Viktigt att veta innan du tatuerar dig

Mycket är värt att testa, blir det inte bra så gör det inte så mycket. Tatueringar tillhör inte dem. Både tillfälliga och permanenta tatueringar kan ge starka allergiska hudreaktioner.

När Läkeme­delsverket lät göra en analys av tatueringsfärger på markna­den visade det sig att hälften innehöll förbjudna ämnen eller för höga halter av föroreningar. Här kan du läsa Läkemedelsverkets rapport om tatueringsfärger och permanent makeup. 

Kolla innan, så att du tatuerar dig på ett seriöst ställe som följer lagstiftningen och har koll på sina färger innan du gör slag i saken. Här finns en länk till lagtexten.

På socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer om vilka krav som ställs på en tatueringssalong.

Foto och motiv: Sara Bengtsson

Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

På kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos

Fem tips för minskad kemikalieanvändning

Visste du att den årliga globala produktionen av kemikalier ökade från 1 miljon ton till över 400 miljoner ton, från 1930-talet till milleniumskiftet. Ökningen har sedan fortsatt. Flera av de kemikalier som produceras har egenskaper som är farliga för hälsan och miljön. Det finns alltså anledning att göra vad vi kan för att minska användningen av kemikalier i vår vardag. Här får du fem tips för att komma igång.

1. Köp ekologiskt när det är möjligt. Då slipper du äta mat som är besprutad med bekämpningsmedel. Samtidigt underlättar du livet för många arter i vårt jordbrukslandskap. Du kan läsa mer om ekologiskt jordbruk hos Naturskyddsföreningen.

2. I produkter med vattenavstötande egenskaper som regnkläder, bakplåtspapper och smink kan det finnas högfluorerade ämnen (PFAS). De är extremt svårnedbrytbara och misstänks bland annat påverka blodfetter och sköldkörteln. Fråga efter produkter utan PFAS i din affär när du handlar denna typ av produkter. Här kan du läsa mer om högfluorerade ämnen.

3. Tillhör du också de som sparat gamla burkar och tuber med kemiska produkter som exempelvis färg, klister och nagellack som inte används? Kvaliteten försämras ofta och produkterna kan innehålla kemiska ämnen som har hunnit att bli förbjudna. Rensa i skåpen och lämna detta till en återvinningsstation, miljöstation eller passa på när farligt avfallbilen kommer. Här kan du lämna farligt avfall i Göteborg

4. Genom att använda mikrofiberduk när du städar behövs inga rengöringsmedel, endast vatten. Använd helst svanen-märkta mikrofiberdukar eller med motsvarande märkning, eftersom det då har ställts krav på begränsning av kemikalieinnehåll i själva duken.

5. Har du läst innehållsförteckningen på din deodorant? Egentligen behövs bara bikarbonat, potatismjöl och kokosfett för att göra sin deodorant. Recept på fler hudvårdsprodukter hittar du här.

Vill du veta mer? På kemikalieinspektionens webbsida kan du läsa mer om kemikalier.

Foto: Lo Birgersson/Göteborgs Stad

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Sök upp till 25 000 kr i bidrag för att odla med grannar och vänner

Är du intresserad av odling? Vill du odla tillsammans med andra nära där du bor? Kanske ingår du redan en grannsamverkan, bostadsförening eller liknande. Då har du möjligheten att göra en bra grej till två, när du ändå håller på. Sök stadsodlingsbidrag på upptill 25 000 kronor senast 31 oktober! 

Fastighetskontoret genom Stadsnära Odling skapar möjligheter för Göteborgarna att odla hela vägen från odlingslåda till hektar. Genom att starta upp en bostadsnära odling kan du vara med och bidra till en hållbar stad! Stadens bostadsnära odlingar ger:

– Trygghet genom att fler ögon är utomhus och att de befolkar tidigare tomma gräsmattor.

– Biologisk mångfald genom att kolonisera relativt monokulturella gräsmattor.

– Gemenskap och sociala mötesplatser som överbryggar bakgrund, ålder, kön, sexualitet & funktionsvariationer.

– Kunskap om vart maten kommer från och synliggör matproduktionens plats i staden.

Sedan 2013 har föreningar kunnat söka ett odlingsbidrag på upp till 25000 kronor.

Så här gör du:

1. Ta tag i dina grannar, kompisar, ovänner eller annat löst folk och starta en odlarförening.  Kanske har ni redan en, så bra! Kom överens om och planera tillsammans ett odlingsprojekt som ni vill söka pengar för. Det kan exempelvis handla om att fräscha upp innergården eller den tråkiga gräsmattan med odling som tema.

2. Be den som äger marken där ni vill odla om marklov.

3. Ansök om bidrag till Stadsnära odling. Ansökningsblanketter och hur ni går tillväga hittar du här.

Passa på! Sök pengar för 2019 innan den 31 oktober!