Utegymmen – en väg för att skapa möjligheter till rörelse för alla

Alla göteborgare ska ha lika möjlighet till en aktiv fritid och god hälsa. Det är en del i idrotts- och föreningsförvaltningens vision för att göra Göteborg friskare. Uppdraget är att nå olika målgrupper, i synnerhet de personer som idag är fysiskt inaktiva. Det gör vi på många olika sätt – bland annat genom att bygga utegym. Förhoppningen är att utegymmen ska locka göteborgare till att röra på sig mer!

För Göteborgs Stad är målet att bygga utegym som förbättrar folkhälsan och skapar mer jämställda och hälsofrämjande närmiljöer i Göteborg. Tjusiga ord, men vad menar vi?  Jo, att utegymmen ska locka fler målgrupper att träna i vardagen och vara fysiskt utmanande oavsett träningsbakgrund. De ska vara attraktiva och välkomnande för alla göteborgare och placerade och utformade så de är lättillgängliga för vuxna och unga oavsett funktionsförmåga.

Gratis, öppet dygnet runt och alla årstider

Utegymmen är lokala mötesplatser, gratis, öppna dygnet runt, alla årstider!  Genom sin tillgänglighet lockar utegymmen nya målgrupper till fysisk aktivitet. Det har visat sig att utegymmen används av kvinnor i högre utsträckning än andra utomhusytor avsedda för träning (även om män fortfarande dominerar). Utegym lockar också fler äldre än vanliga spontanidrottsplatser*

Vi kallar egentligen helst utegymmen för ”aktiva uterum” då vi tycker att det öppnar upp för så mycket mer. Begreppet ”utegym” kan begränsa och göra att vissa väljer att inte besöka dessa platser. Vi vill tänja på gränserna kring vad rörelse är och skapar möjligheter till en lekfull känsla både för vuxna och ungdomar. Samtidigt ska uterummen även vara en plats där det finns utrymme att bara vara. Du ska kunna slå dig ner på en av våra parkbänkar och ta en lugn stund och njuta av miljö och natur.

Bilder från utegymmen i Kvibergs park och Dalen i Slottsskogen.

Ska vara tillgängligt för alla

När vi byggde utegymmet i Kvibergs Park insåg vi att vi inte nådde hela vägen fram för framförallt personer med funktionsvariation. Tillgängligheten var inte optimal för personer med rullstol, bland annat på grund av det mjuka underlaget (flis) och att det finns höjdskillnader på utegymmet. Men vi lärde oss av våra misstag och på Dalens utegym anpassade vi utegymmet på ett bättre sätt. Vi tog hjälp och samarbetade med parasportsförbundet som fick lämna in synpunkter för att nå deras målgrupper på bästa sätt. Vi började med ett bättre och hårt underlag så det blev lättillgängligt att ta sig fram.

Detta gör att de flesta övningar kan göras för alla oavsett nivå eller funktionsvariation. Exempel på övningar är chinsräcken, dips och bänkpress som är anpassade så att du kan ta dig från rullstol till bänk. De så kallade battleropsen är väldigt uppskattade – man får upp pulsen och får uthållighet och styrka. Ett kul sätt att utmana varandra på och med stor variation!

Dessa förändringar har gjort att Dalens utegym har lyckats nå till en större målgrupp. Ett tänk vi tar med oss till vårt nästa projekt – Ruddalen utegym.

Så vad händer framåt?

För många står osäkerheten i vägen för att komma igång och vara fysiskt aktiva. Vi vill ge alla göteborgare möjlighet att röra på sig. Därför har vi under våren haft personliga tränare på plats på Dalens utegym en lördag i månad.  I september kommer vi testa att köra samma grej på tisdagar 11/9 och 25/9 11-13.

Ett annat exempel är hur vi tänkt när vi ska sätta upp nya skyltar på våra utegym. Traditionellt sett ser skyltar och symboler på gym och träningsanläggningar ut på ett visst sätt – muskulösa, vältränade figurer. Men så ser de flesta människor inte ut. Därför har vi försökt jobba med mer inkluderande illustrationer, som på ett bättre sätt visar olika typer av kroppsformer. Alla ska kunna känna att utegymmen är en plats för dem.

Sedan 2014 har idrotts- och föreningsförvaltningen byggt tre utegym, vid Skatås motionscentrum, Kvibergs Park och Dalen i Slottsskogen. Näst på tur står Ruddalens idrottscentrum, till hösten 2018.  Här kommer finnas något för alla, oavsett hur van du är att träna, hur gammal du är och vilka andra förutsättningar du har. Unikt för just detta utegym är en så kallad träningsmodul där man kan utföra en mängd olika roliga övningar, från nybörjarnivå till mer avancerade övningar. Vi hoppas att detta ska locka en bred målgrupp och väcka lust till fysisk aktivitet!

Nu hoppas jag att du som ännu inte besökt något av våra aktiva uterum är sugen på att göra det!

/Camilla, idrotts- och föreningsförvaltningen.

*Folkhälsomyndigheten, 2009: ”Grönområden för fler” 

Våra bästa tips på kurser i vår!

Vill du lära dig att producera egen mat? Då finns det en uppsjö av kurser att välja mellan i vår. Här kommer ett axplock:

Låter en grundkurs i hydrokultur, att odla mycket på liten yta året om, spännande? Eller akvaponik, som kombinerar uppfödning av fisk och alger med odling av växter? Båda är nyheter för i år i Folkuniversitetets kursprogram:
Kurs i hydrokultur
Kurs i akvaponik

Vill du lära dig stadsodling, att odla på liten yta? Det kan du också göra på Folkuniversitetet:
Kurs i stadsodling

Vill du lära dig grundläggande ekologisk odling, permakultur eller fermentering? Då har Studiefrämjandet kurser:
Kurser om mat och trädgård

Har du funderingar på att skaffa höns så kan du lära dig allt du behöver på studieförbundet Vuxenskolan:
Höns i trädgården

Du vet väl att du också själv kan starta en studiecirkel om du vill utveckla ett intresse tillsammans med andra? Läs mer hos Medborgarskolan:
Starta studiecirkel

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bilder:
Mostphotos/Craig Robinson
Mostphotos/Rachel Chesman
Frida Persson

Investera i dig själv i vår!

Det är den tiden på året igen – när du har chansen att göra slag i saken och gå den där kursen du funderat så länge på! Att gå en kurs eller anmäla sig till en förening kan vara investering för ett rikare liv, kanske med nya vänner som du inte ens vet finns just nu.

Nu i januari dukar flera studieförbund upp ett smörgåsbord av intressanta kurser och föreläsningar, vad sägs om en introduktion i permakultur eller downshifting – att leva enkelt? Eller en föreläsning om boken ”Gratislunchen” med Therese Uddenfeldt genom Folkuniversitetet? Kan det vara dags att smaka på ett nytt språk eller lära sig spela ett musikinstrument? Varsågod att botanisera vidare via länkarna nedan:

Folkuniversitetet
Medborgarskolan
Studieförbundet Vuxenskolan
Studiefrämjandet
ABF
Sensus

Som du ser finns det flera studieförbund i Göteborgs som erbjuder kurser, men skulle du ändå inte hitta det du vill ha så finns möjligheten att starta en egen studiecirkel och få stöd med lokal och bidrag, läs mer här om det på studieframjandet.se.

Om du vill utveckla ditt intresse tillsammans med andra utan att gå en kurs, så finns det många föreningar i Göteborg att välja bland. Det kan handla om idrott, kultur, friluftsliv, språk eller nästan vad som helst. Här får du tips och råd om hur du hittar just din förening eller startar en förening, vilka bidrag din förening kan få, med mera. På goteborg.se finns mer info om vilka föreningar som finns i och kring Göteborg.

Boktips för hemesterdagar i hängmattan

Äntligen har vi lediga sommardagar med läsning i hängmattan! Annika Stigland från Stadsbiblioteket i Göteborg ger bästa boktipsen för oss greenhackare.

Låna, läs, lär och få inspiration på biblioteket! Kom till biblioteket och botanisera bland mängder av böcker och tidskrifter för din sommarläsning. Julimånaden ut har vi sommarlån. Då får du fem veckors lån på material som normalt har tre veckors lånetid.

Genom att använda ditt bibliotekskort har du tillgång till alla de böcker som finns på folkbiblioteken i Göteborg. Du kan låna böcker, tidskrifter, ljudböcker, tv-spel och filmer. På så vis sparar du både pengar och miljön. Om du inte redan har ett bibliotekskort så är det enkelt att skaffa ett helt gratis, här kan du läsa om hur. Det finns också mycket annat du kan göra som att läsa tidningar, delta i läsecirklar, språkträffar, spela spel och använda internet. Bibliotekens öppettider hittar du här.

Är du intresserad av miljö och klimatfrågor och vill veta mer om en hållbar livsstil?

Här får du tips på några intressanta böcker att läsa i hängmattan eller på stranden. Du lånar dem förstås på biblioteket.

Johan Rockström och Mattias Klum ger i sin bok Big world, small planet: välfärd inom planetens gränser en översikt över de mest akuta problem vi står inför. De presenterar ett nytt sätt att tänka kring välfärd, rättvisa och lycka på en hållbar planet och ger praktiska lösningar på de svåraste utmaningarna.

I boken Kan vi tackla det nya klimatet?, utgiven av Formas, ger 18 forskare och experter inom olika delar av klimatforskningsområdet sina lösningar för både omställning och anpassning. Bakterier som gör bensin, Vägen till fossilfria transporter och Dela på resurser – är några av alla intressanta rubriker i boken. Andreas Jakobsson levde under två år på gratis mat som andra slängt. I sin bok Svinnlandet: min resa genom en värld av slöseri– och hur den gav mig ett liv i överflöd  skriver han om dumpstring, butikernas livsmedelshantering och matsvinnets omfattning. Han ger också konkreta tips på hur vi kan minska vårt matsvinn hemma.

Läs också Gratislunchen: eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut av Therese Uddenfeldt och Ägodela: köp mindre – få tillgång till mer som är Naturskyddsföreningens årsbok 2016.

Vill du pröva några nya vegetariska recept? I GreenKitchen Travels: hälsosam vegetarisk mat från hela världen av David Frenkiel och Luise Vindahl hittar du recept på mexikansk isglass, Siciliansk caponata och många andra rätter.

Om en bok du vill låna är utlånad eller finns på ett annat bibliotek kan du reservera den i vår webbkatalog GOTLIB och välja det bibliotek du vill hämta den på.

På biblioteket hittar du också många tidskrifter till exempel livsstilsmagasinet Camino, det gröna nyhetsmagasinet Syre och den vegetariska mattidningen Vego.

Fler boktips hittar du på vår blogg stadsbiblioteket.nu. Följ oss på Instagram och Facebook för att få information om vad som händer hos oss!

/Annika Stigland, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Göteborg

Att ta ett hållbarhetsgrepp på konsumtionen

Det är svårt att argumentera för att själva köpandet av varor som produceras av eller med hjälp av jordens resurser skulle kunna gynna en ekologiskt hållbar utveckling. Eller att påstå att konsumtionen i sig skulle lösa något övergripande socialt problem i rika länder som Sverige. Lika svårt har jag att se hur den ständigt ökande konsumtionen skulle bidra till en hållbar och stabil ekonomi snarare än tvärtom. Så vad beror det på att vi hela tiden köper mer? Finns det andra sätt att se på konsumtion och tillväxt än hur det ofta möter oss? Forskarna som tagit sig an paradoxen hållbar konsumtion är många.

Ekonomisk tillväxt har historiskt sett varit något som kan kopplas till välstånd, lycka och samhällens framfart. Men i rika västländer som Sverige har tillväxten spelat ut sin roll, den där kurvan som visar sambandet har liksom planat ut. Samtidigt som överflödssamhällena blir rikare, har en rad sociala problem ökat i stället för tvärtom. I boken Jämlikhetsanden skriver författarna, forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, att ”Kontrasten mellan materiell framgång och socialt misslyckande i många rika länder är en viktig vägvisare. Den låter förstå att om vi ska uppnå ytterligare förbättringar av verklig livskvalitet krävs en förskjutning av vår uppmärksamhet från materiell standard och ekonomisk tillväxt till metoder som gynnar psykiskt och socialt välbefinnande i hela samhället.” Paradoxen är tydlig även i kopplingen till miljön. Tim Jackson är hållbarhetsforskare och skriver i sin bok Välfärd utan tillväxt att ”Tillväxtens dilemma har rent ut sagt fångat oss mellan önskan om att upprätthålla ekonomisk stabilitet och behovet av att inte överskrida ekologins gränser. Alltså ju mer ekonomin växer – desto större blir miljöpåverkan.”

Vi kan relatera konsumtion till identitet, eller kanske snarare identitetsuttryck. Det är lätt för oss att uttrycka både känslor och personlighet genom att konsumera. Göteborgsforskaren Cecilia Solér från Handelshögskolan pratar om att många av oss tänker att vi är vad vi köper. I en artikel i Göteborgs-Posten säger Cecilia ”Att kläder är identitetsskapande är en konsumtionsteori som jag vill problematisera och ifrågasätta. Man är inte det man har på sig. Det är att blanda ihop existentiella frågor med materiella. Man tar på sig något för att man tycker det är fint. Plagget speglar möjligen din uppfattning om vad du tycker är snyggt. Du är fortfarande någon, även när du tar av dig din cardigan – eller hur?” Vi kan köpa oss uttryck som visar vår livsstil, hälsa, intressen eller tillhörighet. Och det är starka krafter som styr oss till att konsumera utifrån existentiella skäl, det finns en vara för varje mänskligt behov oavsett om det är existentiellt, socialt eller materiellt. Men att den överkonsumtionen skulle vara svaret på något annat behov än det materiella är bara ytterligare en paradox.

Vi lockas alltså till att uttrycka vilka vi är med hjälp av konsumtion, men vi kan också ställa oss frågan vilka vi är som konsumenter. Finns det något ansvar kopplat till min roll som ”konsument”? Och vad finns det för andra vägar än identitetskonsumtionen? Att kunna se bortom oss själva som individer är en återkommande tema när vi diskuterar hållbarhet ur både social, ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Josefin Wangel, forskare vid KTH, menar att vi måste sluta se oss själva som bara konsumenter och även börja se oss som medborgare. Genom att göra det kan vi se oss själva som en del av en samhällelig gemenskap och lättare prata om både individens frihet och ansvar. En konsument relateras till behov och tillfredställelse, utbud och varor, förverkligande och positionerande. En medborgare behöver kopplas till fler värden som ansvar, rättigheter och skyldigheter, gemensam och samhörighet. Medborgarskapet som identitet i sig innebär ju att vara en del av något, och om vi lyckas identifiera oss själva utifrån det perspektivet kanske inte behovet att köpa sig till samhörighet känns lika starkt. Men igen, det är starka krafter som påverkar oss. Konstant tilltalas vi i egenskap av individ och konsument, och värden och nyttor som är kopplat till den egna personen förstärks. När det handlar om status, konkurrens och att få ut så mycket av så lite som möjligt blir det lätt att vi glömmer bort sånt som att samarbeta och dela med oss. Att tilltalas som konsument i stället för medborgare förstärker alltså de faktorer som behöver förändras för en hållbar utveckling, menar Wangel.

Konsumentmakten då, hur funkar den? Oksana Mont forskar på Lunds Universitet och pekar på de många hinder som finns för den enskilde individen att byta till en hållbar livsstil. I dag är det mest bekväma och billigaste valet alldeles för ofta en katastrof för både miljön och människors arbetsvillkor. Oksanas slutsatser är att det visserligen behövs insatser från enskilda individer men framför allt politiska satsningar i teknik, infrastruktur och ekonomisk reglerig. De ohållbara valen behöver vara svåra – varför ska det ens finnas mat med gifter i om vi tänker efter? Hur kan det gå att köpa en billig pryl eller tröja som på andra sidan produktionskedjan genererar både förtryck och omänskliga arbetsförhållanden? Trots att vi påverkas av starka ohållbara strukturer som vi bekvämt kan falla in i, går det att tänka till och göra ett val även fast det vara lite krångligare och kosta lite mer.

Både perspektiven och paradoxerna är många när det handlar hållbarhet och konsumtion. För att minska avtrycket, både ekologiskt och socialt, är det är tydligt att det inte räcker att det ställs krav på en del i kedjan. Vi behöver ändra våra mönster och föreställningar om tillväxt hos oss som individer, hos marknaden, i politiken, i produktionen och hos oss som gemenskap. Tydligt är att vi i samma mening som konsumtion inte bara behöver prata om tillväxt, självförverkligande och marknad. Det går också att relatera till medborgerligt ansvar, ställningstagande och som vanligt; rättvisa.­­­

/Helena Nymark, social resursförvaltning

Lästips

Böcker:
”Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” av Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010
”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle” av Tim Jackson 2011

Länkar:
De superrika avsnitt 2 (finns att se en vecka till) – Dokument utifrån i två delar på Sveriges Television
Googla Thomas Piketty – du kanske såg honom i Skavlan härom månaden?