Arkiv för taggen: cirkulär ekonomi

Självklart behöver Göteborg lådcyklar

Den här veckan handlar allt på GreenhackGBG om lådcyklar, och det ligger ju helt rätt i tiden. Vi behöver hitta alternativa sätt att transportera oss och våra saker. Då är låd- eller lastcyklar samt cykelkärror är bra alternativ för vissa typer av resor. Dessutom beskriver politiken att vi behöver arbeta med frågan och medborgarna instämmer.

Varför tema lådcyklar just nu?

Jo, det finns två anledningar till att vi väljer att prata om lådcyklar just den här veckan. Det ena är att Kvillebäcken startat upp en el-lådcykelpool och att kommunen fått in ett Göteborgsförslag från medborgarna med en önskan om att vi ska utreda om kommunen kan hjälpa till att driva på utvecklingen av lådcykelpooler i Göteborg. Men vad är ett Göteborgsförslag och hur fungerar det? Vi frågar Stefan Lydén, ansvarig för Göteborgsförslaget i Göteborgs Stad.

Hej Stefan! Berätta, vad är ett Göteborgsförslag?

– Ett göteborgsförslag är ett förslag från en medborgare, som har en idé om något som hen vill ska hända eller förbättras i Göteborg. Den som lämnar ett Göteborgsförslag gör det på webben och sedan kan andra människor rösta på förslaget. Många förslag har redan diskuterats av politikerna i Göteborg, eftersom de Göteborgsförslag som får 200 röster eller fler, skickas direkt till politikerna för beslut, berättar Stefan.

Göteborgsförslaget är också namnet på den digitala förslagslåda där du kan lämna in dina förslag. Det är alltså en plats för goda idéer på hur vi kan förbättra saker i Göteborg, som funkar på riktigt! Göteborgsförslag kan lämnas av vem som helst, ung som gammal och du som lämnar förslag behöver inte ens bo i Göteborg.

Varför är Göteborgsförslag viktiga?

– Om någon har en idé om något den vill förändra, kan den faktiskt göra något av den idén genom att lämna ett Göteborgsförslag. Men även om du själv inte har någon idé kan du bidra. Det är minst lika viktigt att kika på andras förslag och kanske rösta på något som du vill ska hända. Förslagen läggs ut synligt för alla. Det är viktigt att kommunen lyssnar av medborgarna som bor eller verkar i kommunen, och att vi hela tiden utvecklar nya sätt att förenkla för människor att vara med och bidra i samhället. Det handlar om demokrati och delaktighet. En bra grej med Göteborgsförslaget är att folk kan kommentera varandras förslag. Det är många som gör det och det är spännande att se hur diskussionen går i trådarna, säger Stefan.

Kolla vilka förslag som är inlämnade här  och läs mer om hur det går till.

Ett förslag om lådcyklar

Göteborgsförslaget ”Låna Lådcykel, när du behöver frakta mer än du kan bära” har landat hos oss, Maja och Anna. Vi arbetar med cirkulär ekonomi och delningsfrågor i initiativet Cirkulära Göteborg hos förvaltningen konsument- och medborgarservice i Göteborgs Stad. Förslaget om lådcyklar ligger inom ramen för omställning till mer delande och minskat behov av att själv äga. Det bidrar dessutom till mer hållbara transporter – vilket är precis det vi vill se mer av i Göteborg.

Hur har vi då hanterat förslaget undrar kanske ni? Jo, vi bjöd in ett gäng aktörer som vi tror har bra erfarenhet och kunskap i frågan till en workshop. Det var bland annat representanter från kommunen, studieförbund och föreningar som arbetar med bostadsfrågor, trafik, fordon och hållbarhet.

Foto: Johanna Montell

Under workshopen diskuterades vilka aktörer som är mest lämpade att driva en lådcykelpool och vilka delar som bör skötas av kommunen och vilka delar som är mer lämpliga att lägga på en extern aktör. I delarna ingår bland annat marknadsföring, bokningssystem, reparation och underhåll, försäkringar samt plats. Målet var att ta fram några förslag för att nå visionen ”Göteborg ska ha välfungerande och lättillgängliga lådcykelpooler till 2021”.

Vi fick in många bra tankar och förslag på upplägg från workshopen. De ska sammanfattas och ett beslut formuleras som sedan ska skickas till våra politiker. Politikerna väljer om de vill säga ja till tjänstemännens förslag eller om de vill besluta något annat.

Vi vill veta vad du tycker

Nu vill vi höra vad ni har för tankar kring lådcykelpooler. Hur skapar vi något som fungerar för dig, göteborgaren? Vi tänker att vi testar ett liknande upplägg som under workshopen fast online tillsammans med er. Imorgon, onsdagen den 26 september, startar vi därför en Facebookgrupp kopplat till GreenhackGBG på Facebook. Vi behöver dig, häng på!

Kolla även in GreenhackGBG på Instagram där vi också pratar lådcyklar den här veckan!

/ Anna Hjort och Maja Jakobsson,

Cirkulära Göteborg, konsument- och medborgarservice Göteborg Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:

Gratisbutiken i Kortedala – en mötesplats för alla!

Bra för grannsämjan, ökad trygghet i området, en kravlös vardagskontakt och en möjlighet att ta vara på våra resurser genom återbruk. Det är några av vinsterna som initiativtagarna till Gratisbutiken i Kortedala lyfter fram.

Det är en mörk och regnig torsdagskväll i november, men inne i Gratisbutiken i Kortedala råder full aktivitet. Jag och min dotter Sofia anländer med två kassar med leksaker, böcker och kläder och en kasse med bröd från ett bageri i Lerum. Besökarna är många och i alla åldrar. En av de två volontärerna som ansvarar för att hålla butiken öppen denna kväll berättar att några av besökarna har köat utanför en halvtimme innan öppning.

Gratisbutiken i Kortedala invigdes den 31 augusti i år och har sedan dess haft öppet två kvällar i veckan (tisdagar och torsdagar kl 18-20). Efter nyår vill man testa att även ha öppet dagtid på söndagar för att locka fler äldre till butiken. Alla är välkomna in för att titta och kanske hitta något som saknas hemma. Det kan till exempel vara ett par skor, sängkläder, en pocketbok eller några serietidningar, tallrikar och leksaker. Allt är GRATIS! Enligt en av volontärerna tar de flesta besökarna med sig 5-15 saker hem. Alla är även välkomna att skänka hela och rena kläder och saker som de inte längre använder eller behöver. På väggen sitter en anslagstavla att annonsera på, om någon vill bli av med större möbler eller liknande som inte får plats i butiken.

I dagsläget finns ingen begränsning i antal saker som besökarna får lämna eller ta med sig. Under några kalla veckor i oktober gjorde man emellertid ett undantag – max ett varmt ytterplagg per person, så att de skulle räcka till alla.

Gratisbutiken i Kortedala är ett samarbete mellan Bostadsbolaget, föreningen Nysta och Grannsamverkansgruppen. Bostadsbolaget står för gratis lokal och kaffe och övriga med att ta emot kläder och prylar, hålla ordning i butiken och hålla den öppen. Den lokala torghandlaren bidrar med frukt och ett bageri i Lerum erbjuder gratis bröd, som annars hade slängts, efter dagens försäljning.

Butiken är inte stor, men rymmer ändå en hel del saker. För att kunna ta emot mer än vad som ryms i stunden har Bostadsbolaget även bidragit med ett närliggande förrådsutrymme. Där förvaras bland annat kläder och leksaker som passar bättre att ta fram en annan säsong.

Leksakerna, kläderna och cykelhjälmen som jag och Sofia har med oss hinner knappt läggas upp på byteshyllorna innan barn och föräldrar hittar dem. Själva går vi glada därifrån med en skön känsla i magen och en kasse med pocketböcker, sängkläder, Bamse-tidningar och två fina skjortor.

Vill du besöka butiken eller följa vad som händer?

Adress: Tusenårsgatan 17, Kortedala
Facebook: Gratisbutiken i Kortedala, Instagram: @freeshop_kortedala.
Här hittar du fler gratisbutiker: smartakartan.se

Vill du starta en gratisbutik eller ett bytesrum där du bor?

Läs mer i broschyrerna: Hur du startar och driver ett bytesrum och Förebyggande av avfall i flerbostadshus – praktiska tips och goda exempel.


Tre snabba tips från Gratisbutiken i Kortedala:

– Prata med ditt bostadsbolag för att se om det finns någon ledig gratislokal samt ett förrådsutrymme.
– Gå ihop med några andra intresserade.
– Sprid budskapet! Sätt upp lappar på torget, i trappuppgångar osv.

 

 Text: Nina Wolf, processledare Cirkulära Göteborg, Göteborgs Stad

Dela:

Lysande design – både hållbar och lönsam

För mer än 100 år sedan tillverkades en glödlampa som fortfarande fungerar. I dag har få produkter en livslängd på över tio år. Kan ekodesign och cirkulär ekonomi få oss att ändra riktning?

Den är känd över hela världen. Media har gjort otaliga reportage om den och det ordnas regelbundet festligheter till dess ära. Man skulle kunna tro att det handlar om en stor ledare, en världsartist eller enunik, historisk händelse eller ett kulturarv, men icke. Det handlar om en liten glödlampa på en brandstation i Livermore, USA. En glödlampa som lyst i 115 år. Hur många saker har du som är så gamla och fungerat så länge? Diskmaskinen? Stereon? Soffan? Skorna? Nej, de flesta har prylar som är bara barnet i jämförelse med glödlampan i Livermore, framför allt gäller det elektroniska produkter.

I Sverige lägger vi i dag 30 procent mer på kläder, 60 procent mer på möbler och hushållsartiklar och 60 procent mer på mobiler, datorer och andra kommunikationsmedel än för tio år sedan. Vi äger allt fler prylar, men använder dem allt mer sällan. En genomsnittlig bil i Europa används bara 29 minuter per dag, en borrmaskin 15 minuter per år. Detta märks i sopkärlen. För 100 år sedan hade en genomsnittlig göteborgare 50 kilo sopor per år, 2015 var hon uppe i mer än 400 kilo. Det innebär att vi använder mer av jordens resurser: mark, vatten och råvaror, och att vi släpper ut mer skadliga ämnen och växthusgaser. – Vi befinner oss i en akut situation med tanke på miljö och klimatförändringarna, säger Mats Williander, forskare i hållbara affärer på Viktoria Swedish ICT. Produktion och ekonomi hör samman, därför måste vi hitta ett nytt system i stället för det linjära vi har i dag. I ett linjärt system vill tillverkarna tjäna så mycket pengar som möjligt på varje produkt. Det vill säga få ner produktionskostnaderna och sälja så många produkter som möjligt för att öka sin vinst. Det kan man göra på olika sätt. Ett sätt är att göra produkten ömtålig, svår att laga, mode- och tidsbunden eller genom ”planerat åldrande” – man designar helt enkelt en produkt för att hålla en viss användningstid. – Ett annat sätt är att få konsumenterna att känna sig missnöjda med vad de har, säger Mats Williander. Det kan man göra genom att lansera nya, fräckare produkter så att de gamla känns föråldrade. Klädmode är ett sådant exempel.

Den linjära produktionen innebär att vi använder jordens resurser för att producera saker som vi sedan slänger. I Sverige är vi förvisso bra på att ta tillvara på avfallet genom återvinning och förbränning, men det räcker inte – vi måste få sakerna att leva längre. Anna Karin Jönbrink arbetar med just detta. Hon är ingenjör och arbetar med ekodesign på Swerea/IVF. Tillsammans med olika företag försöker hon göra deras produkter mindre miljöpåfrestande och mer hållbara. – När man studerar miljöpåverkan måste man se till helheten. Det handlar om hela kedjan från råvaror till produktion, användning och avfall, säger Anna Karin Jönbrink och håller upp två pennor. Den ena är en vanlig plastpenna, den andra gjord av rostfritt stål.

Att tillverka en penna i stål är mer miljöpåverkande än att tillverka en i plast, fortsätter hon. Men om man ser till användningen, det vill säga miljöpåverkan per skriven meter, kan pennan i stål vara bättre. En plastpenna kanske du slänger efter två månader, den i stål kanske du har i tio år om du byter patron då och då.

Imon EU finns sedan 2005 ett ekodesign-direktiv. Syftet är att minska produkternas miljöpåverkan, till exempel genom minskad energiåtgång. Anna Karin Jönbrink har varit projektledare för ekodesign för datorer inom EU. – Vi har till exempel fått datortillverkarna att förbättra verkningsgraden på nätaggregaten. EU ställer krav på industrin och de får en spark i baken för att ta fram energisnålare produkter, förklarar Anna Karin Jönbrink. Men det är inte bara överstatliga krav som styr företagen. Konsumenterna kan också påverka produkter och verksamhet. Anna Karin Jönbrink har själv gjort en studie över vad som får företag att bli mer miljövänliga. I ett fall räckte det med endast tre personer för att ändra företagets sortiment. – Vi kunder har mycket mer makt än vi tror, men tyvärr är alldeles för många sugna på att köpa alldeles för billigt, säger Anna Karin Jönbrink. Om vi tittar på pris per timmas användning, ja då skulle nog fler satsa på kvalitet.

Ekodesign är ett sätt att göra produkterna och deras användning mer hållbar. Ett annat sätt är att försöka komma runt det linjära system som gör att vi förbrukar för mycket av jordens resurser. För några år sedan lanserades därför begreppet cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi handlar om att efterlikna naturen. Alla produkter ska vara återvinningsbara, antingen biologiskt eller tekniskt och de ska kunna återanvändas, uppdateras och uppgraderas. De tillverkas för att – likt den 115-åriga glödlampan – hålla länge.

Genom att flytta fokus från produkt till funktion – och dela på sakerna – kan även antalet produkter minska. Ett exempel är den gemensamma tvättstugan. När jag tvättar mina kläder bryr jag mig endast om att maskinen fungerar och att tvätten ska bli ren. Min fastighetsägare däremot, är intresserad av att investera i tvättmaskiner som håller länge och inte drar för mycket vatten och el. Man kan också tänka sig att fastighetsägaren leasar maskinen. – Då flyttas risken till tillverkaren. För att inte dra på sig onödiga reparationskostnader kommer de att göra tvättmaskiner som håller, säger Mats Williander.

Tvättstugor, privatbilsleasing, vertygspooler och uthyrning av festkläder är några exempel där konsumenten betalar för funktion i stället för produkt. Det skulle kunna omfattas av fler produkter, men än så länge finns det ingen marknad för detta. – Tyvärr är skillnaden mellan priset för produkter och priset för tjänster enorm i dag. Produktionen som sker i andra länder är billig och tjänster, till exempel reparationer, sker lokalt och är dyrt, säger Christian Kowalkowski som forskar i marknadsföring på Linköpings universitet och ingår i programmet REES, Resource-Efficient and Effective Solutions based on circular economy thinking. Liksom Mats Williander och Anna Karin Jönbrink uppmuntrar han konsumenterna att se till helheten, i stället för att stirra sig blind på priset på den röda lappen. Går produkten att reparera och uppdatera? Vad blir priset i längden? För den egna plånboken? För människorna som tillverkar de billiga produkterna? Och för miljön? – Att hushålla med resurser borde gå att göra lönsamt, säger Mats Williander. Cirkulär ekonomi löser inte miljöproblemen, men det köper oss tid. På sikt måste vi även byta paradigm. Meningen med livet kanske inte är att konsumera för att upprätthålla en evig tillväxt.

 

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, våren 2016. Text: Ulrika Naezer, Bild: Johanna Montell

Dela:

Blue Economy – cirkulär ekonomi med social bärkraft

Vill du också se till att din verksamhet är så hållbar som möjligt? Har du börjat fundera över hur vi kan gå från linjära processer till cirkulära? Hur lokala resurser kan skapa nya affärsmöjligheter och fler jobb? Tobias Källqvist från Hifab berättar om principerna för Blue Economy och ger konkreta tips på hur de kan användas i en verksamhet.

Blue Economy är ett koncept där affärsmodeller baserade på naturvetenskaplig forskning omsätts till hållbara verksamheter, och har skapat hundratusentals jobb runt om i världen. Läs mer på theblueeconomy.org
Inga fält hittades.
Dela:

Så kan Nordstan bli cirkulärt

Ett internt Blocket, reparationsservice i alla butiker och en reparationsverkstad hos Clas Ohlson. Det är några av idéerna på hur Nordstan kan bli mer cirkulärt.

”Cirkulär ekonomi vadå, vad är det? Enklast kan det förklaras som en vision om ett samhälle fritt från avfall, där alla material och produkter cirkulerar i kretslopp.”

Det skrev Tobias Jansson i sitt första inlägg när han gästade vårt Instagramkonto 4–10 april. Under veckan höll han också en föreläsning i ämnet, som avslutades med en gruppdiskussion om hur Nordstan skulle kunna bli mer cirkulärt. Här är de konkreta förslag som grupperna diskuterade fram:

Reparationsservice. Alla butiker ska ha reparationsservice eller -tjänster för sina varor, där ett krav är att ha ett cirkulärt tänk. Här går det att lägga in socialt företagande och involvera fastighetsägarna.
Reparationsverkstad. Clas Ohlson kan öppna reparationsverkstad i sina lokaler, där de också får sälja verktyg och reservdelar.
Ett internt Blocket. Stora mängder materialflöden passerar varje dag Nordstan, exempelvis emballage eller skyltmaterial. Skapa ett internt Blocket! Synliggör det material som finns tillgängligt för andra inom Nordstan. Det som är skräp för en kan vara användbart för någon annan.
Information om sopsortering. Att inte sortering av avfall blir rätt handlar mycket om okunskap. Det vore en bra idé att göra något konkret, som kan förmedlas på plats, en person som står på plats och informerar om sortering av avfall, kanske en infotavla, en tävling i att sortera rätt. Kanske ett cirkulär ekonomi-event!
Skapa häng i en cirkulär miljö. Bredda utbudet genom att skapa miljöer med grönska, återbruk, återbrukbara miljöer, en tillfällig loppis, fler butiker som arbetar med second hand – både nuvarande butiker och nya. Gör det attraktivt att återbruka till exempel genom ett samarbete med Designtorget.

Vad tror ni, skulle någon av idéerna vara möjliga att genomföra? Berätta det gärna för Nordstan:
Facebook.com/nordstan
Twitter.com/nordstan_gbg

Åter till Tobias Janssons instagramvecka, så utvecklade han sin förklaring av cirkulär ekonomi i ett senare inlägg:

”Ibland när jag är ute och föreläser om cirkulär ekonomi så får jag frågan om det inte bara är ’kretsloppsekonomi, som man alltid talat om’. Och då säger jag att det är precis vad det är det – men det fina är att det finns en modell för vilka kretslopp det handlar om och vad man kan göra med dem. Det gör den cirkulära ekonomin till en stringent kretsloppsekonomi.

Till att börja med gäller att vi använder rena, biologiskt nedbrytbara material som kan gå tillbaka till biosfären utan att göra skada när vi använt dem, genom kompostering eller rötning (för att bli biogas och biogödsel), d v s det naturliga kretsloppet.

Det andra är att vi väljer att använda väl definierade tekniska material som kan gå tillbaka till ett industriellt kretslopp, ’teknosfären’. Den tekniska sidan är komplex med en massa mekanismer vi kan utnyttja, allt från traditionell återvinning via återtillverkning (produkter som repareras i industriell skala) till olika typer av återanvändning genom återdistribution (Blocket etc) och modeller för att hyra och dela istället för att köpa för att hålla produkter i omlopp så länge som möjligt.”

Vill du läsa mer om cirkulär ekonomi kan du bläddra dig bakåt i flödet på instagram.com/greenhackgbg, läsa Ulrika Naezers utmärkta artikel Lysande design – både hållbar och lönsam eller spana in den filmade intervjun där Tobias Jansson ger sina bästa tips på hur du kan bli mer cirkulär i din vardag.

/Peter Löwendahl och Elina Järkil, GreenhackGBG:s projektgrupp

Foto översta bilden: Nordstan

Dela:
MENY