Arkiv för taggen: återvinning

Miljöbelastningen från klädkonsumtionen ökar – är återanvändning och återvinning lösningen?

2014 köpte vi 13 kg textil per person och år. På frukostföreläsningen med Moa och Tobias den 3 november fick vi lära oss mer om vår klädkonsumtions konsekvenser för de människor som arbetar med tillverkningen och för miljön lokalt och globalt. Bland annat gav de följande exempel på företagens greenwashing.

Många klädföretag erbjuder idag sina kunder möjlighet att lämna begagnade hela och trasiga kläder i butiken. I vissa butiker får kunden en rabattkupong när man lämnar så man kan handla ännu mer. Det är självklart bra att lämna sina kläder till insamling istället för att slänga dem i soporna.

Men: vissa företag framställer det som att om vi bara kan samla in mer kläder så kan vi skapa ett ”slutet kretslopp”. Sanningen är att en försvinnande liten del av kläderna som samlas in faktiskt blir till nya kläder.

Den största delen av kläderna som samlas in säljs på second handmarknader utanför Sverige, resten går till materialåtervinning och en liten del till förbränning. Dagens återvinningsteknik för textil innebär att det främst blir isoleringsmaterial, putsdukar och torktrasor.

För att minska klädkonsumtionens påverkan på miljön är det långt ifrån tillräckligt med att återanvända och återvinna kläder. Vi måste minska köp-och-slängkonsumtionen. Exempelvis kommer bara 20 % av koldioxidutsläppen från tillverkningen av ett klädesplagg från bomullsodlingen. Merparten av utsläppen kommer från tillverkningsfabrikerna. Även om materialet återvinns till nya kläder kommer utsläppen ändå att uppstå vid tillverknings- och återvinningsprocess.

Sedan 1980 har genomsnittspriset på varor ökat 4 gånger snabbare än priset på kläder. Konsumtionen av kläder i Sverige har ökat med nästan 30 % per person sedan 2000. Om vi fortsätter i den takten kommer resurserna inte att räcka till, även om tekniska framsteg gör att allt mer kläder faktiskt kan återvinnas.

Moa och Tobias facebooksida kan du läsa om deras granskning av klädföretagen och berättelser om de människor som betalar det verkliga priset för våra billiga kläder.

Dela:

Ökande förpackningar och returflaskans försvinnande

Ada fortsätter att utmana avfallet, men har haft svårigheter med att hitta både en naken gurka och returflaskor som tvättas. Varför ökar förpackningsmängderna och varför försvann returflaskan? Stina och Johanna, ansvariga för avfall i konsumtion- och avfallsutmaningen, har researchat kring frågorna.

Livsmedelsförpackningens viktigaste uppgift är att skydda sitt innehåll, för att vi ska få god hållbarhet och bra kvalitet på maten. Förpackningarna ska även möjliggöra transport av livsmedlen, den ska ge information om innehållet och sist men inte minst göra varorna attraktiva för dig som köpare.

Idag förpackas varor på ett annat sätt än de gjorde förr, då det var kortare avstånd mellan producent och konsument. Forskare nämner livsstil, förändrade matvanor, nya sätt att producera och transportera livsmedlen som bidragande orsaker till att varor förpackas i stor utsträckning. Man säger att vi vill ha ett brett utbud med mat från alla världens hörn och det ska dessutom helst vara hel- eller halv-fabrikat som man kan äta på språng. Allt detta kräver förpackningar.

När vi kommer till butiken bestäms majoriteten av våra köpbeslut och det innebär att varumärkena måste jobba stenhårt för att synliggöra just sin vara och i det spelet är förpackningen en viktig bricka.

Fram till 1994 var det Vin och Sprit AB som hade monopol på import, export och tillverkning av vin och sprit i Sverige. Vin och Sprit AB tillhandahöll returglasen. Under monopolet transporterades vinet till Sverige i stora behållare för att sedan buteljeras här. Monopolet underlättade möjligheten att tillhandahålla returglas, då de inte fanns några andra importörer som kunde konkurrera. Efter monopolets upphävande finns det idag fler leverantörer, och systembolaget köper in färdigbuteljerade engångsflaskor eftersom det inte längre tillhandahålls returglas i så stor utsträckning.

Systembolagets egen utredning visar att glasflaskor för engångsbruk har störst miljöpåverkan av de förpackningar som Systembolaget tillhandahåller. De gamla returglasen placerar sig tillsammans med bag-in-box och kartong som de bästa alternativen, följt av PET och sist glasflaska för engångsbruk.

Den röda läskbacken med returglas har sedan 2013 fasats ut ur livsmedelsbutikerna. Returglasflaskan finns kvar på restaurang, i butik finns den kvar för kolsyrat vatten och på systemet för vissa ölsorter, men läskedrycken levereras numera i en 33 cl PET-flaska. PET-flaskan är inte en returflaska utan den samlas in för materialåtervinning. I dagsläget framställs PET-flaskan till ca 60 procent av återvunnen plast och resten består av jungfrulig plastråvara.

Både Spendrups och Carlsberg motiverade indragningen av backarna med att försäljningen minskat under flera år, och Spendrups genomförde även en livscykelanalys vars resultat visade att det inte var någon större skillnad mellan PET-flaskorna och returglasen.

Tråkigt nog är det den lilla 33 cl PET-flaskan som drar ned återvinningsresultatet för PET, den är dyrare för konsumenten och dryck i dessa flaskor har hälften så lång hållbarhet som dryck i returglas.

Dela:
MENY