Äter du ekologisk mat i midsommar?

Nu är det snart dags för midsommar och tid att samla vänner och familj till bords. Visst är det härligt att äta all denna goda sommarmat, men tänker du på att välja ekologiskt?

Ekologiskt innebär att det inte används några skadliga kemikalier i produktionen av mat vilket är bättre för oss människor, djur och natur. På en ekologisk gård ökar den biologiska mångfalden genom att djur och natur trivs bättre i en giftfri miljö. Det bidrar till att öka de naturliga processerna som pollinering och förbättring av näringsupptag för växter. Djuren mår även bättre av att få vara ute på gården istället för att vara inomhus.

Även vi människor mår bättre av ekologisk mat då vi inte får i oss gift i maten som kan påverka vår kropp negativt. Bekämpningsmedel riskerar också att spridas i vattendrag vilket kan påverka vårt dricksvatten. Om det skulle ske en förgiftning av vårt dricksvatten skulle det vara en dyr process att åtgärda. På Gotland kostade det 35 miljoner kronor att rena deras dricksvatten efter att ha drabbats av gifter i vattnet.

Kanske tycker du att det är svårt att byta ut all mat till ekologiskt på en gång? Här kommer mina tips på tre viktiga varor att börja med i midsommar:

#1 Potatis

I Sverige är potatisen en av de grödor som besprutas allra mest. Den vanliga potatissorten King Edward är en av de mest besprutade sorterna. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Potatis och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella potatisen 7,5 gånger under en växtsäsong. Anledningen är att förebygga att potatisen drabbas av svampangrepp, ogräs eller skadeinsekter. Kemikaliebesprutningar är skadliga för bin och andra pollinerande insekter. Detta påverkar i sin tur oss människor eftersom att vi är beroende av dessa insekter för att växter och grödor ska växa och för att vi ska få mat på bordet. Vid odling av ekologisk potatis används inget skadligt kemiskt bekämpningsmedel.

#2 Jordgubbar

Jordgubbar är också en av de grödor som besprutas allra mest med kemiskt bekämpningsmedel. Bären har lätt för att angripas av insekter, kvalster och gråmögel vilket är anledning till den kraftiga besprutningen. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Jordgubbar och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella jordgubben 7,8 gånger under en växtsäsong vilket är ungefär lika många gånger som potatisen. Ekologiska jordgubbar kan tyvärr vara svåra att hitta, men KRAV har på sin hemsida som du hittar här sammanställt var vi kan plocka KRAV-märkta jordgubbar.

#3 Sill

Till midsommar är vi många som äter sill. Någonting som du kan tänka på när du köper sill är att köpa MSC-märkt (Marine Stewardship Council). MSC- märkt är en miljöstandard för att garantera att fisket är välskött och uthålligt. Det handlar om att minimera miljöpåverkan, effektiv förvaltning av fisket samt livskraftiga fiskbestånd. Granskningen av yrkesfisket sker av en tredje part som är oberoende i frågan. De yrkesfiskare som fått sitt bevis som MSC-märkt får även bättre betalt eftersom de fiskar på ett hållbart sätt vilket konsumenterna betalar ett högre pris för.

MSC har publicerat en Youtube-video Fisk idag, fisk imorgon där de berättar om hur fisket ser ut i världen idag och varför vi bör hantera fisket på ett mer hållbart sätt för att kunna bevara fisket för kommande generationer. Vill du veta mer om MSC kan du gå in på deras hemsida.

Ha nu en trevlig midsommar med sång, dans, vänner och såklart ekologisk midsommarmat!

/ Jenny Johnson, praktikant Miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

”Jag lovar att äta vegetariskt fem dagar i veckan”

Nu är snart min kliMATsmarta månad över. Vi har ätit mängder av nya vegetariska rätter hemma, en del omtyckta av familjen och en del mindre omtyckta. Själv känner jag mig nästan som en vegetarian nu, då det inte blivit många köttbitar under den här månaden. Och det känns faktiskt riktigt bra.

I början fick jag dock anstränga mig. Om jag var på restaurang till exempel tänkte jag alltid att kött- och fiskalternativen säkerligen var godare och att jag fick göra en ansträngning för att i stället välja de gröna. Men inte nu längre. Nu är det vegetariska en naturlig del av mig och jag längtar faktiskt inte efter kött. Fint va?

Vad kommer jag minnas från månaden? Jo, hungern under min veganvecka såklart – ja, den var lite tuff, men jag har inte gett upp, jag ska våga testa igen! Och när svärföräldrarna utbrister: Är du militant vegan nu? Eller när barnen tävlade om vem som var modigast och vågade äta flest kikärtor! Eller bara hur lätt det ändå var att gå över till att äta vegetariskt? Att det inte är någon större uppoffring, utan tvärtom något som jag trivs bra med!

Under nästa år tänker jag fortsätta mitt gröna spår och hoppas hitta fler rätter som barnen gillar. Jag är också sugen på att länka på hälsoperspektivet. Det sägs ju att man ska äta mat med så många olika färger som möjligt för att få i sig maximalt med vitaminer och mineraler, det går ju hand i hand med att äta klimatsmart. Och jag kommer att fortsätta veckoplanera – det var verkligen en hit. Vi äter både bättre och mer varierat nu med bättre planering.

Jag har tänkt avsluta månaden med att avlägga ett nyårslöfte som jag hoppas att ni hänger med på. Men först vill jag tipsa om en intressant intervju med Maja Söderberg WWF har gjort. Hon ger smarta tips om att välja mat efter säsong, men säger också några andra kloka saker som jag tänker att jag vill ta till mig. Som att ha en ”ät-först-hylla” i kylskåpet för att se till att minska svinnet. Och hon delar med sig av en klok tanke om att det kostar pengar att äta ekologiskt. ”Det är inte den ekologiska maten som är för dyr, det är den vanliga som är för billig.” Så sant tänker jag.

Nu till mitt nyårslöfte. Under 2016 kommer jag att äta vegetarisk mat minst 5 dagar i veckan! Det ni. Det känns bra, och vad jag och planeten kommer att bli glada! Vill ni inte hänga med mig på ett nyårslöfte för mer kliMATsmart mat under 2016? Gör ett eget kliMATsmart nyårslöfte och basunera ut det högt till släkt och vänner på nyårsafton!

Slutligen, tack alla som följt mig, och tack alla ni som berättat för mig att jag inspirerat er, det glädjer mig mycket!

Jag önskar er alla många ljuvliga gröna måltider 2016.

Gott nytt kliMATsmart år!

/KliMATsmarta Anna

Odlingar i staden – för matens, ekonomins och den sociala hållbarhetens skull

Vad tänker du när du tänker mat? Jag tänker på jord, frön och skörd i augusti. Och det gäller även för odling i staden.

Mat är något som vi har i våra liv alla dagar om året, vi behöver äta. Oftast handlar vi i dag vår mat i en butik eller på en restaurang. Tänker du på var den kommer ifrån eller att du skulle kunna odla din egen mat? För inte alltför länge sedan producerade många allt eller en del av sin mat själv. Under senare år har många börjar göra detta igen, både för att minska sin miljöpåverkan, för att kunna påverka odlingsprocessen, som en trevlig hobby, ofta för att träffa andra människor men också för att det är så gott att äta något man själv odlat!

Odling är ett fantastiskt sätt att lära sig var maten kommer ifrån. Att sätta ett frö i jorden, vattna, gödsla det och sedan skörda är så tydligt det kan bli. Det skapar dessutom en enorm glädje att se maten växa och att sedan få äta det.

Odla mat i staden är smart

Det är lätt att tro att odling och stadsmiljö inte hänger ihop. Odling och jordbruk är ofta förknippat med enorma öppna odlingslandskap på landsbygden. Men det finns både ekologiska, ekonomiska och sociala anledningar till att vi ska odla i staden. Vi är många som bor i stadsmiljö och vi behöver ha möjlighet att se och lära oss om mat i vår närmiljö. Mat fraktas generellt långa sträckor i dag och cirka 40 procent av det vi äter kommer från andra länder. Att odla själv minskar transporterna och ökar förståelsen. Odlar du själv kan du också välja ekologiska och hemmagjorda gödningsmedel så minskar vi även bekämpningsmedlen till maten.

En stor del av stadsodlingen handlar inte bara om mat, det handlar också om möten och en roligare stad. Det finns en mental inverkan av att jobba med växter och jord, stressnivåer går ner och lugnet ökar. Många i stadsmiljö odlar dessutom i odlingslotter där många ofta odlar på samma ställe, vissa odlar till och med tillsammans där man delar på både arbete, kunskap och skörd. På så sätt blir odlingen ett sätt att mötas, hjälpa varandra och, inte minst, lära av varandra.

Rent ekonomiskt kan du dessutom tjäna en liten hacka på att odla grönsaker själv, det är mycket billigare än i affären.

Men hur gör man då?

Det finns olika sätt att gå till väga för att börja odla i staden, i både liten och stor skala. För vissa räcker det med att odla kryddor och chili i fönstren hemma, andra fyller balkongen med sallad, tomater och ärtor. De som har en villaträdgård har kanske ett eget land med lite mer odling av olika grönsaker och rotfrukter. I trädgårdarna har många dessutom både bärbuskar och fruktträd, eller varför inte höns? Vanligt i stadsmiljö är dessutom just odling i specifika odlingsområden, med odlarföreningar.

I hela Göteborg, och i de flesta andra städer med, finns det små oaser där både odling och kunskapen växer, ofta i mindre eller större grupper. Det viktigaste jobbet görs av alla odlingsintresserade göteborgare som tar initiativ, odlar, hjälper varandra och njuter av maten från Göteborgs gröna ytor. Det finns flera sätt att få hjälp att komma igång. Sedan tidigt 1900-tal har det funnits kommunala odlingslotter att hyra på göteborsk mark. Göteborgs stad har också på senare tid genom Fastighetskontorets avdelning Stadsnära odling bidragit med jord och lådor till de som är intresserade av att bilda odlarförening. Omställningsrörelsen och Studiefrämjandet har bidragit, framför allt till att utveckla möjligheten att odla tillsammans på gemensamma ytor, i dag finns Tillsammansodlingen i Mölndal och Redbergsodlarna. Stadsjord är en organisation som arbetar på många olika sätt för att stärka möjligheterna till stadsjordbruk i Göteborg, just nu i Slakthusområdet i Gamlestan. Alla dessa är exempel på vilka du kan kontakta för att få en egen lott eller för att bli delaktig i någon gemensam odling.

/Viktoria, miljöutredare inom Göteborgs Stad

PS. Att odla något ätbart är också en av månadens utmaningar, om du inte redan gör det finns det alltså flera goda skäl att anta den utmaningen! DS.

Foto är på Grön kultur Högsbo och är taget av Viktoria Viklander.