Arkiv för taggen: hälsa

KliMATsmarta Anna antar utmaningen

Under december månad får vi följa Anna Teghammar och hennes familj sedan de antagit decemberutmaningen att äta mer klimatsmart. Till vardags arbetar Anna som miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg och vi får lära känna henne här på bloggen som – KliMATsmarta Anna!

Hej på er!

En matklimatsmart december. Detta är min och min familjs utmaning. Visste du att maten står för 33 % av medelsvenskens privata klimatutsläpp? Det är med andra ord en stor och viktig del i att leva mer klimatsmart. Vad ska vi äta under vår klimatsmarta månad då? Mest vegetariskt, minska ner på mejeriprodukterna och äta så säsongsanpassat som möjligt. Men även några klimatsmarta köttinslag kommer att dyka upp. Och om 1-2 veckor ska jag vara super-mat-klimat-smart och äta mat med så låg klimatpåverkan som möjligt. Hur ska det gå?

Köttet är en stor bov i klimatdramat

Varför då detta projekt? Jo för att en av de viktigaste saker vi kan göra för klimatet är att minska eller välja bort köttet! Klimatfrågan är som ni alla vet högaktuell nu och FN träffas i Paris under COP21 för att diskutera frågan. Det handlar om våra barns och vår jords framtid och vi kan alla göra något. Och detta något skulle kunna vara att minska ner på köttet. Genom att minska ner på köttkonsumtionen kan vi alla göra en betydande insats. Visste ni att genom att byta ut allt nötkött mot annat kött minskar vår klimatpåverkan från mat med 26%, och genom att kraftigt minska köttkonsumtionen kan vi minska vår klimatpåverkan med 42% ? Vegankost gör att klimatpåverkan pressas ner ytterligare och för er som redan är inbitna vegetarianer så kommer jag framöver snacka en del om alternativ till mejerier för att göra matvalen ännu mer klimatsmarta.

En vegetarisk december

December kommer alltså att vara till största delen vegetarisk för mig och min familj. Och under december dessutom, ni förstår ju själva att jag kommer möta en del motstånd och utmaningar! För närvarande äter jag, min man och våra två barn på två och fyra år som en typisk barnfamilj skulle jag tro. Med köttfärssås, fiskpinnar, pannkakor, korv var och varannan dag och vegetarisk mat bara någon gång ibland. Men nu ska det bli ändring på det! Det enklaste och första steget jag ska genomföra är att byta ut köttfärssåsen mot sojafärssås – barnen borde inte märka någon skillnad. Och sojakorv istället för grillkorv. Havremjölk till gröten och i pannkakorna. Men sen?

Vanans makt är stor

Ja hur ser våra utmaningar ut? Vad kommer vara svårast? Den första utmaningen tror jag kommer att vara vanan. Vi ska komma på bra nya standardrecept hemma. Vad ska vi laga? Jag tror att man ska ha stor respekt för vanor, de är ofta svårare att bryta än vad man tror – jag ska styra bort från falukorven till en tofuförpackning när fantasin tryter och tänka nytt. Den andra utmaningen är smak och mättnad. Jag har fått lite skeptiska kommentarer från min omgivning – är det verkligen gott? Blir man verkligen mätt? Jag ska överbevisa dem – man kanske t o m kommer att må bättre av att äta mer vegetariskt och inte blir så där tungt mätt och dåsig som kan vara fallet idag?!

Inspiration och stöd är viktigt!

Den tredje och kanske största utmaningen är mina barn. Barn i två- och fyraårsåldern är skeptiska till nya maträtter oavsett om det är vegetariskt eller inte. Hur ska jag få med dem på banan? Hur ska jag få dem att äta tofu, bönor och haloumi? Som tur är har jag träffat före detta stjärnkocken från Wasa Allé som numera jobbar med hållbar mat i förskole- och skolköken i Majorna-Linné, Jonas Dahlin. Han har delat med sig om massa bra tips om hur jag ska få med barnen på den vegetariska resan – nästa vecka får ni veta mer om det.

Vegetariskt – för klimatet och för hälsan

Nästa vecka ska ni också få en djupdykning i hur vi borde äta för klimatet skull – ja faktiskt även för vår hälsas skull. Ni har väl inte missat att både Livsmedelsverket och Cancerfonden rekommenderar högst 500 g eller 4 köttmåltider per vecka? Både hälsan och miljön mår alltså bra av mer vegetariskt. Så – vad väntar vi på – ut med köttet och in med grönsakerna!

/Anna Teghammar (KliMATsmarta Anna), miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg

Dela:

Rattlöshet är bra för ekonomi, miljö, hälsa och samhälle

Rattlösheten innebär fördelar för ekonomi, miljö och hälsa och ger till och med utökat tillfälle för fika. Alla har dock inte möjlighet till ett rattlöst liv men även de tjänar på andras rattlöshet.

Innan vi sålde bilen satte vi upp en kalkyl med alla kostnader som bilen medförde och jämförde det med olika alternativ. Bilägandet kräver att man betalar skatt och försäkring, om man använder bilen eller inte. Använder man bilen, tillkommer det kostnader för drivmedel, reparationer och underhåll. Sedan finns det en kostnad som är lätt att glömma bort och det är värdeminskningen. I de flesta fall blir bilen mindre och mindre värd ju äldre den blir och ju fler mil den har körts. Vi hade köpt en bil som inte var värd så mycket från början men då blev kostnaderna för underhåll och reparationer högre istället. I alternativen räknade vi med kostnader för bilpool, hyrbil till semesterresa och lastcykel. I efterhand blev det ingen lastcykel och vi använder bilpoolen mindre än beräknad. På ett år sparar vi minst 7000 kronor enligt vår kalkyl.

Fördelarna för miljö och samhälle är flera. Att köra mindra bil leder till mindre utsläpp av växthusgaser, partiklar och andra luftföroreningar. Det blir också mindre trafikbuller. Bilarna vi hyr genom bilpool eller biluthyrning är rätt nya och vi kan välja bilar med låg bränsleförbrukning eller förnybara bränslen. Genom att dela på en bil i en bilpool måste det inte tillverkas så många bilar och det sparar energi och resurser. Dessutom krävs det inte så många parkeringsplatser vilket frigör yta till bostäder och grönytor eller till en extra uteplats som i vårt fall. Det går att räkna fram mer eller mindre exakta siffror för allting men för mig räcker det att jag vet om fördelarna och att det känns rätt.

Samhället och vi själva tjänar också på att vi cyklar mer eftersom vi rör på oss och undviker en rad möjliga sjukdomar och besvär. För min del är min dagliga ration cykling helt avgörande eftersom jag verkligen gillar att äta, jag gillar att äta mycket och inte minst mycket choklad. En av mina kollegor sa någon gång efter att jag hade tryckt i mig en chokladkaka efter lunch ” Jag hoppas du aldrig slutar att cykla, för då kommer du gå upp som bara den”.

Jag vet att när man pratar om att inte äga bil eller inte köra så mycket bil väcker det känslor hos en del människor. Motargumenten handlar ofta om människor som inte klarar sig utan bil på grund av olika omständigheter, på grund av vad man måste hinna med eller var man bor. Och visst finns dessa människor, de som inte kan lösa sina transporter med cykel eller kollektivtrafik, de som behöver bilen. De som å andra sidan, som vi, kan välja bort bilen har tur och alla i samhället tjänar på det. Bara för att lösningarna inte passar alla, kan de passa många fler än idag. Även många av dem som idag är beroende av bilen kan i framtiden få bättre förutsättningar genom bättre utbyggd kollektivtrafik eller bipoolsnät, låneelcyklar eller möjlighet att jobba hemifrån. Vem vet. Jag unnar det i alla fall alla och gemensamt kan vi kämpa för att möjligheterna ökar.

/Er, även i fortsättningen, rattlöse och rastlöse Rydberg.

Dela:

Sluta snacka – börja greenhacka! 10 oktober 11-15 på Frilagret

Vi får ofta höra att klimatet och miljön inte står rätt till på vår planet och vi förstår att vi måste ställa om – men hur ska vi göra det? Den 10 oktober arrangerar GreenhackGBG ”Sluta snacka – börja greenhacka” och vi tar ett snack med Susanne Rittedal Söderblom, miljöförvaltningen, Karin Theorin Mägi, kretslopp och vatten och Elina Järkil, konsument- och medborgarservice, som ansvarar för aktiviteten.

Vad är ”Sluta snacka – börja greenhacka”?
– En actionfylld dag där vi blir så praktiska vi bara kan i vår strävan att leva mer hållbart. Det är dags att sluta snacka nu och istället ta steg framåt och prova på olika greenhacks, det vill säga smarta saker som tar oss förbi vardagshinder.

Men vadå, ett sånt här event blir väl också mest en massa snack?
– Nehej då, här kan du till exempel göra ett klädbyte, fixa din cykel eller få lära dig hur du kan göra din egen giftfria deodorant. Eller vad sägs om att provcykla den där elcykeln du alltid varit så nyfiken på? Du kan faktiskt till och med vinna en sprillans ny elcykel som du kan ta med dig hem! Okej, lite snack blir det, men Klara Zimmergrens kloka tankar kommer att få den mest hårdnackade vanemänniskan att tänka om och börja göra i stället för snacka.

Ok, så vi ska komma dit och göra en massa grejer den 10 oktober. Men sen då? Att vi gör något en dag räcker väl inte?
– Helt rätt, det är ett långsiktigt arbete det här. Men om vi är många som gör lite till att börja med så kommer vi att bli många som gör mycket längre fram – det är vi övertygade om. Vi måste bara veta vad, hur och varför vi ska göra förändringar i våra livsstilar. GreenhackGBG är en plattform där vi alla kan mötas och dela kunskap och erfarenheter för att komma många steg framåt. På Facebook, Instagram och Twitter finns massor av kunskap och inspiration för just detta och genom att signa upp sig som medlem på GreenhackGBG missar en aldrig någon information.

Va bra, då ses vi på Frilagret lördagen den 10 oktober. Ska jag ta med något särskilt?
– Dina bästa danssteg – för när Emrik Larsson kör sin Lunch Beat 12.30 blir det åka av! Och vill du göra ett klädbyte med Klädoteket eller laga din egna cykel med Cykelköket då spanar du in hur du gör på greenhackgbg.se/slutasnacka. Där finns också hela programmet och annan info om aktiviteten!

/Peter Löwendahl, projektledare GreenhackGBG

 

Bild Sluta_snacka_flik_2_velocity_2._dokument_stort

Dela:

Rattlöse Rydberg drar ett tungt lass

Av alla lagar en cyklist måste följa är tyngdlagen den tuffaste. I den härliga terräng av backar som Göteborg erbjuder, kan man ibland önska sig en elmotor. I väntan på en som kan ta Rattlöse Rydberg och familjens matkassar hem, är näthandel inte att förakta.  

När det kommer till att transportera tunga eller stora föremål är bilen med sina stora muskler och sin stora lastkapacitet svår att slå. Förutom att hyra en bil finns det dock några lösningar som fungerar rätt bra för att klara sig. Att bo i en stor stad som Göteborg hjälper definitivt eftersom det går att nå affärer och förskola med cykel och för att man kan handla på nätet utan större extra kostnad. Men en sak i taget.

Vi har en cykelkärra till inköp, som transportmedel till återvinningen eller för skrymmande saker som till exempel en annan cykel. Det fungerar rätt bra i de flesta situationer men när jag cyklar hem med 15 kilo mat uppför en brant backe önskar jag mig ibland lite stöd från en elmotor. Men då tänker jag att det är mitt vardagsgym. En fördel med att använda cykel som transportmedel är att man kan köra ända fram till till exempel matbutiken så att man slipper bära matkassar långa vägar till parkeringen.

Ett riktigt viktigt och bra verktyg som vi har lärt oss att uppskatta är näthandel. Att kunna beställa hem mat gör att vi bara väldigt sällan behöver storhandla på egen hand. Maten kommer fram till dörren, utbudet är bra och personalen är supertrevlig. Vi bestämmer vilken dag och vilken tid maten ska komma fram och dagen innan får man ett klockslag för när leveransen kommer vara framme. Vi har till och med börjat samordna våra beställningar med en granne så att det inte blir så många transporter.

För att transportera barnen till dagis eller till mormor har vi en barnkärra som fungerar bra, även i regn. Men här är det samma sak, barnen blir tyngre och tyngre och bor man som jag med lite backar kan en elcykel vara en bra investering. Vi får se om det blir en till jul. I början hade vi tankar på att köpa en lastcykel till allt det här men en sådan är rätt dyr och vi har inget garage till den. Kärrorna var det billigare alternativet och de fungerar bra hittills. Barnen älskar att sitta i kärran och sjunger gärna ”Det guppar liteeee, gupp gupp”. Vi får se vad det blir för sånger när de kommer upp i tonåren.

/Rattlöse Rydberg

Dela:

Göteborg – en stad som låter

En stad låter. Överallt och hela tiden. Men vad är det som låter? Hur mycket får det låta? Och vad görs när det låter för mycket? Vi låter Henrik Nystedt som jobbar med buller i Göteborgs Stad ta oss med på en tur genom staden och ljudet.

Jag kliver av tåget på centralstationen, det är en kakofoni av ljud från tåg som är på väg, servicefordon och ett myller av människor. Jag tar sikte på Drottningtorget för att hinna med spårvagn 9 till jobbet på Miljöförvaltningen. Bilar och bussar kör förbi i en aldrig sinande ström, en taxi tutar irriterat på en cyklist när jag väntar vid övergångsstället. Jag hör det snabbt tickande ljudet när det blir grön gubbe och dags att gå över. På torget hörs musik från ett xylofonliknande instrument och det låter ganska trevligt. Ljuden av människor som pratar, musik, biltrafik och en gnisslande spårvagn blandas och försvinner och ersätts av tjattret från en högstadieklass på väg på en utflykt, när jag kliver på spårvagnen mot Kungssten.

Har du tänkt på de ljud som omger oss i staden? Många ljud uppfattar vi som positiva, men ljud från trafiken är något som de flesta av oss tycker är störande. I Göteborg är problemen med trafikbuller störst vid de stora trafiklederna, i centrala staden och på en del gator med mycket genomfartstrafik. Allt fler människor utsätts för trafikbuller, eftersom fler flyttar in till bullerutsatta områden, men också för att biltrafiken ökar och att bilarna inte har blivit tystare sedan 1970-talet.

På jobbet hörs trafiken från Oscarsleden som ett brus – trots en tjock fasad och bra fönster – och blandas med ringsignaler från telefoner och kollegor som samtalar. På miljöförvaltningen har vi gjort en ny kartläggning där du kan se hur mycket det bullrar vid din bostad, vi samordnar också stadens arbete med att genomföra Göteborgs Stads åtgärds­program mot buller, för att skapa en trivsam och attraktiv stad med tillgång till goda ljudmiljöer, både ute och inne – som är ett av Göteborg Stads miljömål. Det ska bli tystare utanför bostäder, i utemiljön kring förskolor och i stadens parker.

Trafikbuller påverkar vår hälsa, välbefinnande och livskvalitet eftersom det stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som sömn, vila, återhämtning, kommunikation, social samvaro och utevistelse vilket skapar irritation och stress.  Det finns flera studier som pekar på att risken för högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar om vi bor länge i områden med höga ljudnivåer från vägtrafikbuller och flyg.

För att minska ditt eget bidrag till bullerspridningen, kan du:

Ta dig fram med cykel, gå eller åka kollektivt i stället för att åka bil
Köra sparsamt och hålla hastighetsbegränsningen
Välja dubbfria vinterdäck
Välja däck märkta med låg ljudnivå
Välja fordon med låg ljudnivå

Det är många ljud som omger oss, en hel del ljud som vi tycker om och som gör att vi känner igen oss, medan andra ljud är irrelevanta och obehagliga och vi stör oss på dem.

Jag jobbar sent i dag och är sist kvar på kontoret, nu är det alldeles tyst – när ventilationen stängs av blir det helt plötsligt ännu tystare.

/Henrik Nystedt, miljöutredare på miljöförvaltningen

Länkar:

Göteborgs Stad – Information från Miljöförvaltningen om miljöläget i Göteborg
Ljudlandskap för bättre hälsa – En kunskapsportal som har som syfte att förmedla kunskaper om trafikbullrets hälsoeffekter och om åtgärder att forma goda ljudlandskap.
Bullerkrav på däck – Information från Transportstyrelsen om gällande bullerkrav på däck
Välj rätt vinterdäck – Information från Trafikverket om vad du ska tänka på när du väljer vinterdäck

Dela:
MENY