Arkiv för taggen: hållbar konsumtion

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Dela:

Lagen hindrar inte mat i egen låda

Har du fått ett nej när du vill ta med maten du köpt i din egen flergångsmatlåda? Vad säger egentligen lagen – kan man begära att få med mat i egen låda eller ej?

Visst minns du fortfarande sommarens Engångsfritt Kulturkalas? Hos alla Kulturkalasets matförsäljare fick du som besökare tio procent rabatt om du köpte din mat i din medhavda matlåda. Efter kalaset fick vi in frågor från personer som blivit nekade att köpa mat i egen låda i bland annat mataffärer och restauranger, med hänvisning till lagen. Det var vi tvungna att reda ut, för vad säger egentligen lagen om mat att få mat i egen låda?

På miljöförvaltningen i Göteborg finns avdelningen för livsmedelskontroll. De ansvarar för att livsmedelsföretagare i kommunen följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna, och de säger så här om medhavd förpackning:

”Det finns inga regler i livsmedelslagstiftningen som förbjuder livsmedelsverksamheter, varken restauranger eller butiker, att lägga den mat du köper och tar med dig i en medhavd förpackning. Däremot har verksamheten ett ansvar att den mat du köper är säker att äta och inte innehåller några ingredienser som de inte kan upplysa om. När du köper i egen låda har du själv ansvar för att lådan är tillräckligt ren. Om företaget vill sälja mat i sina egna förpackningar eller i kundens medhavda förpackning bestämmer de själva.”

Det är alltså upp till restaurangen eller butiken att bestämma om de vill låta dig ta med maten i egen låda eller ej, men de kan inte säga att det står i lagen att de inte får. Så vi säger – keep cool and carry a matlåda!

Varför är det bra med egen matlåda?

En medelgöteborgare producerar nästan 400 kilo avfall per år. Cirka en tredjedel av hushållsavfallet är förpackningar och mängden förpackningar i avfallet växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Att ta med sig egen flergångsmatlåda när du handlar mat är ett enkelt sätt att minska ditt avfall. Dessutom fungerar det för både take-away lunchen och för livsmedel i lösvikt.

Det är en vinst för miljön, eftersom du undviker engångsförpackningar och därmed onödig miljöpåverkan. Miljöpåverkan av att tillverka nya engångsförpackningar är större än den miljöpåverkan som blir av att tillverka och diska flergångsförpackningar. På goteborg.se hittar du fler tips om vad du kan göra för att minska din klimatpåverkan. 

Foto: Johanna Montell

Dela:

Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos

Dela:

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

 

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Dela:

Sök upp till 25 000 kr i bidrag för att odla med grannar och vänner

Är du intresserad av odling? Vill du odla tillsammans med andra nära där du bor? Kanske ingår du redan en grannsamverkan, bostadsförening eller liknande. Då har du möjligheten att göra en bra grej till två, när du ändå håller på. Sök stadsodlingsbidrag på upptill 25 000 kronor senast 31 oktober! 

Fastighetskontoret genom Stadsnära Odling skapar möjligheter för Göteborgarna att odla hela vägen från odlingslåda till hektar. Genom att starta upp en bostadsnära odling kan du vara med och bidra till en hållbar stad! Stadens bostadsnära odlingar ger:

– Trygghet genom att fler ögon är utomhus och att de befolkar tidigare tomma gräsmattor.

– Biologisk mångfald genom att kolonisera relativt monokulturella gräsmattor.

– Gemenskap och sociala mötesplatser som överbryggar bakgrund, ålder, kön, sexualitet & funktionsvariationer.

– Kunskap om vart maten kommer från och synliggör matproduktionens plats i staden.

Sedan 2013 har föreningar kunnat söka ett odlingsbidrag på upp till 25000 kronor.

Så här gör du:

1. Ta tag i dina grannar, kompisar, ovänner eller annat löst folk och starta en odlarförening.  Kanske har ni redan en, så bra! Kom överens om och planera tillsammans ett odlingsprojekt som ni vill söka pengar för. Det kan exempelvis handla om att fräscha upp innergården eller den tråkiga gräsmattan med odling som tema.

2. Be den som äger marken där ni vill odla om marklov.

3. Ansök om bidrag till Stadsnära odling. Ansökningsblanketter och hur ni går tillväga hittar du här.

Passa på! Sök pengar för 2019 innan den 31 oktober!

 

Dela:
MENY