Energieffektive Eriksson: Vad ska jag välja för uppvärmningssystem?

Luft/vatten värmepump, bergvärme eller vedpanna? Eller en kombination av flera lösningar? Energieffektive Eriksson har kommit till ett första beslut på hur han ska värma upp sitt hus. Vad väljer han? Och varför?

I ett hus med vattenburen värme, som mitt har, finns flera alternativ till uppvärmning. Bäst årsverkningsgrad brukar man få med markvärmepumpar, antingen mark, sjö eller berg. En luft/vatten värmepump kan också fungera utmärkt, men tar till skillnad från markvärmepumparna energin i uteluften. Vi börjar med en grundförutsättning: Kostnaden.

Luft/vatten värmepump. 70 000–120 000 kronor och ger en årsverkningsgrad på mellan 2 och 3. Det betyder att om huset behöver 20 000 kWh värme, behöver jag skicka in 20 000/2=10 000 kWh el. Med bästa verkningsgraden behövs 20 000/3= 6 660 kWh el för att få ut 20 000 kWh värme.

Bergvärme. 120 000–160 000 kronor beroende på borrdjup och effekt. Mellan 3 och 4 i årsverkningsgrad för radiatorer. Vid golvärme är man nästan uppe på 5 i årsverkningsgrad. Anledningen är att det behövs mycket lägre framledningstemperatur för golvvärmen, vilket gynnar värmepumpen.

Vedpanna/Pelletspanna. Kräver utrymme för ackumulatortankar. Får räkna 10 liter/m2, så i mitt fall nästan 2 500 liter. Det finns ett antal tillverkare och prisklasser, men en komplett anläggning och med min boarea får jag räkna med att hamna runt 100 000–150 000 kr lite beroende på egen insats.

Luft/luftvärmepump. Kostar i förhållande betydlig mindre. En bra värmepump kan fås för 20 000 kr med installation. Bygger på samma teknik som luft/vatten men saknar möjligheten att producera tappvarmvatten. Nackdelen är att det är luftburen värme, och luft har lågt energiinnehåll och behöver en öppen planlösning för att sprida sig och får därför ses som komplement. Med värmeförflyttare finns möjlighet att fördela värmen bättre, men är idag inte så vanligt.

Frånluftsvärmepump. 70 000–90 000 kr. Tar värmen i frånluften och använder den till både tappvarmvatten och till uppvärmning. Kräver ny kanaldragning, då mitt hus är av självdragstyp. Möjlig besparing runt 60–65 procent enligt Energimyndighetens tester.

Men valet av anläggning beror på flera faktorer. Vedeldning kräver en del passning, vilket just nu passar mig ganska dåligt. Dessutom känner att jag skulle vilja bo en vinter innan jag bestämmer mig. Vad jag däremot redan investerat i är en ”billig” luft/luftvärmepump. Detta trots att huset egentligen inte lämpar sig för luftburen värme. Normalt säger man att man tappar 2°C i temperatur per dörrpost, under förutsättning att dörrarna står öppna. Min värmepump sitter i vardagsrummet, skall passera en dörrpost till hallen och därefter leta sig in i tre sovrum. I dagsläget har jag 22,5°C i vardagsrummet och 19°C i sovrummet längst från pumpen. Ganska ok, men inte optimalt.

Varför luftburen värme?

En luft/luftvärmepump ses normalt bara som ett komplement till en annan primär värmekälla, och jag har redan nu behov av värmen från pelletspannan. Men priset är attraktivt, jag klarar värma hela övervåningen och min nuvarande pelletspanna har stora förluster och är inte optimal. Jag vill använda denna uppvärmningssäsong till att testa och se om det är möjligt att med värmeförflyttare få bättre fördelning av värmen och samtidigt minska behovet av pellets. Att ändå ha förbränning av biobränsle säkerställer att det sker en bra luftomsättning i källaren och att vi har en varm murstock.

Hållbara energislag

I dag är det bara ved/pellets som räknas som koldioxidneutrala, det vill säga anses ingå i det naturliga kretsloppet av kol. Däremot kan vedeldning beroende på effektiviteten hos pannan och fukthalten på veden släppa ut stora mängder av andra föroreningar. En miljögodkänd vedpanna som går mot ackumulatortank är för mig en förutsättning för att en vedpanna skall vara ett alternativ.

När det gäller elproduktion och dess utsläpp av växthusgaser ser det i dag väldigt olika ut i världen. I en europeisk mix är kol/naturgas fortfarande dominerande vid elproduktion, men i många europeiska länder ökar nu användningen av förnybar energi. I Sverige har vi mycket låga utsläpp av CO2 vid elproduktion, och möjligheten till egen el är något som allt fler upptäcker.

En liten spaning

I kombination med produkter som Teslas ”Powerwall” kan överskottet från till exempel solel lagras i batterier för att användas jämnt över dygnet samt utjämna effekttoppar. Priserna har stadigt sjunkit och ligger i dag runt 4 000–5 000 kronor/kWh. Varför kommer det vara viktigt att utjämna effekttoppar? En tydlig trend som vi i dag ser är att allt fler nätbolag börjar ta ut en så kallad effektavgift. Detta har företag betalat för länge, men privatpersoner har hittills inte berörts. Jag tänker prata lite mer om detta, smarta elnät, solceller och timpris i nästa blogginlägg.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:
MENY