Arkiv för taggen: hållbart hav

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

 

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Dela:

Får det lov att vara en fimp till middag?

I Göteborg slängs varje år 80 miljoner fimpar på gator och torg. Det är 75 procent av all nedskräpning. Låt oss följa en av dessa fimpar. Var hamnar den? Om inte kommunens renhållning hinner före, drar regn och blåst ofta ned den i en gatubrunn. I centrala Göteborg går de vid måttliga regn till avloppsreningsverket, men de flesta går rakt ut i närmaste vattendrag, till exempel Göta älv. Filtret i fimpen består av plast. Plast bryts inte ned utan sönderdelas och suger till sig miljögifter. Dessutom är filtret redan fullt av nikotin, tjära, cyanväte och andra skadliga ämnen från cigaretten.

Följer med ut i havet

Fimpdelarna följer med strömmen ut i havet. Snart kommer en hungrig torsk simmande och sväljer dem i tron att det är mat. Eller också ligger en mussla där och filtrerar vattnet som innehåller plasten. Sedan kommer en fiskebåt och till slut hamnar torsken eller musslan på din tallrik. Smaklig måltid?

– Människor anger en massa olika argument för att rationalisera sitt beteende, samtidigt som de säger att man inte bör skräpa ned, berättar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Hon fortsätter:

– Vi vet att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. På den svenska västkusten har man förutom vår inhemska nedskräpning också skräp från Europa.

Kan tvingas äta vårt eget skräp

Håll Sverige Rent genomför studier för att undersöka vilka källor nedskräpningen har och sedan ta fram åtgärder för att minska dem. Förutom att vi förr eller senare kan tvingas äta vårt eget skräp – mikroskopiskt finfördelat i fisk och skaldjur – kan skräpet skada djur i havet och på land, skapa otrygghet i stadsmiljön och tära på kommunens budget.

– Om man ser på lång sikt har både konsumtionen ökat och vår livsstil förändrats, till exempel äter vi oftare utomhus nu än för 50 år sedan. Picknick, hämtmat och snabbmat påverkar avfallsmängderna och skräpet som hamnar fel, säger Johanna Ragnartz.

Håll Sverige Rent gör varje år skräpmätningar tillsammans med ett antal kommuner och Statistiska centralbyrån. I Göteborg startade mätningarna 2009 och sedan dess har man sett en stadig minskning av nedskräpningen – fram till förra året då den istället ökade rejält. Framför allt gällde det fimpar, men även annat skräp som papper, plast och glas.

– I vissa områden kan vi se att det till exempel öppnat fler uteserveringar, men i andra fall är det svårt att veta anledningen till att nedskräpningen ökat, säger Stefan Risedahl på Trafikkontoret som tillsammans med Park-och naturförvaltningen och Trygg, vacker stad ansvarar för papperskorgar och gatustädning.

Både rättsliga åtgärder och upplysande kommunikation

För några år sedan satte man ut fler papperskorgar i Göteborg. I dag finns 4 300, många med askkopp ovanpå och pantrör på sidan. Ibland efterfrågas ännu fler, men problemet är att en papperskorg inte alltid minskar nedskräpningen.

– Tyvärr finns det folk som slänger hushållssopor i stadens papperskorgar. Det drar till sig fåglar som drar ut soporna på marken och råttor som är hungriga. I värsta fall måste vi då dra in papperskorgen för att minska nedskräpningen, säger Stefan Risedahl som tycker att det skulle vara bättre att lägga skattepengar på annat än nedskräpning.

– Jag vill ha en renare stad och billigare nota för städningen. Men då måste folk ändra beteende.

Både Johanna Ragnartz och Stefan Risedahl tror på en kombination av upplysande kommunikation och rättsliga åtgärder för att komma åt problemet. 2011 blev det straffbart att slänga skräp på fel ställe. Polis kan på plats utfärda 800 kronor i böter, men bara ett hundratal av alla nedskräpare bötfälls per år. Få blir tagna på bar gärning.

– Det finns ingen patentlösning för att bli kvitt nedskräpningen. Det handlar om beteendeförändringar, men också om att vi måste arbeta mot producenterna för att förebygga avfall. Sedan ska det vara lätt att göra rätt och obekvämt att göra fel, säger Johanna Ragnartz. Människan är en bekväm varelse och tänker inte alltid på konsekvenserna av sitt handlande. Som att kanske tvingas äta fimprester och plast till middag.

Vad säger lagen egentligen?

Enligt Miljöbalken är det förbjudet att skräpa ner på allmänna platser. Med skräp avses både mindre föremål som till exempel glas, plast och fimpar, och större som grovavfall. Straff: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner utomhus kan dömas till böter eller fängelse för nedskräpning av normalgrad. Det kan handla om byggavfall, bilar, elektronik eller dylikt.

En nedskräpningsförseelse gäller i stället mindre avfall som snabbmatsförpackningar, ölburkar eller soppåsar på marken vid en återvinningsstation och kan ge böter på 800 kronor.

Text: Ulrika Naezer

World cleanup day 2018

På lördag, den 15 september, är det World cleanup day. Dagen då hela världen går samman och plockar skräp, genom tusentals volontärer. Vill du göra en insats mot nedskräpningen? Här kommer några tips:

  • Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Brukar du jogga eller promenera? Passa på att plocka med dig skräp som ligger i naturen samtidigt.
  • Kolla in Ren Kusts strandstädarkarta. Där kan du se var du kan vara med och bidra genom att städa stränder. Du hittar mer information här.
  • Ladda ned Håll Sverige Rents skräpplockarapp Skrappen och delta i andras skräpplock eller arrangera ditt eget. Appen finns i Appstore och Google Play.
  • Volontärstäda med Trygg, vacker stad så får ni säckar och handskar och hämtning av avfallet om ni samlar in stora mängder. Du kan läsa mer om volontärstädning här.
Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:

Avfallsfria Ada mönstrar på R/S Astrid Finne för kampanjen Rescue the Sea

1 200 främmande föremål var hundrade meter. Så mycket sopor, mestadels av plast, hittas på västkustens stränder. Bohuslän är den mest drabbade kuststräckan i hela Nordsjön och mängderna ökar för varje år. Idag mönstrar jag, Avfallsfria Ada, på båten R/S Astrid Finne och kampanjen Rescue the Sea. Vi ska segla längs västkusten för att informera och utbilda, men också för att angripa problemet rent konkret genom strandstädning tillsammans med besökare.

Att några personer städar bort plastflaskor, plastnät och andra föremål från en strand ute i havsbandet kan tyckas som en droppe i havet mot all plast som finns där. Men om stränderna inte städas kommer skräphögarna att växa till stora berg – under fem år har en tiofaldig ökning setts. Därför måste kommuner och frivilliga städa. På så sätt hindras skräpet från att skada djur på stranden och från att sköljas tillbaka ner i havet och skada djuren där. Plasten kan också finfördelas till mikroplaster som suger åt sig gifter. Dessa kan senare hamna på våra egna mattallrikar i form av musslor och fiskar. Dessutom är västkusten viktig för rekreation och turism.

– Att städa stränderna är det enda sättet för att få tag i skräpet, säger Ulrika Marklund, kampanjledare och miljöstrateg på Orust kommun.

Under de fyra år som kampanjen bedrivits har hon inte bara sett hur skräpet har ökat, hon har även märkt en ökad medvetenhet bland besökarna.

– Idag känner alla till det gigantiska problemet med plast i havet. I Bohuslän ser man det extra tydligt. 70–80 procent av skräpet kommer inte härifrån, det förs hit av strömmar och vindar. Vi är som ett filter där Europas skräp fastnar, säger Ulrika Marklund.

Så vad är då roten till problemet? Varför ökar skräpet för varje år? En anledning är att plastanvändningen ökar. När föremål, engångsartiklar och förpackningar av plast ökar kommer en del av avfallet att hamna fel, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om dåligt skötta soptippar i Europa, fiskenät som har gått sönder eller lämnats kvar i havet eller helt enkelt nedskräpning på gator och torg.

– Vi måste införa ekonomiska styrmedel för plaståtervinning, säger Ulrika Marklund. Kommunerna måste få statligt stöd för strandstädning och vi konsumenter måste minska vår användning av plast.

Detta klingar ljuvt i Avfallsfria Adas öron. Att minska sin egen användning av engångsplast och förpackningar är någonting som alla kan börja med redan idag. Se Adas tidigare blogginlägg här för tips.
Likaså strandstädning. Välkommen att följa med på en strandstädartur med R/S Astrid Finne.
Anmäl dig till strandstädning och prova-på-segling här.
Eller varför inte städa själv eller tillsammans med några vänner? På Strandstädarkartan som du hittar här ser du vilka stränder som är i störst behov av städning.

Skepp o-hoj på er!
/Avfallsfria Ada

Här kan du läsa mer om kampanjen Rescue the Sea.

Här hittar du R/S Astrid Finne och kampanjen resten av veckan:
Onsdag 9/8 12–16 Hamnen Mollösund
Fredag 11/8 12–16 Kajen, Marstrandsön
Lördag 12/8 12–16 Hamnen Skärhamn

Dela:

Vi är nätverket som vill rädda västerhavet

Vill du kunna bada på semestern? Tycker du fisk är gott? Tycker du att ett levande hav är en självklarhet? Det tycker vi! Vi är Havsnätverket Väst; en lokal undergrupp till Naturskyddsföreningens nationella Havsnätverk. Med fokus på vår västkust vill vi uppmärksamma och informera om problemen i havet, inspirera till smarta lösningar och hållbart nyttjande, och hjälpa folk på traven att upptäcka vad som finns under ytan i vårt fantastiska västerhav!

Just nu diskuteras havsmiljöfrågor flitigt! I juni i år var Sverige och Fiji värd för FN:s havskonferens, där det lovades över 1 000 frivilliga åtaganden för havsmiljön. Sverige lovade bland annat att driva lokala frågor som hållbart fiske, arbeta mot plast i haven och se över skydden för de marina skyddade områdena. Vi välkomnar alla initiativ till att försöka få havsmiljön på rätt köl igen, och kommer bevaka uppföljningen till de löftena som gavs i juni!

När solen skiner och havet är spegelblankt är det svårt att föreställa sig att det finns några problem under ytan, men det finns många anledningar till att vara orolig för tillståndet i vårt Västerhav. Ett exempel är klimatförändringarna, som inte bara drabbar land, utan också havet. Här på västkusten kan vi bland annat se minskande bestånd av blåmusslor, som forskare tror har att göra med stress förknippade med förändrad vattentemperatur.

Alla som gått längst västerhavets stränder har säkert också sett att det finns mängder av plast i havet, ett problem som det fortfarande saknas bra lösningar för. Stort plastskräp kan vara förödande för valar, sköldpaddor, sälar och andra djur, som kan fastna eller äta plasten. Plasten kan i båda fallen leda till skador eller i värsta fall döden. Effekterna av mikroplast är ännu inte helt kända, men vi vet att de finns överallt i haven, i vissa områden i mycket höga koncentrationer, och att de tar sig in i näringskedjan via djur som filtrerar vattnet. Plasten som hamnar i havet kommer ifrån land, så för att minska plastproblemet så måste vi se till att plasten inte kommer ut i naturen.

En annan aktuell fråga på västkusten är ålgräsängarna, en mycket viktig livsmiljö som fungerar som barnkammare och skafferi för många viktiga arter, och som i Bohuslän har minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Det beror bland annat på att vattenkvaliteten har försämrats, men också på att de områden där ålgräsängarna växer är samma platser som vi människor vill bygga till exempel bryggor på. Det finns sätt att återplantera ålgräsängar som gått förlorade, men det är dyrt och fungerar inte alltid, så det är otroligt viktigt att skydda de ängar som fortfarande finns kvar.

Något som också hotar det marina ekosystemen på västkusten är användandet av destruktiva fiskemetoder, till exempel bottentrålning, som påverkar känsliga arter och gör det svårare för dem att överleva. I stort sett hela Västerhavet bottentrålas, och mellan 2009 och 2012 trålades västkustens mjukbottnar mellan en och fyra gånger. Många av de arter som lever på mjukbottnar växer långsamt, så när bottnar trålas ofta så finns det inte tid för bottnarna att återhämta sig. I dagsläget är det till och med tillåtet att bottentråla i marina skyddade områden, till exempel Kosterhavets Nationalpark.

Det här var några exempel på frågor som Havsnätverket Väst engagerar sig i just nu. Men trots att det finns mycket problem som vi behöver diskutera, så försöker vi även att fokusera på den glädje och nytta vi kan ha av havet. Till exempel så brukar vi anordna utflykter till havet där alla är välkomna att delta och där vi tar med material och kunskap för att titta närmare på vad som lever under ytan i vårt västerhav.

Vi som är med i Havsnätverket Väst är en engagerad grupp med en mängd olika bakgrunder, som genom att utbyta kunskap, medverka på mässor, anordna seminarier och föredrag, aktiviteter och upplevelser för stora och små hoppas kunna sprida kunskap och engagemang för det som sammanlänkar oss: havet!

Det finns nog minst lika många sätt att rädda haven som det finns problem, och vi i Havsnätverket Väst tror att ett sätt är att informera om vilka problem som faktiskt finns i havet, för att alla ska förstå hur viktigt det är att vi tillsammans hjälps åt för att ta hand om den fantastiska resurs som havet är. Några tips på saker som just du kan göra för att hjälpa våra hav är:

* Släng inte skräp i naturen och plocka upp skräp om du hittar det när du är på stranden. Läs Naturskyddsföreningens rapport Rätt plast på rätt plats och tipsen 11 smarta sätt för ett plastfritt hav, om du vill veta mer om plastens miljöpåverkan och vad just du kan göra.

* Ställ krav på att den sjömat du köper är fiskad på ett hållbart sätt, och välj burfångade skaldjur istället för bottentrålade. Naturskyddsföreningens fiskeguide hjälper dig att välja rätt.

* Skippa den giftiga båtbottenfärgen! Idag finns det flera miljövänliga alternativt till att måla din båt. Ta gärna en titt på Naturskyddsföreningens 6 sätt att slippa bottenmåla för tips.

* Och kanske viktigast av allt, var beredd på att det kanske inte alltid är enkelt och bekvämt att vara med och rädda haven. Om vi ska kunna ha kvar ett välmående hav även i framtiden är det inte möjligt för alla att ha en egen brygga, använda engångssaker och plastpåsar bara för att det är enkelt eller att fisk och skaldjur är fiskade på de sätt de är idag bara för att det är billigare.

En av de aktiviteter som Havsnätverket Väst brukar medverka i är Västerhavsveckan, där vi i år kommer att fokusera på att informera om effekten av destruktiva fiskemetoder och vilka alternativ som finns. Det är ett aktuellt ämne som vi måste prata om och jobba med för att bevara artrikedomen i våra hav! Vi kommer också att prata om marint skräp och vad du kan göra för att minska mängden skräp som hamnar i havet. Hoppas vi ses där!

Vi gillar inte bara havet, vi gillar också att träffa likasinnade personer som vill vara med i Havsnätverket! Om du eller någon du känner är nyfikna på vad vi mer jobbar med, eller om du har en egen havsfråga du tycker det behöver pratas mer om, skicka gärna ett mail till havvast@gmail.com. Om du vill hålla dig uppdaterad om de senaste havsnyheterna och vilka aktiviteter vi pysslar med just nu, gilla gärna vår Facebooksida. Du kan också läsa om tidigare arrangemang och kommande aktiviteter på goteborg.naturskyddsforeningen.se/havvast.

Hoppas att vi ses på några av våra aktiviteter eller bland, klippor, tång eller vågor längs kusten!

/Amanda Nylund och Havsnätverket Väst

Läs gärna mer:
Naturskyddsföreningen i Göteborg
Naturskyddsföreningens rapport om bottentrålning
Naturskyddsföreningens rapport om plast
Sveriges Natur: Blåmusslorna håller på att försvinna

Foto: Hanna Sallén-Lennerthson

Dela:
MENY