Arkiv för taggen: hållbar konsumtion

Rea på riktigt – fyndar du verkligen på Black Friday?

Black Friday är en av årets stora readagar, där handeln vill få oss att köpa mer till lägre pris. Men fyndar vi verkligen under Black Friday? Konsument Göteborg har granskat priserna hos ett flertal nätbutiker över tid, för att reda ut hur det egentligen står till. Undersökningen visar att du som konsument behöver vara extra uppmärksam under reatider.

Rea, fynd, extrapris. Konsumtionshetsen är större än någonsin och det finns flera ord för att locka oss att köpa en vara till lägre pris än vanligt. Samtidigt är det är inte alltid butikerna följer de regler som finns för rea.

För att ta reda på hur olika företag sköter sig har Konsument Göteborg, som Göteborgs Stads konsumentrådgivning, följt prisutvecklingen på ett tjugotal varor under elva veckor. De har fört statistik på varor hos sex olika aktörer inom näthandel utifrån tre olika kategorier; skor, hörlurar och TV-apparater.

– Vi ville reda ut om du som konsument kan lita på att du gör ett fynd när du handlar på rea. Vi har ringat in några reakampanjer som pågår under begränsad tid, som till exempel Black Friday, Cyber Monday och kommande mellandagsrea, säger Louise Ek, konsumentrådgivare på Göteborgs Stad.

Svårt att hitta fynden

I undersökningen jämför Konsument Göteborg bland annat vilket ordinarie pris som reavaran ställs emot, och om det verkligen kan sägas vara ett ordinarie pris. Resultaten av undersökningen för Black Friday är blandade. Många varor i undersökningen är inte nedsatta alls, medan det i vissa fall har skett prissänkningar.

Det tydligaste resultatet finns i kategorin skor, där inga priser är egentliga reapriser enligt lagens definition. Däremot presenteras det som att du sparar pengar. I många fall finns det heller inget ordinarie pris att förhålla sig till, utan bara ett rekommenderat pris.

– Det rekommenderade priset har inte använts mer än någon enstaka dag under tiden för vår undersökning. Det betyder ju att det blir svårt för konsumenten att hålla koll på vad som egentligen är rea och vad som inte är det.

I andra kategorier är vissa varor nedsatta under Black Friday. Men det kan ändå vara svårt som konsument att veta vad prisskillnaden egentligen är, och lätt att dras med i köphetsen. Nätbutiker har dessutom vissa knep för att få dig att fatta spontana beslut.

– Det kan handla om klockor som räknar ned tiden tills erbjudandet går ut, information om hur många varor som finns kvar på lager, eller jämförande mellan före- och efterpriser. Tanken på att vi gör världens klipp rättfärdigar ofta ett köp som vi kanske aldrig gjort om varan inte varit på rea, säger Louise Ek.

– Det vi vill trycka på är att du som konsument tjänar på att vara uppmärksam. Var kritisk och försök alltid ta ställning till om varan är värd det pris du faktiskt får betala. Det är inte alltid rea på riktigt!

Vad är egentligen en rea?

I marknadsföringslagen framgår att rea är något som:

– pågår under en begränsad period. Enligt Marknadsdomstolen är det inte mer än några veckor. Konsumentverket har tolkat det som att reaperioderna kan fördelas över året, men att de inte ska inte överstiga två månader totalt.

– säljs till ett väsentligt lägre pris än ordinarie pris. Ett ordinarie pris får aldrig vara fiktivt, utan måste ha använts av butiken i en sammanhängande period om fyra veckor innan rean. Om rekommenderade priser används krävs att priset faktiskt är rekommenderat av tillverkaren själv eller tidigare mellanhänder, och att priset använts i branschen.

– avser varor som ingår i butikens ordinarie sortiment.

Alternativen till Black Friday

Men det bästa för planeten är om vi kan undvika att konsumera nytt, och istället ägna Black Friday åt hållbara lösningar. Därför vill vi på GreenhackGBG passa på att tipsa om några alternativ som ger dig möjligheten att konsumera hållbart:

Fixoteket. Här kan du laga, låna, byta och bygga. Idag, den 23 november, kan du dessutom få hjälp att reparera din hemelektronik som ett alternativ till att köpa nytt.

Klädoteket. Varför inte hyra din outfit istället för att köpa en ny? Idag, den 23 november, kan du dessutom passa på att byta kläder med andra under Buy nothing day.

Smarta kartan. Här hittar du massor av delningstjänster och hållbara alternativ till nykonsumtion.

Foto: Mostphotos

Dela:

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Dela:

Lagen hindrar inte mat i egen låda

Har du fått ett nej när du vill ta med maten du köpt i din egen flergångsmatlåda? Vad säger egentligen lagen – kan man begära att få med mat i egen låda eller ej?

Visst minns du fortfarande sommarens Engångsfritt Kulturkalas? Hos alla Kulturkalasets matförsäljare fick du som besökare tio procent rabatt om du köpte din mat i din medhavda matlåda. Efter kalaset fick vi in frågor från personer som blivit nekade att köpa mat i egen låda i bland annat mataffärer och restauranger, med hänvisning till lagen. Det var vi tvungna att reda ut, för vad säger egentligen lagen om mat att få mat i egen låda?

På miljöförvaltningen i Göteborg finns avdelningen för livsmedelskontroll. De ansvarar för att livsmedelsföretagare i kommunen följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna, och de säger så här om medhavd förpackning:

”Det finns inga regler i livsmedelslagstiftningen som förbjuder livsmedelsverksamheter, varken restauranger eller butiker, att lägga den mat du köper och tar med dig i en medhavd förpackning. Däremot har verksamheten ett ansvar att den mat du köper är säker att äta och inte innehåller några ingredienser som de inte kan upplysa om. När du köper i egen låda har du själv ansvar för att lådan är tillräckligt ren. Om företaget vill sälja mat i sina egna förpackningar eller i kundens medhavda förpackning bestämmer de själva.”

Det är alltså upp till restaurangen eller butiken att bestämma om de vill låta dig ta med maten i egen låda eller ej, men de kan inte säga att det står i lagen att de inte får. Så vi säger – keep cool and carry a matlåda!

Varför är det bra med egen matlåda?

En medelgöteborgare producerar nästan 400 kilo avfall per år. Cirka en tredjedel av hushållsavfallet är förpackningar och mängden förpackningar i avfallet växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Att ta med sig egen flergångsmatlåda när du handlar mat är ett enkelt sätt att minska ditt avfall. Dessutom fungerar det för både take-away lunchen och för livsmedel i lösvikt.

Det är en vinst för miljön, eftersom du undviker engångsförpackningar och därmed onödig miljöpåverkan. Miljöpåverkan av att tillverka nya engångsförpackningar är större än den miljöpåverkan som blir av att tillverka och diska flergångsförpackningar. På goteborg.se hittar du fler tips om vad du kan göra för att minska din klimatpåverkan. 

Foto: Johanna Montell

Dela:

Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos

Dela:

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

 

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Dela:
MENY