Energieffektive Eriksson om att räkna timmar och lagra el

Taggar: , ,

Att lagra elen i ett batteri är något som lockar många, framför allt de som satt solceller på taket. Även de som satsar på timpris på sin el sneglar dock på möjligheten. Men är det lönsamt? Energieffektive Eriksson reder ut!

För några år sedan kom en lag som gjorde det möjligt att betala för el på timpris. Relativt få känner till det, och bara runt 10 000 kunder i Sverige använder det. Rörligt elpris är det däremot många som har. Men priset du betalar när fakturan dimper ner är ett genomsnittspris för månaden som sedan matchas mot din totala elanvändning. Med timpris betalar du löpande din timmes elanvändning mot det pris som gäller för just den timmen. Verkar det krångligt?

Detta kanske är en anledning till att ganska få har valt just timdebitering, och från elbolagen har det också varit relativt tyst. Ändå handlar det bara om att ge dig som kund en möjlighet att utnyttja att elpriset varierar över dygnet. Samtidigt är det här som svårigheten ligger, vem orkar/hinner bevaka timpriserna på spotmarknaden?

I dag har flera värmepumpstillverkare börjat bygga in detta i sina system. Elpriset varierar ju över dygnet, men priserna sätts ju flera timmar i förväg. Det kan vi alltså utnyttja.

En mer avancerad värmepump kopplar helt enkelt upp sig mot elbörsen, kollar av priserna de kommande timmarna och eldar på lite extra när priset är lågt, oftast nattetid, man utnyttjar husets förmåga att lagra in värme. Vissa tillverkare loggar och vet hur mycket varmvatten hushållet gör av med och under vilka tider, när priset är som lägst vid till exempel fyratiden på morgon höjer man temperaturen i beredaren om priset är väldigt fördelaktigt. Låter ju toppen, men det kräver att du har just timdebitering.

Energilagring
Energilagring är något det pratats mycket om, möjligheten att lagra el. Vad är då energilagring? Om vi tittar på konsumentsidan är det framförallt batterier man menar. Det handlar om möjligheten att ladda in el i batterier när priset är lågt och att mata ut från batteriet när priset är högt. Helt enkelt utnyttja skillnaderna i elpriset. Fast då krävs att du har timpris på elen, annars får du betala medelpriset för månaden ändå. Men är det lönsamt?

I dagsläget är det svårt att räkna hem en sådan investering, men priserna kommer fortsätta att falla och det finns ytterligare några saker som man bör tänka på.

Solceller och energilagring
Låt säga att du gör en större investering i en solcellsanläggning. Du tar ett färdigt solcellspaket från någon av de större aktörerna. Du erbjuds ett bra avtal under 1 år och slår till. 5 kW installerat på taket, och såvida du inte har avsättning för all el själv blir en del av denna överskottsel. Vad du får betalt för denna överskottsel beror förstås på vilket avtal du har lyckats få och hur länge olika skattereduktioner finns kvar, men din solcellsanläggning kommer ju vara med under lång tid.

Vad du däremot vet är att du kommer att betala spotmarknadspris, spotpåslag, energiskatt, elcertifikat, nätöverföringsavgift och moms när det är dags att köpa tillbaka elen senare på kvällen. Att elpriset går upp och ner påverkar ju en del, men mycket av priset vi betalar är fasta avgifter. Solceller i kombination med energilager gör att en större andel av din egenproducerade el stannar inom fastigheten. Närproducerad och förnybar.

Effektavgift och energilagring
I Partille kommun införde man för några år sedan effektavgift för hushåll. Det bygger på att du inte enbart debiteras för abonnemang och nätöverföringsavgifter, utan att den timmen du tar ut mest el under en månad blir dimensionerande för hela månaden.

Om detta är något som fler nätägare kommer att införa återstår att se, men av de som idag har det kan avgiften bli väldigt hög. 84 kr/kW vet jag bolag som tar och har du då igång högförbrukare som t.ex. en bastu lär det synas på räkningen. I det läget skulle ett energilager på 10-15 kWh göra skillnad, med smart styrning matar du istället ut från ditt batteri när effekttopparna inträffar.

Tesla förknippas ju idag mest med snabba, snygga och dessvärre svindyra elbilar. Jag tror deras satsning på energilager kommer hitta sin marknad, och i Sverige finns i dag ett antal företag som nu lanserar egna varianter. Priset är däremot avgörande. Jag kommer definitivt bevaka vad som händer inom dessa områden, och tanken på egna solceller i kombination med ett energilager är precis som solen, en strålande kombination.

Nu har jag dessvärre platt papptak, funkar det att montera ändå? Skall titta närmare på det under veckan som kommer.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:
MENY