpåverkan har Göteborgsvarvet miljödiplomerats i kategorin eventdiplomering.

Några områden som Göteborgsvarvet har arbetat med är:
* Bananer och kaffe är certifierat enligt Rainforest alliance, vilket bland annat ger mindre användning av kemikalier i produktionen.
* Det finns möjlighet att slänga bananskalen i behållare som går till produktion av fordonsgas.
* Det säljs inget stilla vatten på flaska, i stället finns vattenkranar där man kan fylla på sin medhavda flaska.
* Alla deltagare uppmanas att ställa bilen och får åka gratis med kollektivtrafiken till starten.
* Sedan 2011 har också över 6 miljoner kronor delats ut till välgörande ändamål, bland annat till Göteborgs Stadsmission.

goteborgsvarvet.se kan du kolla när och var veckans alla lopp hålls, så att du kan stötta deltagarna ordenligt – först ut är Stafettvarvet i dag onsdag 20 maj kl 18. Och till er som ska springa något av loppen: Ett stort Lycka Till!

/Peter, projektledare

Dela:

Här hittar du allt som händer i Göteborg

Nu finns stadens alla aktiviteter samlade på ett ställe. Bland 3 000 evenemang per termin kan du välja och vraka vad du vill göra. Välkommen till kalendarium.goteborg.se.

Lovaktiviteter, medborgardialoger, lokala utställningar och arrangemang. Kultur- och naturaktiviteter och öppna nämndmöten, såväl som hälsotekens och kulturhusens arrangemang, museernas program och fritidsgårdarnas lovaktiviteter. Totalt sett handlar det om flera tusen evenemang varje år som nu finns samlade på samma ställe, något som inte har funnits tidigare.

– Det närmaste var Göteborg & Co:s kalendarium som främst vänder sig till besökare. I övrigt har vi fått förlita oss på externa aktörer, säger Niina Jurvelin, webbstrateg som varit med och utvecklat det nya kalendariet, till vartgoteborg.se.

I artikeln på vartgoteborg.se kan man också läsa att informationen i kalendariet är tillgänglig för vem som helst som så kallad öppen data. Det innebär att även externa aktörer kan använda informationen om de vill sprida den i sina kanaler, eller skapa nya tjänster som appar.

– Det skulle vara jätteroligt att se vad deltagarna i det stora hacket på Nordic open data week skulle göra med den här informationen. Det är väldigt efterfrågad information, det vet vi sedan innan, säger Niina Jurvelin till webbtidningen.

Givetvis kommer även vi på GreenhackGBG framöver lägga in våra frukostmöten och andra evenemang i stadens nya kalendarium.

/Peter, projektledare

Dela:

Tre tips som gör långhelgen bättre

Har du inga planer för helgen? Lugn, här har du tre förslag: Spana in Slottsskogens nya fruktlund, var med när odlingarna i Frihamnen startas eller ta del av det bästa Göteborgs skärgård har att erbjuda. Och passa samtidigt på att bocka av ett par majutmaningar!

Fruktlunden i Slottsskogen

”I höst kommer du att kunna plocka både frukt och bär i Slottsskogen. En ny fruktlund har precis anlagts med allt ifrån äpplen till krusbär. När den invigs på Kristi himmelfärdsdag på torsdag 14 maj blir det också tillfälle att lära sig mer om fruktträd”, skriver vartgoteborg.se.

Var? mellan Ekonomigården och Dalens fotbollsplaner.
När? 14 maj kl 12­­-­14
Vad? Invigning av fruktlunden i Slottsskogen. Mer från Vårt Göteborg: Besökarna kommer kunna lära sig mer om fruktträd – både om skötsel och arter. Det går även att ställa frågor om biodling och hur man kan locka till sig de småkryp som hjälper frukt och bär. Musikunderhållning blir det också och möjlighet att smaka av både must och honung, gjord från bikupor i Slottsskogen. Stadsnära odling finns även på plats för att berätta om hur kommunen kan hjälpa till när någon vill odla i staden.

Odlingslådorna i Frihamnen

”Just nu står 60 stora lådor fyllda med jord ute i Frihamnen. Under sommaren kommer göteborgare från alla delar av staden att mötas här, över sina planteringar. Startskottet går nu på lördag, den 16 maj, med kickoff för odlandet. Projektet är tänkt att leda till möten över gränser, men också till att fler upptäcker Frihamnen”, skriver vartgoteborg.se.

Var? Frihamnen
När? Lördag 16 maj 12-16
Vad? Kick off för odlingslådorna i Frihamnen. Mer från Vårt Göteborg: Samtidigt invigs en nybyggd lekplats tillika vattenkonstverk precis intill. Kickoffen firas med plant- och fröbytardag och föredrag ”Odla med Paula”.

Bägge de här tillfällena möter mer än väl upp till utmaningen Jag lovar att besöka ett naturområde eller en park jag inte varit i tidigare.

Upplev skärgården

”Lördag 16 maj är en extra bra dag att ge sig ut i Göteborgs skärgård. Då står ett 60-tal lokala aktörer beredda att visa upp maten, kulturen, havet och naturen. Allt under devisen Upplev skärgården – med alla dina sinnen”, skriver vartgoteborg.se.

Var? Göteborgs skärgård
När? Lördag 16 maj
Vad? Mer från Vårt Göteborg: Evenemanget börjar redan vid färjelägena i Saltholmen respektive Lilla Varholmen, där det kommer att finnas mobila turistbyråer som delar ut programmet och lotsar rätt. Många utställningar, prova på-aktiviteter och en del kortare turer är gratis, medan annat kan kosta en slant.

Utmaningen? Jag lovar att ö-luffa i vår skärgård, så klart.

Foto: Mattias Blomgren CC

Dela:
MENY