Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Förläng livet på din elektronik

I Sverige lämnar varje person in 12 kilo elektroniskt avfall per år. – Det är bra att vi återvinner avfallet, men det vore ännu bättre om vi kunde få våra elektroniska prylar att leva längre, säger Åsa Stenmarck, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Enligt Naturvårdsverket omger vi oss med 160 kilo elektronik varje dag. För varje år ökar också mängden i våra hem och på våra arbetsplatser med fyra kilo. Därtill kommer den elektronik som inte används längre – som din gamla mobiltelefon som du sparade ’utifall att’ i byrålådan.

Så vad är problemet? Är det inte bra att vi kan göra nyttiga smoothies med blendern? Att vi snabbt kan värma upp fryst mat i mikron och samtidigt se på nyheterna på den bärbara datorn? – Problemet är att elektronikproduktionen är så miljöbelastande, säger Åsa Stenmarck, en av forskarna bakom rapporten ”Produkters totala avfall”. För att tillverka en mobil som väger 169 gram krävs 86 kilo material. Dessutom är elektroniska produkter komplexa. De innehåller många olika sorters ämnen, vilket gör dem svåra att återvinna i sin helhet. Därför har vi listat tips på hur du kan förlänga livet på din dator och mobil:

HÅLL RENT OCH TORRT

Vätska, fukt och damm är skadligt för elektronik.

– Torka av datorn och mobilen regelbundet. Damm är en stor anledning till att elektronik blir dålig.
– Stäng locket på bärbara datorer när de inte används.Håll vätska och mat borta från IT-utrustningen.

HANTERA VARSAMT

– Skydda bärbar dator och surfplatta från skador och stötar med en väska eller ett fodral.
– Skydda mobiltelefonen med ett bra skal (med gummikant som går upp över skärmen) och skyddsfilm över skärmen.
– Låt inte bärbar dator, surfplatta eller mobil ligga i kyla eller i värme.
– Se till att datorns fläkt inte är täckt.

STÄNG AV OCH LADDA

Det finns en gammal myt om att IT-utrustning skulle slitas av påslagning och avstängning. Det stämmer inte. Tvärtom sliter det på datorn och förkortar livslängden om den står på i onödan. Dessutom förbrukas onödig energi.

– Stäng ner program och appar som inte används.
– Använd strömsparläge och viloläge på den bärbara datorn och reglera skärmens ljusstyrka.
– Stäng av utrustningen när du inte använder den.
– Ladda batteriet ofta. Det tål bara ett visst antal urladdningar.

RENSA OCH UPPGRADERA

– Rensa regelbundet bort filer, mappar och appar som du inte behöver. De drar onödig ström och gör att datorn eller telefonen arbetar långsammare.

Detta är en del av ett reportage från tidningen Kretslopp. Text: Ulrika Naezer, bild: Johanna Montell

Slutspurten och jakten på ett litet batteri

Så var jag inne på slutspurten. Fem dagar kvar på den extrema avfallsutmaningen. Det har inneburit mycket jobb med att handla hem mat, hygienartiklar och rengöringsmedel och andra basvaror utan förpackning, men också med att försöka hindra att saker överhuvudtaget blir avfall.

Som kläder till exempel. Hur lätt är det inte att slänga en socka med ett hål i tån? Om strumpparet kostat lika mycket som en kopp kaffe i inköp är de få som tar fram nål och tråd och syr igen hålet. Förutom Beda då. På 60-talet lanserades devisen slit- och släng. I dag är det köp- och släng som verkar gälla. Till och med när det gäller det mest miljöpåfrestande avfallet – elektronik.

Adas egen mobiltelefon har efter tre år börjat ladda ur efter bara några timmar. Det är lätt åtgärdat genom att byta batteriet. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. Men icke. En lekman får inte öppna mobilen, då gäller inte garantin. Istället ska man lämna in den på en auktoriserad butik och betala 995 kronor. För ett batteri! Om man däremot lämnar in sin gamla, fungerande mobil och köper en ny får man 600 kronor i rabatt. Summa summarum får man en ny telefon för 2500 kronor minus 600, det vill säga 1 900 kronor, mindre är den dubbla kostnaden för att fräscha upp den gamla med ett nytt batteri. Man uppmuntras inte direkt till att vara avfallssnål… Och var hamnar då de mobiler vi inte längre vill ha? Jo, på andrahandsmarknader i Afrika.

Enligt Naturvårdsverkets undersökning om attityder till elavfall säger 58 procent att de byter mobil innan den gamla gått sönder. Motsvarande för datorer är 37 procent. Är det nya funktioner i mobilen som lockar? Eller har den blivit en accessoar som visar att man hänger med i modet?

Men det är inte bara mobiler och datorer som gör att mängden elektronik ökar med 4 kilo per år i svenska hem. Tv-apparater, espressobryggare, matberedare, juicepressar, slagborrar – ja våra hem är numera fyllda av elektronik som – när den kasseras – är farligt avfall. Det finns också elektronik som är mer dold, inbyggd i produkter och med batterier som är svåra eller omöjliga att avlägsna. Vad sägs som kuvert och sjunger och blinkar eller ballonger som lyser? Sorterar du det som farligt avfall när lampan slocknat?

Insamlingen av farligt avfall, där elektronik ingår, ökar för varje år. Förra året lämnade Kålle och Ada och alla andra goa göteborgare in 16 kilo farligt avfall var, 10 kilo av detta var just elavfall. Det är jättebra att det inte hamnar i den vanliga soppåsen, men kanske ökar också insamlingen för varje ny elpryl vi bär hem?

En annan sak som ökar är grovavfall. Det är sådant som möbler, cyklar, mindre renoveringsavfall och annat som är tungt och skrymmande. 80 kilo per göteborgare lämnades in förra året. När Adas mormor var ung var en soffa något man ärvde eller köpte på auktion, sedan hade man den resten av livet. I dag är heminredning och renovering något som styrs av modet snarare än behovet.

Själv satsar jag på renovering. Med hjälp av grannens slip blev det slitna köksbordet som nytt och på Cykelköket fick jag hjälp att vårfixa min cykel.

Nu fortsätter kampen för avfallsfrihet ända in i mål. Hoppas jag inte segnar ihop på upploppet. Men, alla ni greenhackare och göteborgare som följt mig – ni är hjärtligt välkomna att göra en Northug och köra om mig strax innan mållinjen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta elektronik

Elektronik innehåller ofta tungmetaller som bly, kvicksilver, krom och kadmium. Dessutom är plasten ofta behandlad med mjukgörare och flamskyddsmedel som kan vara hormonstörande. Sällsynta jordartsmetaller används ofta i skärmar. En del av dessa är snart slut, där av namnet, och brytningen av metallerna är skadar naturen.

Elavfall är det snabbast växande avfallet. Förra året lämnade göteborgarna in 10 kilo elavfall per person. Jämfört med andra länder samlar vi in mycket elavfall för återvinning. Det är bra att materialet tas till vara. Samtidigt är vår stora konsumtion av elprylar ohållbar. Det vore bättre om vi kunde använda sakerna längre.

Fakta grovavfall

Förra året nådde mängden lämnat grovavfall rekordhöga 80 kilo per göteborgare. Trenden med renovering och heminredning, samt ROT-avdraget, misstänks ligga bakom ökningen.