Får det lov att vara en fimp till middag?

I Göteborg slängs varje år 80 miljoner fimpar på gator och torg. Det är 75 procent av all nedskräpning. Låt oss följa en av dessa fimpar. Var hamnar den? Om inte kommunens renhållning hinner före, drar regn och blåst ofta ned den i en gatubrunn. I centrala Göteborg går de vid måttliga regn till avloppsreningsverket, men de flesta går rakt ut i närmaste vattendrag, till exempel Göta älv. Filtret i fimpen består av plast. Plast bryts inte ned utan sönderdelas och suger till sig miljögifter. Dessutom är filtret redan fullt av nikotin, tjära, cyanväte och andra skadliga ämnen från cigaretten.

Följer med ut i havet

Fimpdelarna följer med strömmen ut i havet. Snart kommer en hungrig torsk simmande och sväljer dem i tron att det är mat. Eller också ligger en mussla där och filtrerar vattnet som innehåller plasten. Sedan kommer en fiskebåt och till slut hamnar torsken eller musslan på din tallrik. Smaklig måltid?

– Människor anger en massa olika argument för att rationalisera sitt beteende, samtidigt som de säger att man inte bör skräpa ned, berättar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Hon fortsätter:

– Vi vet att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. På den svenska västkusten har man förutom vår inhemska nedskräpning också skräp från Europa.

Kan tvingas äta vårt eget skräp

Håll Sverige Rent genomför studier för att undersöka vilka källor nedskräpningen har och sedan ta fram åtgärder för att minska dem. Förutom att vi förr eller senare kan tvingas äta vårt eget skräp – mikroskopiskt finfördelat i fisk och skaldjur – kan skräpet skada djur i havet och på land, skapa otrygghet i stadsmiljön och tära på kommunens budget.

– Om man ser på lång sikt har både konsumtionen ökat och vår livsstil förändrats, till exempel äter vi oftare utomhus nu än för 50 år sedan. Picknick, hämtmat och snabbmat påverkar avfallsmängderna och skräpet som hamnar fel, säger Johanna Ragnartz.

Håll Sverige Rent gör varje år skräpmätningar tillsammans med ett antal kommuner och Statistiska centralbyrån. I Göteborg startade mätningarna 2009 och sedan dess har man sett en stadig minskning av nedskräpningen – fram till förra året då den istället ökade rejält. Framför allt gällde det fimpar, men även annat skräp som papper, plast och glas.

– I vissa områden kan vi se att det till exempel öppnat fler uteserveringar, men i andra fall är det svårt att veta anledningen till att nedskräpningen ökat, säger Stefan Risedahl på Trafikkontoret som tillsammans med Park-och naturförvaltningen och Trygg, vacker stad ansvarar för papperskorgar och gatustädning.

Både rättsliga åtgärder och upplysande kommunikation

För några år sedan satte man ut fler papperskorgar i Göteborg. I dag finns 4 300, många med askkopp ovanpå och pantrör på sidan. Ibland efterfrågas ännu fler, men problemet är att en papperskorg inte alltid minskar nedskräpningen.

– Tyvärr finns det folk som slänger hushållssopor i stadens papperskorgar. Det drar till sig fåglar som drar ut soporna på marken och råttor som är hungriga. I värsta fall måste vi då dra in papperskorgen för att minska nedskräpningen, säger Stefan Risedahl som tycker att det skulle vara bättre att lägga skattepengar på annat än nedskräpning.

– Jag vill ha en renare stad och billigare nota för städningen. Men då måste folk ändra beteende.

Både Johanna Ragnartz och Stefan Risedahl tror på en kombination av upplysande kommunikation och rättsliga åtgärder för att komma åt problemet. 2011 blev det straffbart att slänga skräp på fel ställe. Polis kan på plats utfärda 800 kronor i böter, men bara ett hundratal av alla nedskräpare bötfälls per år. Få blir tagna på bar gärning.

– Det finns ingen patentlösning för att bli kvitt nedskräpningen. Det handlar om beteendeförändringar, men också om att vi måste arbeta mot producenterna för att förebygga avfall. Sedan ska det vara lätt att göra rätt och obekvämt att göra fel, säger Johanna Ragnartz. Människan är en bekväm varelse och tänker inte alltid på konsekvenserna av sitt handlande. Som att kanske tvingas äta fimprester och plast till middag.

Vad säger lagen egentligen?

Enligt Miljöbalken är det förbjudet att skräpa ner på allmänna platser. Med skräp avses både mindre föremål som till exempel glas, plast och fimpar, och större som grovavfall. Straff: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner utomhus kan dömas till böter eller fängelse för nedskräpning av normalgrad. Det kan handla om byggavfall, bilar, elektronik eller dylikt.

En nedskräpningsförseelse gäller i stället mindre avfall som snabbmatsförpackningar, ölburkar eller soppåsar på marken vid en återvinningsstation och kan ge böter på 800 kronor.

Text: Ulrika Naezer

World cleanup day 2018

På lördag, den 15 september, är det World cleanup day. Dagen då hela världen går samman och plockar skräp, genom tusentals volontärer. Vill du göra en insats mot nedskräpningen? Här kommer några tips:

  • Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Brukar du jogga eller promenera? Passa på att plocka med dig skräp som ligger i naturen samtidigt.
  • Kolla in Ren Kusts strandstädarkarta. Där kan du se var du kan vara med och bidra genom att städa stränder. Du hittar mer information här.
  • Ladda ned Håll Sverige Rents skräpplockarapp Skrappen och delta i andras skräpplock eller arrangera ditt eget. Appen finns i Appstore och Google Play.
  • Volontärstäda med Trygg, vacker stad så får ni säckar och handskar och hämtning av avfallet om ni samlar in stora mängder. Du kan läsa mer om volontärstädning här.
Dela:
MENY