Rea på riktigt – fyndar du verkligen på Black Friday?

Black Friday är en av årets stora readagar, där handeln vill få oss att köpa mer till lägre pris. Men fyndar vi verkligen under Black Friday? Konsument Göteborg har granskat priserna hos ett flertal nätbutiker över tid, för att reda ut hur det egentligen står till. Undersökningen visar att du som konsument behöver vara extra uppmärksam under reatider.

Rea, fynd, extrapris. Konsumtionshetsen är större än någonsin och det finns flera ord för att locka oss att köpa en vara till lägre pris än vanligt. Samtidigt är det är inte alltid butikerna följer de regler som finns för rea.

För att ta reda på hur olika företag sköter sig har Konsument Göteborg, som Göteborgs Stads konsumentrådgivning, följt prisutvecklingen på ett tjugotal varor under elva veckor. De har fört statistik på varor hos sex olika aktörer inom näthandel utifrån tre olika kategorier; skor, hörlurar och TV-apparater.

– Vi ville reda ut om du som konsument kan lita på att du gör ett fynd när du handlar på rea. Vi har ringat in några reakampanjer som pågår under begränsad tid, som till exempel Black Friday, Cyber Monday och kommande mellandagsrea, säger Louise Ek, konsumentrådgivare på Göteborgs Stad.

Svårt att hitta fynden

I undersökningen jämför Konsument Göteborg bland annat vilket ordinarie pris som reavaran ställs emot, och om det verkligen kan sägas vara ett ordinarie pris. Resultaten av undersökningen för Black Friday är blandade. Många varor i undersökningen är inte nedsatta alls, medan det i vissa fall har skett prissänkningar.

Det tydligaste resultatet finns i kategorin skor, där inga priser är egentliga reapriser enligt lagens definition. Däremot presenteras det som att du sparar pengar. I många fall finns det heller inget ordinarie pris att förhålla sig till, utan bara ett rekommenderat pris.

– Det rekommenderade priset har inte använts mer än någon enstaka dag under tiden för vår undersökning. Det betyder ju att det blir svårt för konsumenten att hålla koll på vad som egentligen är rea och vad som inte är det.

I andra kategorier är vissa varor nedsatta under Black Friday. Men det kan ändå vara svårt som konsument att veta vad prisskillnaden egentligen är, och lätt att dras med i köphetsen. Nätbutiker har dessutom vissa knep för att få dig att fatta spontana beslut.

– Det kan handla om klockor som räknar ned tiden tills erbjudandet går ut, information om hur många varor som finns kvar på lager, eller jämförande mellan före- och efterpriser. Tanken på att vi gör världens klipp rättfärdigar ofta ett köp som vi kanske aldrig gjort om varan inte varit på rea, säger Louise Ek.

– Det vi vill trycka på är att du som konsument tjänar på att vara uppmärksam. Var kritisk och försök alltid ta ställning till om varan är värd det pris du faktiskt får betala. Det är inte alltid rea på riktigt!

Vad är egentligen en rea?

I marknadsföringslagen framgår att rea är något som:

– pågår under en begränsad period. Enligt Marknadsdomstolen är det inte mer än några veckor. Konsumentverket har tolkat det som att reaperioderna kan fördelas över året, men att de inte ska inte överstiga två månader totalt.

– säljs till ett väsentligt lägre pris än ordinarie pris. Ett ordinarie pris får aldrig vara fiktivt, utan måste ha använts av butiken i en sammanhängande period om fyra veckor innan rean. Om rekommenderade priser används krävs att priset faktiskt är rekommenderat av tillverkaren själv eller tidigare mellanhänder, och att priset använts i branschen.

– avser varor som ingår i butikens ordinarie sortiment.

Alternativen till Black Friday

Men det bästa för planeten är om vi kan undvika att konsumera nytt, och istället ägna Black Friday åt hållbara lösningar. Därför vill vi på GreenhackGBG passa på att tipsa om några alternativ som ger dig möjligheten att konsumera hållbart:

– Fixoteket. Här kan du laga, låna, byta och bygga. Idag, den 23 november, kan du dessutom få hjälp att reparera din hemelektronik som ett alternativ till att köpa nytt.

– Klädoteket. Varför inte hyra din outfit istället för att köpa en ny? Idag, den 23 november, kan du dessutom passa på att byta kläder med andra under Buy nothing day.

– Smarta kartan. Här hittar du massor av delningstjänster och hållbara alternativ till nykonsumtion.

Foto: Mostphotos

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Möt Xavier – tjänstemannen som älskar sitt arbetsområde skogen.

Göteborgs Stads sätt att sköta sin skog har prisbelönats och uppmärksammats både nationellt och internationellt. Till grund för skogsbruket finns en policy om att det ska vara hållbart, att det ska ge mångfald och erbjuda fin rekreation till invånarna. Numera hyllas den, men det har inte alltid varit så.

Xavier de Maupeou, enhetschef på fastighetskontorets fastighetsavdelning leder arbetet med skötseln av den del av stadens skog som inte sköts av park- och naturförvaltningen. En ansenlig del på cirka 47 kvadratkilometer, det vill säga 4 700 hektar.

Under hans tid på fastighetskontoret har arbetet styrts över från mer traditionellt skogsbruk till förvaltning. De övergripande målen är biologisk mångfald och att skapa goda möjligheter till rekreation, utan några krav på ekonomisk avkastning.

Från La Réunion till fastighetskontoret

Historien om hur Xavier de Maupeous kom att leda Göteborgs skogsbruk, med inriktningen att det ska vara fritt från kalhyggen, har sin början i barndomen på ön La Réunion, öster om Madagaskar i närheten av Mauritius. Ön, något mindre än Gotland, är fransk och hans pappa var chef för skogsmyndigheten på ön. Där fanns mycket skog.

– På helgerna tog vi långa skogspromenader. Skogen har alltid funnits i mitt liv, berättar Xavier de Maupeou.

Som sjuåring flyttade han med familjen till Frankrike. Familjen övertog en mindre skogsgård, och Xavier de Maupeou kunde fortsätta utforska skogen. Efter gymnasiet var han villrådig över framtiden. Det enda han visste var att han ville jobba i skogen, och han sökte och kom in på skogshögsskolan. Efter utbildningen väntade militärtjänst, men det fanns ett alternativ – att jobba som biståndsarbetare för ett skogsbolag i Kamerun i västra Afrika.

Det oavlönade arbetet följdes av fast anställning och Xaviers kunskaper om skogsskötsel kom nu väl till pass. Samtidigt kom krav från Europeiskt håll om att gå mot ett mindre våldsamt skogsbruk. Någonting som utvecklades till uppdraget att gå från skövling till hållbar skogsproduktion. Xavier fick ägna sig åt avverkningsplaner och att hålla i utbildning av skogsarbetarna.

Men så en dag hände något annat i djungeln. Han mötte en svensk kvinna som höll på att spela in en dokumentärfilm om regnskogens ursprungsbefolkning. Tycke uppstod och Xavier fanns sig snart vara hemmapappa på en gård utanför Tidaholm.

Efter SFI och diverse olika arbeten fick han höra att det behövdes folk till fastighetskontorets enhet för skogsskötsel. Xavier fick träffa skogschefen, som tyckte att han hade en intressant yrkesprofil, och det blev en rad projektanställningar som så småningom mynnade ut i en fast anställning.

-Jag märkte att det fanns en vilja att ha ett annat skogsbruk med nya tankar, säger Xavier de Maupeou.

Och det blev rejäla förändringar. De tiotalet anställda på skogsenheten fick andra arbetsuppgifter och kvar blev Xavier med uppdraget att skissa på ett annat skogsbruk. Arbeten som ska utföras köps numera in från underentreprenörer eller park- och naturförvaltningens arbetslag.

Skifte mot ett mer hållbart skogsbruk

Skiftet i början 2010-talet låg väl till i tiden, det fanns en fastighetsnämnd med engagemang för gröna frågor och i samhällsdebatten ifrågasattes skogsindustrins stora makt samtidigt som det fanns ett intresse för förändring hos forskning och utbildning.

År 2014 var tiden mogen för fastighetsnämnden att fastställa den nuvarande policyn för stadens skogsbruk. Xavier de Maupeou är diplomatisk när han uttalar sig:

-Det finns olika sätt att sköta skogen, det är ungefär som med jordbruket, du kan odla ekologiskt eller konventionellt. Vi vill att Göteborg ska vara grönt och vara bra för rekreation. Därför undviker vi kalhyggen, säger han.

Han har flera argument för policyns skogsbruk:

– Skogen ska vara blandad både vad gäller trädslag och ålder.

– Variationen ger en biologisk mångfald.

– Skogen ska bli äldre än i traditionellt skogsbruk.

– Skogen ska vara välkomnande för göteborgarna.

Kvalitet över kvantitet

Xavier de Maupeou beskriver hur det konventionella skogsbruket visar upp god lönsamhet i det korta perspektivet men är tveksam till vad som händer på längre sikt.

-Skog som växer tätt och långsamt ger kvalitet istället för kvantitet. När man byggde hus förr satte man på paneler som höll i 100 år. Livslängden på dagens paneler är kanske 30 år, säger Xavier de Maupeou och beklagar hur granen tagit över både i skogen och företagsekonomin.

-Det fanns mycket lövträd här förr men nu har granen brett ut sig. Plantorna är genetiskt manipulerade för att tillväxten ska gå snabbt, och granen är motståndskraftig. Därför är Sverige bäst i världen på massavedsproduktion. Han fortsätter:

-En skog som odlas ger en monokultur. Med brist på många arter och plats för biologisk mångfald försvinner fåglarna och också maten för olika djur, säger Xavier som trots allt ser optimistiskt på fortsättningen och det ”naturnära” skogsbruket:

-Det finns ett internationellt ökat intresse för hållbart skogsbruk där vi inte stör skogen utan låter den sköta sig själv. Träden behöver inte stå på rad. Det som är naturligt har bättre förutsättningar att lyckas. En klok skogsbrukare jobbar mycket, men kan vara ”lat” genom att ge naturen frihet att göra sin del av jobbet, säger Xavier med glimten i ögat innan han blir lite mera allvarlig:

-Göteborgs stad har klivit fram bland andra kommuner och organisationer för att bidra i utvecklingen av ett naturnära och modernt skogsbruk. Göteborgarna kan vara stolta över stadens skogspolicy.

Den lilla franska skogsgården då? Jodå, den besöker han så ofta han kan och sköter, på sitt sätt, om den älskade skogen.

Text: Nils Svensson

Foto: Lo Birgersson

Lagen hindrar inte mat i egen låda

Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

På kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos