Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

På kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos

Fem tips för minskad kemikalieanvändning

Visste du att den årliga globala produktionen av kemikalier ökade från 1 miljon ton till över 400 miljoner ton, från 1930-talet till milleniumskiftet. Ökningen har sedan fortsatt. Flera av de kemikalier som produceras har egenskaper som är farliga för hälsan och miljön. Det finns alltså anledning att göra vad vi kan för att minska användningen av kemikalier i vår vardag. Här får du fem tips för att komma igång.

1. Köp ekologiskt när det är möjligt. Då slipper du äta mat som är besprutad med bekämpningsmedel. Samtidigt underlättar du livet för många arter i vårt jordbrukslandskap. Du kan läsa mer om ekologiskt jordbruk hos Naturskyddsföreningen.

2. I produkter med vattenavstötande egenskaper som regnkläder, bakplåtspapper och smink kan det finnas högfluorerade ämnen (PFAS). De är extremt svårnedbrytbara och misstänks bland annat påverka blodfetter och sköldkörteln. Fråga efter produkter utan PFAS i din affär när du handlar denna typ av produkter. Här kan du läsa mer om högfluorerade ämnen.

3. Tillhör du också de som sparat gamla burkar och tuber med kemiska produkter som exempelvis färg, klister och nagellack som inte används? Kvaliteten försämras ofta och produkterna kan innehålla kemiska ämnen som har hunnit att bli förbjudna. Rensa i skåpen och lämna detta till en återvinningsstation, miljöstation eller passa på när farligt avfallbilen kommer. Här kan du lämna farligt avfall i Göteborg

4. Genom att använda mikrofiberduk när du städar behövs inga rengöringsmedel, endast vatten. Använd helst svanen-märkta mikrofiberdukar eller med motsvarande märkning, eftersom det då har ställts krav på begränsning av kemikalieinnehåll i själva duken.

5. Har du läst innehållsförteckningen på din deodorant? Egentligen behövs bara bikarbonat, potatismjöl och kokosfett för att göra sin deodorant. Recept på fler hudvårdsprodukter hittar du här.

Vill du veta mer? På kemikalieinspektionens webbsida kan du läsa mer om kemikalier.

Foto: Lo Birgersson/Göteborgs Stad

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Sök upp till 25 000 kr i bidrag för att odla med grannar och vänner

Är du intresserad av odling? Vill du odla tillsammans med andra nära där du bor? Kanske ingår du redan en grannsamverkan, bostadsförening eller liknande. Då har du möjligheten att göra en bra grej till två, när du ändå håller på. Sök stadsodlingsbidrag på upptill 25 000 kronor senast 31 oktober! 

Fastighetskontoret genom Stadsnära Odling skapar möjligheter för Göteborgarna att odla hela vägen från odlingslåda till hektar. Genom att starta upp en bostadsnära odling kan du vara med och bidra till en hållbar stad! Stadens bostadsnära odlingar ger:

– Trygghet genom att fler ögon är utomhus och att de befolkar tidigare tomma gräsmattor.

– Biologisk mångfald genom att kolonisera relativt monokulturella gräsmattor.

– Gemenskap och sociala mötesplatser som överbryggar bakgrund, ålder, kön, sexualitet & funktionsvariationer.

– Kunskap om vart maten kommer från och synliggör matproduktionens plats i staden.

Sedan 2013 har föreningar kunnat söka ett odlingsbidrag på upp till 25000 kronor.

Så här gör du:

1. Ta tag i dina grannar, kompisar, ovänner eller annat löst folk och starta en odlarförening.  Kanske har ni redan en, så bra! Kom överens om och planera tillsammans ett odlingsprojekt som ni vill söka pengar för. Det kan exempelvis handla om att fräscha upp innergården eller den tråkiga gräsmattan med odling som tema.

2. Be den som äger marken där ni vill odla om marklov.

3. Ansök om bidrag till Stadsnära odling. Ansökningsblanketter och hur ni går tillväga hittar du här.

Passa på! Sök pengar för 2019 innan den 31 oktober!

Självklart behöver Göteborg lådcyklar

Den här veckan handlar allt på GreenhackGBG om lådcyklar, och det ligger ju helt rätt i tiden. Vi behöver hitta alternativa sätt att transportera oss och våra saker. Då är låd- eller lastcyklar samt cykelkärror är bra alternativ för vissa typer av resor. Dessutom beskriver politiken att vi behöver arbeta med frågan och medborgarna instämmer.

Varför tema lådcyklar just nu?

Jo, det finns två anledningar till att vi väljer att prata om lådcyklar just den här veckan. Det ena är att Kvillebäcken startat upp en el-lådcykelpool och att kommunen fått in ett Göteborgsförslag från medborgarna med en önskan om att vi ska utreda om kommunen kan hjälpa till att driva på utvecklingen av lådcykelpooler i Göteborg. Men vad är ett Göteborgsförslag och hur fungerar det? Vi frågar Stefan Lydén, ansvarig för Göteborgsförslaget i Göteborgs Stad.

Hej Stefan! Berätta, vad är ett Göteborgsförslag?

– Ett göteborgsförslag är ett förslag från en medborgare, som har en idé om något som hen vill ska hända eller förbättras i Göteborg. Den som lämnar ett Göteborgsförslag gör det på webben och sedan kan andra människor rösta på förslaget. Många förslag har redan diskuterats av politikerna i Göteborg, eftersom de Göteborgsförslag som får 200 röster eller fler, skickas direkt till politikerna för beslut, berättar Stefan.

Göteborgsförslaget är också namnet på den digitala förslagslåda där du kan lämna in dina förslag. Det är alltså en plats för goda idéer på hur vi kan förbättra saker i Göteborg, som funkar på riktigt! Göteborgsförslag kan lämnas av vem som helst, ung som gammal och du som lämnar förslag behöver inte ens bo i Göteborg.

Varför är Göteborgsförslag viktiga?

– Om någon har en idé om något den vill förändra, kan den faktiskt göra något av den idén genom att lämna ett Göteborgsförslag. Men även om du själv inte har någon idé kan du bidra. Det är minst lika viktigt att kika på andras förslag och kanske rösta på något som du vill ska hända. Förslagen läggs ut synligt för alla. Det är viktigt att kommunen lyssnar av medborgarna som bor eller verkar i kommunen, och att vi hela tiden utvecklar nya sätt att förenkla för människor att vara med och bidra i samhället. Det handlar om demokrati och delaktighet. En bra grej med Göteborgsförslaget är att folk kan kommentera varandras förslag. Det är många som gör det och det är spännande att se hur diskussionen går i trådarna, säger Stefan.

Kolla vilka förslag som är inlämnade här  och läs mer om hur det går till.

Ett förslag om lådcyklar

Göteborgsförslaget ”Låna Lådcykel, när du behöver frakta mer än du kan bära” har landat hos oss, Maja och Anna. Vi arbetar med cirkulär ekonomi och delningsfrågor i initiativet Cirkulära Göteborg hos förvaltningen konsument- och medborgarservice i Göteborgs Stad. Förslaget om lådcyklar ligger inom ramen för omställning till mer delande och minskat behov av att själv äga. Det bidrar dessutom till mer hållbara transporter – vilket är precis det vi vill se mer av i Göteborg.

Hur har vi då hanterat förslaget undrar kanske ni? Jo, vi bjöd in ett gäng aktörer som vi tror har bra erfarenhet och kunskap i frågan till en workshop. Det var bland annat representanter från kommunen, studieförbund och föreningar som arbetar med bostadsfrågor, trafik, fordon och hållbarhet.

Foto: Johanna Montell

Under workshopen diskuterades vilka aktörer som är mest lämpade att driva en lådcykelpool och vilka delar som bör skötas av kommunen och vilka delar som är mer lämpliga att lägga på en extern aktör. I delarna ingår bland annat marknadsföring, bokningssystem, reparation och underhåll, försäkringar samt plats. Målet var att ta fram några förslag för att nå visionen ”Göteborg ska ha välfungerande och lättillgängliga lådcykelpooler till 2021”.

Vi fick in många bra tankar och förslag på upplägg från workshopen. De ska sammanfattas och ett beslut formuleras som sedan ska skickas till våra politiker. Politikerna väljer om de vill säga ja till tjänstemännens förslag eller om de vill besluta något annat.

Vi vill veta vad du tycker

Nu vill vi höra vad ni har för tankar kring lådcykelpooler. Hur skapar vi något som fungerar för dig, göteborgaren? Vi tänker att vi testar ett liknande upplägg som under workshopen fast online tillsammans med er. Imorgon, onsdagen den 26 september, startar vi därför en Facebookgrupp kopplat till GreenhackGBG på Facebook. Vi behöver dig, häng på!

Kolla även in GreenhackGBG på Instagram där vi också pratar lådcyklar den här veckan!

/ Anna Hjort och Maja Jakobsson,

Cirkulära Göteborg, konsument- och medborgarservice Göteborg Stad

Foto: Johanna Montell