Arkiv för taggen: konsumtion

Fair Trade Forum 2015 i Uppsala

Just nu pågår Fair Trade Forum 2015, Sveriges största mötesplats för etisk och rättvis handel. Fair Trade Forum 2015 arrangeras av Uppsala Fairtrade City och Nätverket Rättvis Handel och under två dagar pågår en mängd föredrag, seminarier och paneldebatter och det finns även en utställning med ca 30 medverkande.

Hållbara konsumtionsmönster

Under invigningen talade bland annat konsumentministern Per Bolund som betonade vikten av att jobba med hållbara konsumtionsmönster, ett av målen i FNs nya hållbarhetsmål som antogs i New York förra veckan. Magdalena Streijffert, generalsekreterare för Fairtrade Sverige säger: – Syftet med vårt arbete är att avveckla oss själva det vill säga målet är att alla produkter ska vara schysta. Vi kan göra skillnad genom våra konsumtionsmönster!

Fattigdom och klimatarbete

Kopplingen mellan rättvis handel och klimatförändringarna blir allt tydligare vilket avspeglade sig i meteorologen och föreläsaren Pär Holmgrens föredrag om fattigdom och klimatarbete. Det handlar om mänsklighetens stora utmaningar och övertramp. Hållbar utveckling handlar inte bara om miljöfrågor. Klimatförändringar slår hårt mot fattiga delar av världen och rättvis handel är ett enkelt och effektivt sätt för oss i Sverige att påverka utvecklingen mot ökad hållbarhet och rättvisa.

Pär Holmgren menar att vi har tre stora utmaningar framför oss: ekologi, ekonomi och energi. Vi kan inte se miljöfrågan som isolerad utan måste se det ur ett systemperspektiv. Allt hänger ihop!

FN:s 17 hållbarhetsmål

Pär tog också upp FN:s 17 hållbarhetsmål som ersätter milleniemålen och som antogs i New York förra veckan. Överst på dagordningen är att vi måste komma till bukt med fattigdomen för att kunna lösa problemen med klimatförändringarna. Om vi inte gör det kommer vi med stor sannolikhet att förvärra klimatkonsekvenserna och gå mot en större ökning av den globala medeltemperaturen. Därför behövde Pär Holmgren inte tänka särskilt länge när han på Bokmässan i Göteborg förra veckan fick frågan om vilket av de nya hållbarhetsmålen han skulle välja som det viktigaste:
– Valet är enkelt – få slut på fattigdomen, säger Pär.

Framtiden och klimatförändringen

Slutligen fick vi med oss tre stora och viktiga frågor att fundera kring när det gäller klimatförändringen:

Hur kommer vi att påverkas?
Hur kan vi skydda och anpassa oss?
Hur kan vi minska en klimatförändring?

Här kan du gå in och se hur det går för klimatarbetet världen över:
Climateactiontracker.org

Och här kan du gå in och testa din egen klimatpåverkan:
klimatkontot.se

Pär har antagit sitt hållbarhetslöfte, att bjuda en vän på vegetarisk middag.

Vad lovar du?

GreenhackGBG:s utmaningar

/Elina, planeringsledare hållbar konsumtion
Dela:

Sluta snacka – börja greenhacka! 10 oktober 11-15 på Frilagret

Vi får ofta höra att klimatet och miljön inte står rätt till på vår planet och vi förstår att vi måste ställa om – men hur ska vi göra det? Den 10 oktober arrangerar GreenhackGBG ”Sluta snacka – börja greenhacka” och vi tar ett snack med Susanne Rittedal Söderblom, miljöförvaltningen, Karin Theorin Mägi, kretslopp och vatten och Elina Järkil, konsument- och medborgarservice, som ansvarar för aktiviteten.

Vad är ”Sluta snacka – börja greenhacka”?
– En actionfylld dag där vi blir så praktiska vi bara kan i vår strävan att leva mer hållbart. Det är dags att sluta snacka nu och istället ta steg framåt och prova på olika greenhacks, det vill säga smarta saker som tar oss förbi vardagshinder.

Men vadå, ett sånt här event blir väl också mest en massa snack?
– Nehej då, här kan du till exempel göra ett klädbyte, fixa din cykel eller få lära dig hur du kan göra din egen giftfria deodorant. Eller vad sägs om att provcykla den där elcykeln du alltid varit så nyfiken på? Du kan faktiskt till och med vinna en sprillans ny elcykel som du kan ta med dig hem! Okej, lite snack blir det, men Klara Zimmergrens kloka tankar kommer att få den mest hårdnackade vanemänniskan att tänka om och börja göra i stället för snacka.

Ok, så vi ska komma dit och göra en massa grejer den 10 oktober. Men sen då? Att vi gör något en dag räcker väl inte?
– Helt rätt, det är ett långsiktigt arbete det här. Men om vi är många som gör lite till att börja med så kommer vi att bli många som gör mycket längre fram – det är vi övertygade om. Vi måste bara veta vad, hur och varför vi ska göra förändringar i våra livsstilar. GreenhackGBG är en plattform där vi alla kan mötas och dela kunskap och erfarenheter för att komma många steg framåt. På Facebook, Instagram och Twitter finns massor av kunskap och inspiration för just detta och genom att signa upp sig som medlem på GreenhackGBG missar en aldrig någon information.

Va bra, då ses vi på Frilagret lördagen den 10 oktober. Ska jag ta med något särskilt?
– Dina bästa danssteg – för när Emrik Larsson kör sin Lunch Beat 12.30 blir det åka av! Och vill du göra ett klädbyte med Klädoteket eller laga din egna cykel med Cykelköket då spanar du in hur du gör på greenhackgbg.se/slutasnacka. Där finns också hela programmet och annan info om aktiviteten!

/Peter Löwendahl, projektledare GreenhackGBG

 

Bild Sluta_snacka_flik_2_velocity_2._dokument_stort

Dela:

Att ta ett hållbarhetsgrepp på konsumtionen

Det är svårt att argumentera för att själva köpandet av varor som produceras av eller med hjälp av jordens resurser skulle kunna gynna en ekologiskt hållbar utveckling. Eller att påstå att konsumtionen i sig skulle lösa något övergripande socialt problem i rika länder som Sverige. Lika svårt har jag att se hur den ständigt ökande konsumtionen skulle bidra till en hållbar och stabil ekonomi snarare än tvärtom. Så vad beror det på att vi hela tiden köper mer? Finns det andra sätt att se på konsumtion och tillväxt än hur det ofta möter oss? Forskarna som tagit sig an paradoxen hållbar konsumtion är många.

Ekonomisk tillväxt har historiskt sett varit något som kan kopplas till välstånd, lycka och samhällens framfart. Men i rika västländer som Sverige har tillväxten spelat ut sin roll, den där kurvan som visar sambandet har liksom planat ut. Samtidigt som överflödssamhällena blir rikare, har en rad sociala problem ökat i stället för tvärtom. I boken Jämlikhetsanden skriver författarna, forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, att ”Kontrasten mellan materiell framgång och socialt misslyckande i många rika länder är en viktig vägvisare. Den låter förstå att om vi ska uppnå ytterligare förbättringar av verklig livskvalitet krävs en förskjutning av vår uppmärksamhet från materiell standard och ekonomisk tillväxt till metoder som gynnar psykiskt och socialt välbefinnande i hela samhället.” Paradoxen är tydlig även i kopplingen till miljön. Tim Jackson är hållbarhetsforskare och skriver i sin bok Välfärd utan tillväxt att ”Tillväxtens dilemma har rent ut sagt fångat oss mellan önskan om att upprätthålla ekonomisk stabilitet och behovet av att inte överskrida ekologins gränser. Alltså ju mer ekonomin växer – desto större blir miljöpåverkan.”

Vi kan relatera konsumtion till identitet, eller kanske snarare identitetsuttryck. Det är lätt för oss att uttrycka både känslor och personlighet genom att konsumera. Göteborgsforskaren Cecilia Solér från Handelshögskolan pratar om att många av oss tänker att vi är vad vi köper. I en artikel i Göteborgs-Posten säger Cecilia ”Att kläder är identitetsskapande är en konsumtionsteori som jag vill problematisera och ifrågasätta. Man är inte det man har på sig. Det är att blanda ihop existentiella frågor med materiella. Man tar på sig något för att man tycker det är fint. Plagget speglar möjligen din uppfattning om vad du tycker är snyggt. Du är fortfarande någon, även när du tar av dig din cardigan – eller hur?” Vi kan köpa oss uttryck som visar vår livsstil, hälsa, intressen eller tillhörighet. Och det är starka krafter som styr oss till att konsumera utifrån existentiella skäl, det finns en vara för varje mänskligt behov oavsett om det är existentiellt, socialt eller materiellt. Men att den överkonsumtionen skulle vara svaret på något annat behov än det materiella är bara ytterligare en paradox.

Vi lockas alltså till att uttrycka vilka vi är med hjälp av konsumtion, men vi kan också ställa oss frågan vilka vi är som konsumenter. Finns det något ansvar kopplat till min roll som ”konsument”? Och vad finns det för andra vägar än identitetskonsumtionen? Att kunna se bortom oss själva som individer är en återkommande tema när vi diskuterar hållbarhet ur både social, ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Josefin Wangel, forskare vid KTH, menar att vi måste sluta se oss själva som bara konsumenter och även börja se oss som medborgare. Genom att göra det kan vi se oss själva som en del av en samhällelig gemenskap och lättare prata om både individens frihet och ansvar. En konsument relateras till behov och tillfredställelse, utbud och varor, förverkligande och positionerande. En medborgare behöver kopplas till fler värden som ansvar, rättigheter och skyldigheter, gemensam och samhörighet. Medborgarskapet som identitet i sig innebär ju att vara en del av något, och om vi lyckas identifiera oss själva utifrån det perspektivet kanske inte behovet att köpa sig till samhörighet känns lika starkt. Men igen, det är starka krafter som påverkar oss. Konstant tilltalas vi i egenskap av individ och konsument, och värden och nyttor som är kopplat till den egna personen förstärks. När det handlar om status, konkurrens och att få ut så mycket av så lite som möjligt blir det lätt att vi glömmer bort sånt som att samarbeta och dela med oss. Att tilltalas som konsument i stället för medborgare förstärker alltså de faktorer som behöver förändras för en hållbar utveckling, menar Wangel.

Konsumentmakten då, hur funkar den? Oksana Mont forskar på Lunds Universitet och pekar på de många hinder som finns för den enskilde individen att byta till en hållbar livsstil. I dag är det mest bekväma och billigaste valet alldeles för ofta en katastrof för både miljön och människors arbetsvillkor. Oksanas slutsatser är att det visserligen behövs insatser från enskilda individer men framför allt politiska satsningar i teknik, infrastruktur och ekonomisk reglerig. De ohållbara valen behöver vara svåra – varför ska det ens finnas mat med gifter i om vi tänker efter? Hur kan det gå att köpa en billig pryl eller tröja som på andra sidan produktionskedjan genererar både förtryck och omänskliga arbetsförhållanden? Trots att vi påverkas av starka ohållbara strukturer som vi bekvämt kan falla in i, går det att tänka till och göra ett val även fast det vara lite krångligare och kosta lite mer.

Både perspektiven och paradoxerna är många när det handlar hållbarhet och konsumtion. För att minska avtrycket, både ekologiskt och socialt, är det är tydligt att det inte räcker att det ställs krav på en del i kedjan. Vi behöver ändra våra mönster och föreställningar om tillväxt hos oss som individer, hos marknaden, i politiken, i produktionen och hos oss som gemenskap. Tydligt är att vi i samma mening som konsumtion inte bara behöver prata om tillväxt, självförverkligande och marknad. Det går också att relatera till medborgerligt ansvar, ställningstagande och som vanligt; rättvisa.­­­

/Helena Nymark, social resursförvaltning

Lästips

Böcker:
”Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” av Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010
”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle” av Tim Jackson 2011

Länkar:
De superrika avsnitt 2 (finns att se en vecka till) – Dokument utifrån i två delar på Sveriges Television
Googla Thomas Piketty – du kanske såg honom i Skavlan härom månaden?

Dela:

En Hållbar livsstilsdag på Stadsbiblioteket!

GreenhackGBG:s egen energi- och klimatrådgivare, Avfallsfria Ada och mycket annat. Det blir det på lördag när Stadsbiblioteket, Göteborgs Stad och Europa Direkt Göteborgsregionen uppmärksammar Europadagen med en dag för ”En hållbar livsstil för stora och små”.

Platsen är Stadsbiblioteket och under dagen får barnen möjlighet att pyssla i verkstan och titta på film. De vuxna kan ta del av korta föredrag som avlöser varandra på Trappscenen från klockan 12.

Elina Järkil, energi- och klimatrådgivare som ansvarar för våra energimånader, ger tips om vad du kan göra själv för att minska din energianvändning och Ulrika ”Avfallsfria Ada” Naezer, kommunikatör på kretslopp och vatten, informerar om hur du kan minimera ditt avfall. Dessutom är europaparlamentariker Olle Ludvigsson (S) och Emma Rex från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på plats och talar om en varas miljöpåverkan från råmaterial till slutanvändning. Maria Klint informerar om vad det innebär att Göteborg är en Fairtrade City och Jonas Jones från the House of Fair Trade pratar om medvetna inköp. Du har också möjlighet att få enskilda råd via samtal och informationsmaterial.

I Hörsalen kan man byta sina leksaker med föreningen Retoy 13-15 och samtidigt lära sig mer om gifter i leksaker. Miljöförvaltningens experter är på plats.

Läs mer och se fullständigt program på: goteborg.se.

Välkomna till en kul dag för både barnen och miljön!

/Susanne, kommunikatör

Foto: Colourbox

Dela:

Marsutmaningen: Konsumtion och avfall

På tio år har konsumtionen i Sverige ökat med 24 procent. Varje år fyller vi göteborgare hela Ullevi med sopor, 2013 blev det 216 000 ton. Det sliter på jordklotet. Den här månaden fokuserar vi därför på konsumtion och avfall. Häng med, och utmana dig själv att minska ditt sopberg!

Vi köper fler möbler, hushållsartiklar, kläder, datorer och telefoner än någonsin. På bara tio år har konsumtionen i Sverige ökat med 24 procent (konsumtionsrapporten 2014, CFK).

Prylar blir förr eller senare sopor och idag genererar en genomsnittlig göteborgare 400 kg avfall per år. Det är en nedgång jämfört med för fem år sedan, men fortfarande kan vi fylla hela Ullevi med stadens sopor.

Om vi inte långsiktigt ändrar vårt beteende kan avfallsmängderna öka till så mycket som över ett halvt ton per person år 2040 (Mängden hushållsavfall i Göteborg 2040, Profu 2014). Då fyller vi också gamla Ullevi med sopor, sopor som vid produktionen krävt mängder av råvara, olja, transport, kemikalier och utsläpp av koldioxid.

För att upprätthålla vår livsstil krävs 3,7 jordklot. Det talar sitt tydliga språk, det är inte hållbart på sikt.

I Sverige har vi en effektiv insamling och behandling av soporna men det räcker inte längre, mängden sopor måste också minska. Att sortera och återvinna är en självklarhet som sparar mycket resurser. Men vi måste gå längre än så – vi måste hindra att avfall överhuvudtaget uppstår, Zero waste helt enkelt.

Nedan har vi samlat månadens tips på hur du kan minska dina avfallsmängder och konsumera på ett smartare sätt. Vår tuffaste utmaning under mars månad är Avfallsfria Ada. På bloggen, facebook och instagram kan du under mars följa Ada som bestämt sig för att anta utmaningen och trotsa sopsamhället!

Följ Ada här!

/Stina, Annika och Johanna, ansvariga för konsumtion- och avfallsutmaningen, Göteborgs Stad

Mars utmaningar är indelade enligt Zero Waste-rörelsens indelning. I första hand avstå, sedan minska, följt av återanvänd och till sist återvinn.

fig4

Jag lovar att i mars AVSTÅ från:

* Reklam
Sätt upp en skylt med ”nej tack till reklam” och anmäl dig till NIX-registret.
Då ser du till att det sparas 50 kg papper per år och är vi många som tackar nej undviks också onödiga transporter. Läs mer på ingenreklamtack.com och swedma.se/reklamsparr
Genom att tacka nej till reklam slipper du dessutom bli frestad att köpa något du egentligen inte behöver, en win win för miljön.

* Engångsartiklar
Plastpåsar, blöjor, pappersservetter, mensskydd, pappersmuggar och take away-förpackningar. Vår vardag är full av engångsartiklar. Utmana dig själv att inte använda en enda under hela mars, eller bara någon. Alternativen är många:
Tygblöjor, menskoppar och ha med en egen tygkasse eller väska när du handlar. Om ni byter från engångsmuggar av papp till keramikmuggar för kaffe eller te i fikarummen sparar ni 3,3 kg CO2-utsläpp per anställd och år. Detta motsvarar att brygga över 1 200 koppar kaffe. Och genom att byta bort engångsmensskydd som bindor och tamponger mot en menskopp sparar du både på miljön och på dina pengar. Du kan dessutom bada med menskoppen!

* Sopor
Gör som Avfallsfria Ada – anta den tuffaste utmaningen av alla. Under en månad ska du försöka att inte producera en enda sopa. Är det möjligt? Du kan följa och stötta Ada på facebook och Instagram!

Jag lovar att i mars MINSKA min konsumtion av prylar genom att:

* Testa 10-metoden
Du kan minska skräpet genom att använda en enkel metod när du står inför ett köp- eller slängbeslut.

* Använda mina saker längre och vårda och reparera dem så att de håller längre
Använd vinterjackan ett år till och spara 4,7 kg CO2-utsläpp. Detta motsvarar materialåtervinning av 470 plastkassar. Och använder du din mobiltelefon i tre i stället för två år sparar du 10 kg CO2-utsläpp. Det motsvarar att lyssna på Spotify på mobilen 24 timmar om dygnet i över 23 år.

* Starta en verktygspool med grannarna
I stället för att alla har egna uppsättningar av verktyg, trädgårdsredskap eller hushållsmaskiner, saker som man inte använder dagligen, kan man dela med andra. Om du lånar en borrmaskin i stället för att köpa en egen sparar du 25 kg CO2-utsläpp. Det motsvarar att dagligen titta på en 65″ platt-TV (LED) i över 5 timmar i ett helt år (IVL pedagogiska fakta 2014). Det kan också handla om kläder, böcker eller något annat – det är bara din fantasi som sätter gränsen!

Jag lovar att i mars ÅTERANVÄNDA genom att:

* Handla second hand
När du behöver köpa något kolla först om det finns begagnat i second hand affär, på köp- och säljmarknad på nätet eller loppis. Köper du ett par jeans på second hand i stället för ett par nya och sparar du – förutom pengar – 4 600 liter vatten. Så mycket vatten motsvarar över 6 timmars dusch, alternativt 30 bad i badkar. Läs mer på: envarldutansopor.nu
Här hittar du ideell second hand i Göteborg: Reningsborg, Erikshjälpen, Emmaus Björkå, Myrorna, Stadsmissionen, Human bridge, Röda korset.

* Delta i en gratis bytesträff
Det finns flera olika att välja på:
Leksaker på Retoy i Frölunda kulturhus 14 mars.
Kläder på Naturskyddsföreningens klädbytardag 18 april. Vi vet att det inte är i mars, men det här är så bra så vi tipsar om det ändå.
Tipsa gärna oss och alla andra greenhackare om fler sådana här tillfällen!

* Sälja eller skänka mina teknikprylar när de inte längre fungerar
Du minskar dina CO2-utsläpp med 28 kg genom att sälja eller skänka din begagnade laptop så att någon annan  kan fortsätta använda den. Detta motsvarar materialåtervinning av 700 schampoflaskor.

Jag lovar att i mars ÅTERVINNA det som inte går att avstå, minska eller återanvända, genom att:

* Sortera ut mitt matavfall
Fyra kilometer. Så långt kan du köra på en brun påse matavfall. Av matavfallet gör vi biogas som ersätter bensin, därmed minskar utsläppen av koldioxid, svavel och andra skadliga gaser. Dessutom får vi biogödsel att lägga på åkern. Då minskar behovet av konstgödsel och vi får ett slutet kretslopp.

* Lämna in min teknik och övrigt farligt avfall på rätt ställe.
Du kan till exempel lämna ditt farliga avfall i farligt avfall-bilen.

* Sortera mina förpackningar
I Göteborgs Stads sorteringsguide kan du se hur du ska sortera och var du kan lämna förpackningarna.

Vad lovar du?

Dela:
MENY