Arkiv för taggen: hållbar stad

Så påverkar din rökning miljön

Idag, den 31 maj, är det den internationella tobaksfria dagen. Att det är svårt att sluta röka kan nog de flesta som är beroende av tobak skriva under på – men det är värt besväret. Många har troligtvis också koll på att rökning inte är bra för den egna hälsan. Men faktum är att rökning och tobaksanvändning dessutom är dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tobaksodlingar bidrar till stora mängder bekämpningsmedel, utarmade jordar och nedhuggen skog. Cigarettfimpar är också det vanligaste skräpet i stadsmiljön och innehåller både plast och giftiga ämnen, exempelvis kadmium. Du kan läsa mer om rökningens miljöpåverkan i den här studien från Världshälsoorganisationen.

Mycket att vinna på att fimpa

Att sluta röka har alltså flera fördelar. Förutom att bidra till en bättre miljö så ger du dig själv den högsta vinsten en kan få – ett friskare liv!

-Vill du ha hjälp på vägen mot ett liv utan cigaretter så finns här en app från 1177 som du kan ladda ned.

-Till dig som behöver lite extra pepp kan du läsa mycket bra information om rökfriheten här

Foto: Robert Byron/Mostphotos

Dela:

En socialt hållbar besöksnäring är vägen framåt för Göteborg

Det händer grejer för den sociala hållbarheten i Göteborg! I samband med att staden profilerar sig som eventstad har det också tagits steg för att göra besöksnäringen mer renhårig. Ett inspirerande exempel är att flera aktörer i branschen har satt sig ner och pratat om hur de tillsammans kan motverka trafficking.

Tanken att människohandel skulle pågå runt knuten kan kännas bisarr. Men faktum är att sexhandel och trafficking pågår i Sverige dagligen. Dessutom är Europa den världsdel som har störst andel prostituerade per invånare i världen.

Hotell mot trafficking

Men varför ska just besöksnäringen engagera sig i det? Jo, för att de allra flesta som köper sex gör det under en resa, antingen en privat resa eller en resa i tjänsten. Cirka vart fjärde sexköp i Sverige görs på hotell. Därför är det så glädjande att flera hotell i Göteborg har tagit ställning mot sexuell exploatering och människohandel genom att gå med i Hotels Against Trafficking. Bakom initiativet står RealStars, som också är en del av nätverket Schyst resande.

– Det här är en viktig fråga för Göteborg och vi har en vision om att staden ska ta i den här frågan ordentligt, säger Malin Roux Johansson från RealStars

Dessa hotell har blivit ”Fair Sex Hotels”, vilket bland annat innebär att personalen har utbildats i hur man upptäcker misstänkt prostitution. Hotellen visar också för gästerna att de inte ser mellan fingrarna när det gäller sexköp. Även stans taxibilar har kört med dekaler under större evenemang för att visa att de tar avstånd från människohandel och kommer att agera om de får en misstänkt körning.

Foto: Robert Kneschke/Mostphotos

Dela:

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Din grönaste guide till Vetenskapsfestivalen

Den 17-22 april är det dags för årets upplaga av Vetenskapsfestivalen Göteborg. Med många forskningstimmar bakom sig bjuder årets program på hundratals intressanta programpunkter. Vi på GreenhackGBG har sammanställt den grönaste guiden till dig som vill få tips, inspiration och kunskap om hur du kan leva mer hållbart.

Festivalen håller till på flera ställen runt om i Göteborg men på workshop- och utställningsområdet i Nordstan finns garanterat något för alla. Här kan du exempelvis under flera av festivalens dagar byta fröer och sticklingar, göra ditt eget cerat och torrschampo eller rädda en cykel från att bli avfall genom att själv reparera den.

Visste du förresten att du kan låna och dela mer än böcker och media på biblioteken? Eller att Göteborg har tre nya Fixotek i Hammarkullen, Majorna och Bergsjön? Där kan du laga en trasig tröja, låna med dig verktyg hem eller byta något du inte längre behöver. Under alla festivalens dagar kan du få veta mer om det på utställningen Låna och dela i Göteborg. På plats finns också Smarta kartan som samlar lokala initiativ runtom i Göteborg för att underlätta att hyra, dela, byta, låna, ge och få.

Under veckan kan du också boka in flera intressanta föreläsningar och aktiviteter. Här kommer några höjdpunkter ur programmet som du inte får missa. Trevligt vetenskapande!

Onsdag 18 april

Vi människor och miljökrisen

12.15-13.00, Världskulturmuseet

Korallforska på Sjöfartsmuseet akvariet!

Onsdag 18 april, 17.30-19.30, Sjöfartsmuseet akvariet

Torsdag 19 april                                                 

Samverkan, samarbete, symbios- i praktiken?

10-10.30, Nordstan scenen

Hållbar vardagsekonomi

13.10-13.50, Nordstan scenen

Fredag 20 april                                                  

Mätningen: från datapunkt till klimatförståelse

10.00-19.00, Nordstan

Skogsfesten – fråga någon som ser snäll ut

17.20-17.50, Nordstan scenen

Lördag 21 april

Citizen science med miljösensorer för luftkvalitet

10.00-15.00, Chalmers Lindholmen, Kuggen

•  Hur flyger vi framtiden?

11.00-11.40, Nordstan scenen

•  Skjutsgruppen – Sveriges största samåkningsrörelse

12.00-14.00, Nordstan

 • Challenge Lab – ställ om till hållbarhet

12.30-14.30, Pedagogen hus A, sal AK2 138

 •  Sustainable eating for the collective?

14.45-15.45, Pustervik matsalen                     

 •  Matsvinn – tillsammans räddar vi maten

17.00-17.40, Nordstan scenen

Söndag 22 april                                                 

•  Klädoteket – hyr din stil

10.00-14.00, Nordstan    

Foto: Elena Elisseeva/Most photos

                                

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
MENY