Möt Xavier – tjänstemannen som älskar sitt arbetsområde skogen.

Göteborgs Stads sätt att sköta sin skog har prisbelönats och uppmärksammats både nationellt och internationellt. Till grund för skogsbruket finns en policy om att det ska vara hållbart, att det ska ge mångfald och erbjuda fin rekreation till invånarna. Numera hyllas den, men det har inte alltid varit så.

Xavier de Maupeou, enhetschef på fastighetskontorets fastighetsavdelning leder arbetet med skötseln av den del av stadens skog som inte sköts av park- och naturförvaltningen. En ansenlig del på cirka 47 kvadratkilometer, det vill säga 4 700 hektar.

Under hans tid på fastighetskontoret har arbetet styrts över från mer traditionellt skogsbruk till förvaltning. De övergripande målen är biologisk mångfald och att skapa goda möjligheter till rekreation, utan några krav på ekonomisk avkastning.

Från La Réunion till fastighetskontoret

Historien om hur Xavier de Maupeous kom att leda Göteborgs skogsbruk, med inriktningen att det ska vara fritt från kalhyggen, har sin början i barndomen på ön La Réunion, öster om Madagaskar i närheten av Mauritius. Ön, något mindre än Gotland, är fransk och hans pappa var chef för skogsmyndigheten på ön. Där fanns mycket skog.

– På helgerna tog vi långa skogspromenader. Skogen har alltid funnits i mitt liv, berättar Xavier de Maupeou.

Som sjuåring flyttade han med familjen till Frankrike. Familjen övertog en mindre skogsgård, och Xavier de Maupeou kunde fortsätta utforska skogen. Efter gymnasiet var han villrådig över framtiden. Det enda han visste var att han ville jobba i skogen, och han sökte och kom in på skogshögsskolan. Efter utbildningen väntade militärtjänst, men det fanns ett alternativ – att jobba som biståndsarbetare för ett skogsbolag i Kamerun i västra Afrika.

Det oavlönade arbetet följdes av fast anställning och Xaviers kunskaper om skogsskötsel kom nu väl till pass. Samtidigt kom krav från Europeiskt håll om att gå mot ett mindre våldsamt skogsbruk. Någonting som utvecklades till uppdraget att gå från skövling till hållbar skogsproduktion. Xavier fick ägna sig åt avverkningsplaner och att hålla i utbildning av skogsarbetarna.

Men så en dag hände något annat i djungeln. Han mötte en svensk kvinna som höll på att spela in en dokumentärfilm om regnskogens ursprungsbefolkning. Tycke uppstod och Xavier fanns sig snart vara hemmapappa på en gård utanför Tidaholm.

Efter SFI och diverse olika arbeten fick han höra att det behövdes folk till fastighetskontorets enhet för skogsskötsel. Xavier fick träffa skogschefen, som tyckte att han hade en intressant yrkesprofil, och det blev en rad projektanställningar som så småningom mynnade ut i en fast anställning.

-Jag märkte att det fanns en vilja att ha ett annat skogsbruk med nya tankar, säger Xavier de Maupeou.

Och det blev rejäla förändringar. De tiotalet anställda på skogsenheten fick andra arbetsuppgifter och kvar blev Xavier med uppdraget att skissa på ett annat skogsbruk. Arbeten som ska utföras köps numera in från underentreprenörer eller park- och naturförvaltningens arbetslag.

Skifte mot ett mer hållbart skogsbruk

Skiftet i början 2010-talet låg väl till i tiden, det fanns en fastighetsnämnd med engagemang för gröna frågor och i samhällsdebatten ifrågasattes skogsindustrins stora makt samtidigt som det fanns ett intresse för förändring hos forskning och utbildning.

År 2014 var tiden mogen för fastighetsnämnden att fastställa den nuvarande policyn för stadens skogsbruk. Xavier de Maupeou är diplomatisk när han uttalar sig:

-Det finns olika sätt att sköta skogen, det är ungefär som med jordbruket, du kan odla ekologiskt eller konventionellt. Vi vill att Göteborg ska vara grönt och vara bra för rekreation. Därför undviker vi kalhyggen, säger han.

Han har flera argument för policyns skogsbruk:

– Skogen ska vara blandad både vad gäller trädslag och ålder.

– Variationen ger en biologisk mångfald.

– Skogen ska bli äldre än i traditionellt skogsbruk.

– Skogen ska vara välkomnande för göteborgarna.

Kvalitet över kvantitet

Xavier de Maupeou beskriver hur det konventionella skogsbruket visar upp god lönsamhet i det korta perspektivet men är tveksam till vad som händer på längre sikt.

-Skog som växer tätt och långsamt ger kvalitet istället för kvantitet. När man byggde hus förr satte man på paneler som höll i 100 år. Livslängden på dagens paneler är kanske 30 år, säger Xavier de Maupeou och beklagar hur granen tagit över både i skogen och företagsekonomin.

-Det fanns mycket lövträd här förr men nu har granen brett ut sig. Plantorna är genetiskt manipulerade för att tillväxten ska gå snabbt, och granen är motståndskraftig. Därför är Sverige bäst i världen på massavedsproduktion. Han fortsätter:

-En skog som odlas ger en monokultur. Med brist på många arter och plats för biologisk mångfald försvinner fåglarna och också maten för olika djur, säger Xavier som trots allt ser optimistiskt på fortsättningen och det ”naturnära” skogsbruket:

-Det finns ett internationellt ökat intresse för hållbart skogsbruk där vi inte stör skogen utan låter den sköta sig själv. Träden behöver inte stå på rad. Det som är naturligt har bättre förutsättningar att lyckas. En klok skogsbrukare jobbar mycket, men kan vara ”lat” genom att ge naturen frihet att göra sin del av jobbet, säger Xavier med glimten i ögat innan han blir lite mera allvarlig:

-Göteborgs stad har klivit fram bland andra kommuner och organisationer för att bidra i utvecklingen av ett naturnära och modernt skogsbruk. Göteborgarna kan vara stolta över stadens skogspolicy.

Den lilla franska skogsgården då? Jodå, den besöker han så ofta han kan och sköter, på sitt sätt, om den älskade skogen.

Text: Nils Svensson

Foto: Lo Birgersson

Dela:
MENY