Arkiv för taggen: avfall

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Dela:

Skräpplockarjogging gav nästan femtio påsar skräp på tjugo minuter

Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Det är budskapet i kampanjen som har pågått i våra kanaler under de senaste veckorna. För visst är det väl så att vi redan gör en massa bra saker i vår vardag, där vi enkelt kan lägga till något hållbart? Om vi dessutom gör det tillsammans med andra, då kan vi kombinera både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Föreläsning med Sop-Sune och Erik Ahlström

Att plogga, det vill säga att jogga och plocka upp skräp samtidigt, har under de senaste åren växt till en stor, internationell rörelse. Det är också ett klockrent exempel på hur enkelt det kan vara att göra en bra grej till två. Faktum är att 40 procent av alla svenskar mellan 15-70 år joggar till vardags. Ett annat faktum är att nedskräpningen i Göteborg ökade med 100 procent mellan 2016 och 2017. Om vi inte gör något åt nedskräpningen nu så kommer det finnas mer plast än fisk i havet till år 2050

Under tisdagen den 9 oktober anordnades därför en plogging-kväll på Fixoteket i Majorna. På plats var ett tjugotal peppade deltagare, tillsammans med GreenhackGBG:s egen Sop-Sune som berättade om varför han envisas med att bära runt på 15 kilo förpackningar.

– Anledningen till att jag har 15 kilo förpackningar på mig här idag är för att det är så mycket förpackningar som den genomsnittliga göteborgaren slänger per månad. Från början tänkte jag bära runt på den totala mängden avfall som vi slänger per månad. Men eftersom det är 32 kilo blev det helt enkelt för tungt, berättade Sop-Sune.

På plats var också Plogga Sveriges grundare Erik Ahlström, som inledde med att berätta om hur ploggingrörelsen tog fart i Sverige och varför den behövs.

– Det handlar om att förändra normen. Om man ser ett skräp på gatan så ska det kännas helt naturligt att plocka upp det. Däremot ska det kännas helt onaturligt att slänga skräpet där. Vi som redan tycker det här är viktigt, vi måste se till att plocka upp skräpet. Då kommer personen bakom oss se att vi gör en insats och på så vis kan vi förändra attityder, inledde Erik Ahlström.

Många peppade skräpplockare kom för att lyssna på Erik och plogga. Foto: Johanna Montell

Engångsmuggar och frigolit i påsarna

Med Erik i spetsen gav sig sedan hela gänget ut för att plogga. Turen gick från Fixoteket på Slottsskogsgatan upp mot Chapmans torg, via Jaegerdorffsplatsen och vidare längs med älven. På ungefär tjugo minuter fick deltagarna ihop nästan femtio påsar fyllda med blandat skräp. Mest var det flaskor, engångsmuggar och burkar som hamnade i påsarna. Dessutom var det väldigt mycket frigolit längs med älvkanten. Bland de mer udda fynden fanns en stor tv-kartong och en gammal duschslang.

Många påsar med skräp blev det. Foto: Johanna Montell

 

Vill du också göra en bra grej till två?

Är du sugen på att ge dig ut och plogga? Då kan du få både handskar och påsar från Trygg, vacker stad. Dessutom hämtar de skräpet du har samlat. Du hittar mer information här.

Är du intresserad av att dra igång ett eget ploggingevent? Gå med i vår Facebookgrupp Hållbart Göteborg och släng ut frågan!

Dela:

Fem enkla tips för mindre matsvinn

Visste du att vi årligen slänger i snitt 28 kilo mat per person i Göteborg. Det är såklart helt galet att först lägga mycket tid och pengar på att odla, skörda, transportera flera gånger innan vi slutligen slänger maten som därefter behöver transporteras bort.

Så hur kan du och jag stoppa denna galenskap? Här kommer fem enkla tips:

1. Planera dina inköp! Det låter kanske tråkigt men om du bara köper hem det du behöver kommer du att slänga mindre mat. Att beställa mat för hemleverans utefter din standardlista kan minska risken för spontana inköp.

2. Laga inte till mer än som går åt. Ett exempel på livsmedel som har stor miljöpåverkan är kaffe. Det är lätt att mäta upp innan, utifrån hur mycket som går åt.

3. Sänk temperaturen i din kyl till + 4 grader och frys till -18 grader så kommer maten att hålla längre. Det är också viktigt att inte slänga mat bara för att bäst före-datumet är passerat. Lukta och smaka! Det mesta håller mycket längre än man tror. Tänk på att det är skillnad på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Livsmedel där sista förbrukningsdag är angiven inte ska ätas efter passerat datum.

4. Hinner du inte använda upp maten så lägg in den i frysen tills vidare. Det går exempelvis jättebra att riva ner ostkanter och spara tills du ska göra pizza eller paj nästa gång. En vinskvätt kan frysas i tärningar och förhöja smaken på kommande sås och soppa. Bröd kan tärnas och plockas fram när sallad och soppa behöver förgyllas av krutonger, bara att steka i lite rapsolja

5. Veckans rester till fredagsmyset? Utmana din fantasi och använd veckans rester till exempelvis pizza, wrap, taco, soppa, paj, pytt i panna, stekt ris, omelett eller varför inte som en upcyclad förrätt innan middagen, serverad på en sked. Bröd som börjar bli torrt och tråkigt förvandlas enkelt till en lyxig bruschetta stekt i olivolja med soltorkade tomater på.

Fler tips

Missade du sommarpratet med Paul Svensson som tidigare har gästat GreenhackGBG så finns chansen fortfarande kvar. Du kan lyssna på Pauls sommarprat här. Paul Svensson och Ann Lundberg pratar också matsvinn och tipsar om sätt att ta hand om både morotsblast och kaffesump i programmet ”Maträddarna” med premiär i SVT i november. Du hittar dessutom fler tips om hur du minskar ditt matsvinn här. 

 

Dela:

Göteborgsmodellen – ett recept för mindre matsvinn

Göteborgsmodellen för mindre matsvinn arbetar med att minska matsvinnet i stadens offentliga
kök. Sedan starten i april 2016 har vi utbildat i princip alla medarbetare i köken och matsvinnet har
minskat med 43 procent sedan mätningarna startade i januari 2017.

Hur har vi då lyckats med detta? Jo vi ser alla medarbetare i köken som miljöhjältar, de räddar jorden
varje gång de minskar matsvinnet och köper ekologiskt för de pengar som sparas. De är mycket
engagerade i miljöfrågan och brinner för att laga god och hälsosam mat från grunden till alla
matgäster i olika åldrar.

Åtgärder i flera steg

För att minska matsvinnet arbetar de efter verktyget Göteborgsmodellen för mindre matsvinn. Där
finns åtgärder och checklistor inom flera områden. Det viktigaste är att mäta och få koll på hur
mycket man slänger, men det finns åtgärder i alla steg i måltidsprocessen. Det kan till exempel handla om:

– Hur man planerar sin matsedel

– Att man anpassar portionsstorlekarna efter matgästerna

– Att skapa rutiner för att få veta hur många som ska äta och vad man ska köpa in.

– Hur man förvarar maten

– Att man lagar lagom mycket

– Att man inte lägger upp för mycket i serveringsdisken eller på borden och att man tar vara på den mat som
kan sparas.

Vi vill förmedla lite tips till er också. Lockas inte av erbjudanden två för en om du inte kan spara eller
frysa in. Om du kan frysa in så köp kort datum, ha fyra grader i kylen. Släng inte mat som har passerat
bäst före utan att lukta och smaka – det håller ofta mycket längre. Däremot är sista förbrukningsdag
en annan sak. Ha en plan för mat som blir över. Gör en buffé, hitta på nya recept eller packa helt
enkelt matlådor till jobbet. Det viktigaste är att inte slänga något i onödan!

Vill ni veta mer så mejla goteborgsmodellen@goteborg.se eller hitta oss på Facebook under namnet gbgmodellen.

För dig som är intresserade av att använda er av Göteborgsmodellen kan du läsa mer om verktyget här. 

/Christina Linnerhag,
projektledare Göteborgsmodellen för mindre matsvinn

Dela:

Får det lov att vara en fimp till middag?

I Göteborg slängs varje år 80 miljoner fimpar på gator och torg. Det är 75 procent av all nedskräpning. Låt oss följa en av dessa fimpar. Var hamnar den? Om inte kommunens renhållning hinner före, drar regn och blåst ofta ned den i en gatubrunn. I centrala Göteborg går de vid måttliga regn till avloppsreningsverket, men de flesta går rakt ut i närmaste vattendrag, till exempel Göta älv. Filtret i fimpen består av plast. Plast bryts inte ned utan sönderdelas och suger till sig miljögifter. Dessutom är filtret redan fullt av nikotin, tjära, cyanväte och andra skadliga ämnen från cigaretten.

Följer med ut i havet

Fimpdelarna följer med strömmen ut i havet. Snart kommer en hungrig torsk simmande och sväljer dem i tron att det är mat. Eller också ligger en mussla där och filtrerar vattnet som innehåller plasten. Sedan kommer en fiskebåt och till slut hamnar torsken eller musslan på din tallrik. Smaklig måltid?

– Människor anger en massa olika argument för att rationalisera sitt beteende, samtidigt som de säger att man inte bör skräpa ned, berättar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Hon fortsätter:

– Vi vet att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. På den svenska västkusten har man förutom vår inhemska nedskräpning också skräp från Europa.

Kan tvingas äta vårt eget skräp

Håll Sverige Rent genomför studier för att undersöka vilka källor nedskräpningen har och sedan ta fram åtgärder för att minska dem. Förutom att vi förr eller senare kan tvingas äta vårt eget skräp – mikroskopiskt finfördelat i fisk och skaldjur – kan skräpet skada djur i havet och på land, skapa otrygghet i stadsmiljön och tära på kommunens budget.

– Om man ser på lång sikt har både konsumtionen ökat och vår livsstil förändrats, till exempel äter vi oftare utomhus nu än för 50 år sedan. Picknick, hämtmat och snabbmat påverkar avfallsmängderna och skräpet som hamnar fel, säger Johanna Ragnartz.

Håll Sverige Rent gör varje år skräpmätningar tillsammans med ett antal kommuner och Statistiska centralbyrån. I Göteborg startade mätningarna 2009 och sedan dess har man sett en stadig minskning av nedskräpningen – fram till förra året då den istället ökade rejält. Framför allt gällde det fimpar, men även annat skräp som papper, plast och glas.

– I vissa områden kan vi se att det till exempel öppnat fler uteserveringar, men i andra fall är det svårt att veta anledningen till att nedskräpningen ökat, säger Stefan Risedahl på Trafikkontoret som tillsammans med Park-och naturförvaltningen och Trygg, vacker stad ansvarar för papperskorgar och gatustädning.

Både rättsliga åtgärder och upplysande kommunikation

För några år sedan satte man ut fler papperskorgar i Göteborg. I dag finns 4 300, många med askkopp ovanpå och pantrör på sidan. Ibland efterfrågas ännu fler, men problemet är att en papperskorg inte alltid minskar nedskräpningen.

– Tyvärr finns det folk som slänger hushållssopor i stadens papperskorgar. Det drar till sig fåglar som drar ut soporna på marken och råttor som är hungriga. I värsta fall måste vi då dra in papperskorgen för att minska nedskräpningen, säger Stefan Risedahl som tycker att det skulle vara bättre att lägga skattepengar på annat än nedskräpning.

– Jag vill ha en renare stad och billigare nota för städningen. Men då måste folk ändra beteende.

Både Johanna Ragnartz och Stefan Risedahl tror på en kombination av upplysande kommunikation och rättsliga åtgärder för att komma åt problemet. 2011 blev det straffbart att slänga skräp på fel ställe. Polis kan på plats utfärda 800 kronor i böter, men bara ett hundratal av alla nedskräpare bötfälls per år. Få blir tagna på bar gärning.

– Det finns ingen patentlösning för att bli kvitt nedskräpningen. Det handlar om beteendeförändringar, men också om att vi måste arbeta mot producenterna för att förebygga avfall. Sedan ska det vara lätt att göra rätt och obekvämt att göra fel, säger Johanna Ragnartz. Människan är en bekväm varelse och tänker inte alltid på konsekvenserna av sitt handlande. Som att kanske tvingas äta fimprester och plast till middag.

Vad säger lagen egentligen?

Enligt Miljöbalken är det förbjudet att skräpa ner på allmänna platser. Med skräp avses både mindre föremål som till exempel glas, plast och fimpar, och större som grovavfall. Straff: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner utomhus kan dömas till böter eller fängelse för nedskräpning av normalgrad. Det kan handla om byggavfall, bilar, elektronik eller dylikt.

En nedskräpningsförseelse gäller i stället mindre avfall som snabbmatsförpackningar, ölburkar eller soppåsar på marken vid en återvinningsstation och kan ge böter på 800 kronor.

Text: Ulrika Naezer

World cleanup day 2018

På lördag, den 15 september, är det World cleanup day. Dagen då hela världen går samman och plockar skräp, genom tusentals volontärer. Vill du göra en insats mot nedskräpningen? Här kommer några tips:

  • Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Brukar du jogga eller promenera? Passa på att plocka med dig skräp som ligger i naturen samtidigt.
  • Kolla in Ren Kusts strandstädarkarta. Där kan du se var du kan vara med och bidra genom att städa stränder. Du hittar mer information här.
  • Ladda ned Håll Sverige Rents skräpplockarapp Skrappen och delta i andras skräpplock eller arrangera ditt eget. Appen finns i Appstore och Google Play.
  • Volontärstäda med Trygg, vacker stad så får ni säckar och handskar och hämtning av avfallet om ni samlar in stora mängder. Du kan läsa mer om volontärstädning här.
Dela:
MENY