Hållbarhet är jämlikhet

Vad brukar du tänka på när du hör orden ”hållbar utveckling”? Fundera lite. Dyker det upp vindkraftverk? En  gammelskog? Energieffektiva tekniklösningar? Eller kanske #greenhackgbg? Jag tänker på rättvisa, och på människor.

Det behöver inte finnas motsättningar om vi tänker på ­olika saker, snarare behöver vi komplettera och stärka varandras perspektiv. För att kunna prata om hållbar utveckling måste vi så klart ta hänsyn till vår miljöpåverkan. Men vi behöver också ställa oss frågan varför vi vill bevara och värna om miljön. Det finns så klart en etisk aspekt i det, men jag vill påstå att det i grund och botten beror på att vi som bor på den här planeten, och de som kommer göra det långt framöver, vill ha de gött (det vill säga, kunna ha ett bra liv). Att planetens invånare ska kunna ha de gött under en lång tid kan också benämnas som en socialt hållbar utveckling. I praktiken innebär det bland annat en tillvaro där det inte är avgörande vilken familj du föds in i, hur mycket pengar du har eller var du bor för graden av delaktighet och tillit du har till samhället. Eller att det påverkar dina möjligheter till utbildning, jobb och god hälsa. Forskare beskriver ibland ett samhälle med stark social hållbarhet där resurserna är rättvist fördelade och samhället har en god förmåga att lösa sina problem. Ickeforskare (alltså jag) beskriver det ibland lite högtravande som en värld där vi bryr oss om varandra.

I ett samhälle eller i ett land där vi har det gött har vi generellt både förmågan och energin att ta till oss kunskap om klimatpåverkan och bryr vi oss tillräckligt kan vi leva efter minsta möjliga ekologiska fotavtryck. För många av oss innefattar begreppet att det sker i samspel med en välmående miljö. En viss grad av social hållbarhet är på så vis grundläggande för ekologiskt hållbar utveckling. Men det krävs också att vi som har det gött måste börja ta hänsyn till de som inte har det, inte bara i samhället vi lever i utan i mycket större skala. Här kommer också den ekonomiska dimensionen in. Vid en mer rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i världen slipper de som inte är resursstarka lika lätt hamna i en beroendesituation till de som sitter på kapital. Det gör det i sin tur svårt för de med kapital att utnyttja och skada både människor och natur. På lång sikt är ett sånt utnyttjande allt annat än hållbart, ens ekonomiskt. Även den ekonomiska hållbarhetsdimensionen kräver alltså att vi relaterar den till rättvisa och jämlikhet. En hållbar ekonomi betyder rättvis fördelning.

Dansen mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen sker i ständig förändring där alla tre relaterar till varandra, blir beroende av varandra, stärker varandra, växer samman eller hamnar i konflikt. För att inte stappla runt med två vänsterfötter i all oändlighet behöver vi satsa på att styra dansen. Det kan vi bara göra genom en utveckling där social hållbarhet är målet, hållbar ekonomi ett medel och ekologisk hållbarhet en förutsättning. En värld med minskade skillnader i livsvillkor och hälsa är grunden för balans i dansen.

/Helena Nymark, Social resursförvaltning

Illustration: Vanja Larberg

Lästips:

* Mistra Urban Futures-projektet Well-being In Sustainable Cities djupdyker i sambandet mellan vårt välbefinnande och klimatomställningen. Omställningen kommer innebära livsstilsförändringar, men vissa av dessa kan öka människors välbefinnande. Ett större fokus på välbefinnande kan till och med vara ett sätt att driva på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. En rapport inom projektet är Klimatomställning Göteborg 2.0 Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar.

* Kortversionen av Göteborgs Stads rapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014.

* I inlägget har jag tagit till mig Mistra Urban Futures förstudie från 2014 där bland annat hållbarhetsbegreppet diskuteras och omdefinieras The inclusive green economy.

Dela:
MENY