Arkiv för taggen: hälsa

Utegymmen – en väg för att skapa möjligheter till rörelse för alla

Alla göteborgare ska ha lika möjlighet till en aktiv fritid och god hälsa. Det är en del i idrotts- och föreningsförvaltningens vision för att göra Göteborg friskare. Uppdraget är att nå olika målgrupper, i synnerhet de personer som idag är fysiskt inaktiva. Det gör vi på många olika sätt – bland annat genom att bygga utegym. Förhoppningen är att utegymmen ska locka göteborgare till att röra på sig mer!

För Göteborgs Stad är målet att bygga utegym som förbättrar folkhälsan och skapar mer jämställda och hälsofrämjande närmiljöer i Göteborg. Tjusiga ord, men vad menar vi?  Jo, att utegymmen ska locka fler målgrupper att träna i vardagen och vara fysiskt utmanande oavsett träningsbakgrund. De ska vara attraktiva och välkomnande för alla göteborgare och placerade och utformade så de är lättillgängliga för vuxna och unga oavsett funktionsförmåga.

Gratis, öppet dygnet runt och alla årstider

Utegymmen är lokala mötesplatser, gratis, öppna dygnet runt, alla årstider!  Genom sin tillgänglighet lockar utegymmen nya målgrupper till fysisk aktivitet. Det har visat sig att utegymmen används av kvinnor i högre utsträckning än andra utomhusytor avsedda för träning (även om män fortfarande dominerar). Utegym lockar också fler äldre än vanliga spontanidrottsplatser*

Vi kallar egentligen helst utegymmen för ”aktiva uterum” då vi tycker att det öppnar upp för så mycket mer. Begreppet ”utegym” kan begränsa och göra att vissa väljer att inte besöka dessa platser. Vi vill tänja på gränserna kring vad rörelse är och skapar möjligheter till en lekfull känsla både för vuxna och ungdomar. Samtidigt ska uterummen även vara en plats där det finns utrymme att bara vara. Du ska kunna slå dig ner på en av våra parkbänkar och ta en lugn stund och njuta av miljö och natur.

 

Bilder från utegymmen i Kvibergs park och Dalen i Slottsskogen.

Ska vara tillgängligt för alla

När vi byggde utegymmet i Kvibergs Park insåg vi att vi inte nådde hela vägen fram för framförallt personer med funktionsvariation. Tillgängligheten var inte optimal för personer med rullstol, bland annat på grund av det mjuka underlaget (flis) och att det finns höjdskillnader på utegymmet. Men vi lärde oss av våra misstag och på Dalens utegym anpassade vi utegymmet på ett bättre sätt. Vi tog hjälp och samarbetade med parasportsförbundet som fick lämna in synpunkter för att nå deras målgrupper på bästa sätt. Vi började med ett bättre och hårt underlag så det blev lättillgängligt att ta sig fram.

Detta gör att de flesta övningar kan göras för alla oavsett nivå eller funktionsvariation. Exempel på övningar är chinsräcken, dips och bänkpress som är anpassade så att du kan ta dig från rullstol till bänk. De så kallade battleropsen är väldigt uppskattade – man får upp pulsen och får uthållighet och styrka. Ett kul sätt att utmana varandra på och med stor variation!

Dessa förändringar har gjort att Dalens utegym har lyckats nå till en större målgrupp. Ett tänk vi tar med oss till vårt nästa projekt – Ruddalen utegym.

Så vad händer framåt?

För många står osäkerheten i vägen för att komma igång och vara fysiskt aktiva. Vi vill ge alla göteborgare möjlighet att röra på sig. Därför har vi under våren haft personliga tränare på plats på Dalens utegym en lördag i månad.  I september kommer vi testa att köra samma grej på tisdagar 11/9 och 25/9 11-13.

Ett annat exempel är hur vi tänkt när vi ska sätta upp nya skyltar på våra utegym. Traditionellt sett ser skyltar och symboler på gym och träningsanläggningar ut på ett visst sätt – muskulösa, vältränade figurer. Men så ser de flesta människor inte ut. Därför har vi försökt jobba med mer inkluderande illustrationer, som på ett bättre sätt visar olika typer av kroppsformer. Alla ska kunna känna att utegymmen är en plats för dem.

Sedan 2014 har idrotts- och föreningsförvaltningen byggt tre utegym, vid Skatås motionscentrum, Kvibergs Park och Dalen i Slottsskogen. Näst på tur står Ruddalens idrottscentrum, till hösten 2018.  Här kommer finnas något för alla, oavsett hur van du är att träna, hur gammal du är och vilka andra förutsättningar du har. Unikt för just detta utegym är en så kallad träningsmodul där man kan utföra en mängd olika roliga övningar, från nybörjarnivå till mer avancerade övningar. Vi hoppas att detta ska locka en bred målgrupp och väcka lust till fysisk aktivitet!

Nu hoppas jag att du som ännu inte besökt något av våra aktiva uterum är sugen på att göra det!

/Camilla, idrotts- och föreningsförvaltningen.

*Folkhälsomyndigheten, 2009: ”Grönområden för fler” 

Dela:

Så påverkar din rökning miljön

Idag, den 31 maj, är det den internationella tobaksfria dagen. Att det är svårt att sluta röka kan nog de flesta som är beroende av tobak skriva under på – men det är värt besväret. Många har troligtvis också koll på att rökning inte är bra för den egna hälsan. Men faktum är att rökning och tobaksanvändning dessutom är dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tobaksodlingar bidrar till stora mängder bekämpningsmedel, utarmade jordar och nedhuggen skog. Cigarettfimpar är också det vanligaste skräpet i stadsmiljön och innehåller både plast och giftiga ämnen, exempelvis kadmium. Du kan läsa mer om rökningens miljöpåverkan i den här studien från Världshälsoorganisationen.

Mycket att vinna på att fimpa

Att sluta röka har alltså flera fördelar. Förutom att bidra till en bättre miljö så ger du dig själv den högsta vinsten en kan få – ett friskare liv!

-Vill du ha hjälp på vägen mot ett liv utan cigaretter så finns här en app från 1177 som du kan ladda ned.

-Till dig som behöver lite extra pepp kan du läsa mycket bra information om rökfriheten här

Foto: Robert Byron/Mostphotos

Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:
Hudvårdsprodukt på hand

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

 

 

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
MENY