Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Plastens hårda liv

Många förskolor rensar ut gamla plaster och kommuner ser över sina kemikaliekrav i upphandlingar. Det finns ett stort engagemang och olika nätverk bildas, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen stöttar. De flesta verkar tycka att detta är bra men det finns några som inte gillar plastutrensningen. Mest upprörd är kanske Agnes Wold som menar att detta är trams och att vi skräms.

Då känns det extra skönt att ha stärkande analysresultat i ryggen. Gamla leksaker av plast innehåller många miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Stockholms stad har nyligen publicerat resultatet av sina analyser av leksaker och andra saker till barn som används i stadens verksamheter. Gamla leksaker, madrasser och annat från förskolor visade sig innehålla många skadliga kemikalier. Rapporten kan du läsa här. På miljöförvaltningen här i Göteborg gjorde vi under hösten också analyser på leksaker inköpta på second hand som visade det samma. Så det känns mycket befogat att rensa!

Plasten lever ett hårt och ifrågasatt liv på flera sätt. Ett säkert tecken på detta är att plastbranschens lobbyorganisationer vaknar till liv. Som exempel kan nämnas PlasticsEuropes nyligen läckta SWOT-analys som du hittar här. Den är verkligen cynisk. Plastbranschen verkar vara rädda för att kemiska ämnen i plast ska komma att bli klassificerade som hormonstörande och under Weakness/Svagheter i analysen är en av punkterna ”Vetenskapliga studier som visar att plast innehåller hormonstörande ämnen”.

Problemet med plastskräp i våra hav får ju välförtjänt också stor uppmärksamhet. Forskning pekar mot att partiklarna blir bärare av kemikalier och i hav och sjöar tas de upp i det marina ekosystemet och kan ställa till problem. Från Naturskyddsföreningen fick jag fyra bra tips på hur du kan minska ditt bidrag av plastskräp:

#1 Vädra mera!

Syntetiska kläder, framförallt de av fleece, släpper ifrån sig mycket stora mängder mikroplaster när de tvättas. Är dina kläder inte synligt smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan.

#2 Kolla innehållet i dina skönhetsprodukter

Mikroplast tillsätts i hygien- och skönhetsprodukter för att få skrubbande effekt eller för att det ska glittra. De små partiklarna spolas ut i avloppet och reningsverken kan inte fånga upp alla utan de spolas till slut ut i haven. Hur vet du då att det handlar om mikroplaster? Håll utkik efter de små runda kornen i dina produkter och kolla innehållsförteckningen efter:

Polyeten (PE)
Polyetentereftalat (PET)
Polypropylen (PP)
Polyvinylklorid (PVC)
Polystyren (PS)
Polyvinylacetat (PVAc)
Polymetyl-metakrylat (PMMA)
Polytetrafluoroetylen (PTFE)

#3 Engångs – ingen gång!

Ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar enligt Naturskyddsföreningen. Inom till exempel sjukvård kan engångsartiklar vara nödvändiga av sanitetsskäl, men för din take away-mugg eller salladslåda är det mindre nödvändigt.

#4 Återvinn din plast

Att återvinna plastförpackningar gör att plasten kommer till nytta fler gånger. Det bygger dock på att det inte finns några farliga ämnen och kemikalier i plasten, annars kan tyvärr även gifterna få nytt liv.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Handla kläder på loppis och second hand i sommar

Med sommaren kommer alla härliga loppisar som kan bidra till miljövinster. Inte minst ur kemikaliesynpunkt om du handlar begagnade kläder! Textilproduktion är otroligt kemikaliekrävande i alla steg och jag vill slå ett hårt slag för kläder från second hand.

Sandra Roos har skrivit sin avhandling om kläders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Om den och mycket annat om hållbar textilproduktion finns att läsa här på Mistra Future Fashions hemsida.

I en artikel i Fria Tidningar slår Sandra Roos fast att handla second hand, och att göra det framför att köpa nytt, alltid är det bästa. Hon säger också någonting annat som är värt att tänka på:

”Jag tycker att vi behöver se värdet i de kläder vi har, att de inte bara är trasor. Alla kläder är sydda för hand av någon och bakom finns det massor av människor som har stått och vävt, färgat och tryckt. Det är en väldigt komplicerad produkt, och även om det är jättebilligt finns det ett värde i plagget.”

Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet, med huvudkontor i Göteborg jobbar stenhårt med att påverka politiker och industrin för minskad användning av farliga kemikalier. De har tagit fram en textilguide för att hjälpa företag. I guiden som du hittar här finns tusentals miljö- och hälsofarliga kemikalier som helst ska bytas ut. En grupp är de så kallade fluorerade och perfluorerade kemikalierna, PFAS, samma kemikalier som har använts i brandbekämpningsskum och som i dag finns i många av våra dricksvattentäkter. Dessa kemikalier har egenskaper som har uppskattats av textilindustrin, som att de är vatten- och smutsavvisande, men har också visat sig ha många andra otrevliga egenskaper som att de är mycket svårnedbrytbara och bioackumulerande. Nu har många tillverkare av friluftskläder börjat ta ansvar och fasar ut dessa kemikalier ur sin produktion.

Så handla second hand och fynda kläder på loppisar i sommar istället för att köpa nya! Det är ju dessutom mycket roligare att än att gå i de stora klädkedjornas butiker. Jag kan nästan känna ett litet lätt illamående av att gå i klädbutiker numera. Det är så otroligt mycket textilier i drivor som vräks ut på marknaden.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Konstiga konserveringsmedel i kosmetika

I samband med min GreenhackGBG-utmaning Kemikaliefria Karin valde jag bort alla mina dyra ansiktskrämer och ersatte dem med mandelolja. På det sättet fick jag enkelt bort ett hundratal kemikalier. Ibland har jag känt ett visst reklampåverkat sug efter att återgå till mina gamla vanor. För visst kan det låta lockande att släcka hudens törst på djupet och stärka den naturliga barriären och allt vad som kan stå.

I Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur fanns härom veckan en uppmärksammad artikel som verkligen styrker en när en börjar tvivla på sin mandelolja. Kosmetiska produkter innehåller ofta konserveringsmedel, som tillsammans med parfymämnen har visat sig vara den största orsaken till kontaktallergi. Ämnen som används som konserveringsmedel ska vara giftiga för mikroorganismer. Det innebär att ämnena också kan orsaka effekter på vår hälsa och i vår miljön.

Ämnenas inneboende egenskaper avseende hälsa är utvärderade av EU:s Vetenskapliga kommitté för konsumentsäkerhet, SCCS. Men för flera ämnen var det trettio år sedan utvärderingen gjordes. Det finns också lagstiftning som säger att cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen inte får ingå i kosmetiska produkter. Det känns ju som en mycket enkel och förnuftig tumregel att hålla sig till, eller?

Men nej, nu har ett konserveringsmedel som år 2015 klassificerades som cancerogent tillåtits stå kvar i listan över utvärderade och godkända medel under ”viss” påverkan från kosmetikatillverkare verkar det som. Hårresande, hur gick det till? Läs artikeln i Sveriges Natur och känn ilskan växa.

När vi ändå är inne på ämnet konserveringsmedel så är det också så att miljöegenskaper inte vägs in i samband med att konserveringsmedel tillåts. Detta har fått Kemikalieinspektionen att titta närmare i bilagan över tillåtna medel. Då visar det sig som sagt att vissa medel inte har omprövats sedan de togs upp år 1986. Det innebär att det finns konserveringsmedel som innehåller kvicksilver på listan. Det känns ju inte så fräscht.

Jag känner mig återigen otroligt nöjd över min mandelolja med en enda ingrediens; mandelolja. Så tipset är rensa i badrumsskåpet, och använd så få ingredienser som möjligt. Och varför inte röra ihop din egen deo? Det fungerar utmärkt bra.

Recept på hemmagjord deodorant:

1 msk kokosolja
1 msk bikarbonat
1 msk majsstärkelse eller potatismjöl
Eventuellt någon droppe eterisk olja, till exempel lavendel (var försiktig med mängden om du har känslig hud.)
Häll upp i en liten burk med lock och låt stelna.

/ Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.