Arkiv för kategorin: Avfallsfria Ada

Adas tredje vecka och hon undrar – sitter lyckan i kläderna?

Tre veckor har gått. Mitt avfallsfria liv gick ganska bra fram till den tredje veckans början. Frånsett några kuvert, tidningar i brevlådan, en trasig lampa och de små klisterlapparna på frukterna lyckades jag över förväntan. Sedan kom sonen.

Nu ska vi inte skyllda allt på ungdomen, men de är ena riktiga avfallsgeneratorer! Och mat ska de ha hela tiden. Även efter klockan sex på kvällen när bageriet, fiskaffären och ekobutiken med torrvaror i lösvikt stängt. Visserligen tog jag potatisen, grönsakerna, frukten och brödet utan påsar, men övriga varor… Ja, ja även den bästa kan misslyckas. Nu tar vi nya tag inför slutspurten.

Till helgen blir det galej. En svängom på dansgolvet är aldrig fel. Men för att få en snygg Kålle som kavaljer måste man ju piffa upp sig lite, så först besökte Ada Klädoteket. Det fungerar som ett bibliotek för kläder. Du betalar kvartalsvis och får låna hur mycket du vill i en månad. I stället för att köpa en finklänning som du använder en eller två gånger kan du hyra den. Smart för miljön. Textil är nämligen det avfall som, näst efter elektronik, har störst klimatpåfrestning. Odlade material kräver stora landområden, gödsel och vatten och animaliska material kräver foder, land, och vatten till djuren. Oljebaserade material förbrukar fossila råvaror. Vid klädtillverkning används stora mängder skadliga kemikalier och färger.

Att köpa second hand är ett annat sätt att minska nyproduktionen. Ada hittade en så gott som oanvänd blåsa på Stadsmissionens butik. Men var kommer alla dessa begagnade kläder ifrån? Jo, från våra överfulla garderober. Svenskarna köper i genomsnitt 12–15 kilo kläder varje år. 8 kilo slängs i soporna, 4 kilo blir kvar i garderoben och 3 kilo säljs eller skänks till välgörenhet. Men bara 0,3 kilo köps på second hand! Så var hamnar resten? Jo, de går till export till fattigare länder. Eller blir trasor och stoppning. Eller förbränns.

Ada har ingen walk-in-closet, men hon har säkert kläder för fem år framåt i garderoben. Varför? Är det någon samlargen som ligger bakom? Eller flockmentalitet? Eller möjligheten till parning om man visar upp en snygg fjäderdräkt?

Men nu säger sig många butikskedjor vilja ta ansvar genom att samla in textil för återanvändning och materialåtervinning. Detta har välgörenhetsorganisationer gjort länge. Om kunden kommer med en påse kläder får han eller hon en rabattkupong för att – köpa nya kläder! Ada tycker att det är som att först borra hål i båten och sedan ge passagerarna en tesked att ösa med.

Nej, tacka vet jag Beda. Hon lagar sina kläder och stoppar sina raggsockor. Vill du lära dig hur man gör? Se filmen på GreenhackGBG:s Facebook! Och varför inte starta en syjunta som lagar och lappar? Umgänge och praktiskt miljöarbete i ett!

Trevlig sopfri helg!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Det har väl knappast undgått någon att vi i dag slänger saker innan de faktiskt gått sönder. Det gäller i synnerhet kläder. Vi slänger för att garderoben blivit full, för att de inte passar eller för att de inte är på modet längre. På tio år har våra klädinköp ökat med nästan 40 procent, samtidigt som våra utgifter för kläder varit desamma.

År 2011 lät förvaltningen kretslopp och vatten insamlingsorganisationen Emmaus-Björkå bedöma de kläder som göteborgare slängde i sina sopor. Resultat blev att cirka 40 procent av alla kläder som göteborgarna slängde var användbara.

Om du slänger kläder i soporna går de till förbränning. På senare tid har dock materialåtervinningen ökat något – vilket är bättre ur miljösynpunkt – men det handlar mestadels om att göra stoppning och trasor av textilen. Även detta är ett slöseri med oslitna kläder.

Kläder och textil har stor miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan sker vid produktionen, men även användningsfasen med regelbundna tvättar och avfallsfasen med förbränning eller återvinning påverkar miljön. På envarldutansopor.nu kan du läsa mer och få tips om hur du kan minska ditt klädavfall och se vår textilfilm.

Dela:

Renlighet på flaska och skönhet på burk

Två veckor har gått och Adas hygienartiklar börjar ta slut. Detsamma gäller toapapper, tvättmedel, såpa och andra rengöringsmedel. Hur göra? Ja, den personliga hygienen är ju viktig och jag lyckas faktiskt hitta både tvål, schampo, balsam och deodorant på bit, utan förpackning.

Det var värre med toalettpappret. Instagram-följaren dinta81 förslog att jag skulle använda den indiska metoden: vänsterhanden, vatten och en liten handduk. Helt avfallsfritt, men jag är ändå lite skeptisk. I Göteborg blir toalettpapperet till biogas och gödsel på Ryaverket, så själva papperet är alltså inga problem eftersom jag får ha organiskt avfall. Det är värre med plasten runt balen och rullarna som blir kvar. I Belgien har man visst gjort dem i samma material som toalettpappret, de löses upp och går således att spola ner. Något för svenska tillverkare kanske?

Ada har även investerat i en menskopp. Enligt flertaliga källor fungerar den utmärkt och med tanke på att en kvinna i fertil ålder förbrukar cirka 300 tamponger och/eller bindor per år skulle det spara många bomullsfält om alla landets alla kvinnor använde menskopp i stället.

100 ton. Så mycket tvålar, schampo, krämer, deodoranter, mascara, ögonskugga och andra smink- och hygienartiklar konsumerar vi i Sverige. Varje år. Behöver vi allt det där? Visst vill Ada, liksom alla andra, vara vacker, men till vilket pris? Vad kostar alla dessa produkter miljö och plånboken?

För att inte tala om alla olika rengöringsmedel som finns. Det ska vara ett medel för badrummet, ett för toaletten, ett för spisen, ett för golvet, ett för diskbänken och ett för metallbeslagen i dörren. Mama mia. Städskåpet är överfullt. Och på avloppsreningsverket är man inte glad över dessa medels innehåll. Tillsammans med smink- och hygienprodukter står de för en stor del av de skaliga ämnen som man inte vill ha på reningsverket eftersom de inte bryts ner. Kiss och bajs och toapapper kan reningsverket ta hand om, men inte alla skadliga kemikalier.

De senaste åren har producenterna dessutom hittat på några riktigt elaka, antibakteriella produkter. De innehåller ofta silverjoner som dödar vattenlevande organismer. Och på vägen dit kan de skapa resistenta bakteriestammar. Är vi verkligen så smutsiga?

Nej, fram för tvål och vatten. Och lite såpa i skurhinken så här till vårstädningen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Veckostädningen kräver inte mer än såpa/diskmedel och microtrasa. Såpa och diskmedel är koncentrat som du kan späda mer eller mindre beroende på vad du ska rengöra. De flesta av dina specialrengöringsflaskor kan troligen bytas ut mot en flaska såpa, och vill du ha rengöringsmedel på sprayflaska så räcker en flaska såpa till 150 sprayflaskor. På detta sätt kan du spara mkt pengar och avfall och dessutom bespara ditt hem och miljön en massa onödiga kemikalier. SVTs  Plus har med bakterieodling bevisat att diskmedel var bäst på att ta bort bakterier när en jämförelse gjordes med kända storsäljande rengöringsmedel.

Fler avfallssnåla tipsTvättbara disktrasor, tand- och diskborstar med utbytbar borstdel ,tygnäsduk istället för papper, textiltrasa istället för hushållspapper, tvättlapp i textil istället för våtservetter, pads och bomull, vägra tops, tygblöjor till barnen, putstrasor av kläder som inte kan återanvändas längre, vägra slentrianservetten

Mer om smink och hygienprodukter blir det i juni då temat på GreenhackGBG är kemikalier.

Dela:

Ada slänger matavfall – och får oväntat besök

Det har gått lite över en vecka och jag, Ada, har lyckats över förväntan med mitt avfallsfria liv. Däremot har det blivit mer matavfall än vanligt, då all mat görs från grunden. Men vet ni? Det hände något mycket märkligt när jag gick ner i soprummet med min bruna matavfallspåse.

En arg Matina dök upp och kontrollerade min bruna påse. Hon berättade att man inte får slänga ätbar mat. Varför? Jo, mat står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Matproduktion kräver stora mängder vatten, olja och kemikalier och mycket av vår mat odlas utomlands och måste transporteras till oss med båt, flyg och lastbil.

Ändå slänger vi varje år 28 kilo ätbar mat per person i Sverige. Det blir 15 000 ton mat. Bara i Göteborg.

Men att samla in bananskal, ben, fiskrens och annat matavfall är positivt. Det blir nämligen biogas som ersätter bensin. På så sätt minskar behovet av fossilt bränsle och koldioxid, kolväte, kväveoxid och andra farliga gaser reduceras.

Så gör som Ada – ät upp allt på tallriken och sortera ut ditt matavfall. Då kanske du också får en kram av Matina i soprummet!

Läs mer om hur du kan undvika matsvinn på: envarldutansopor.nu.

Vill du komma direkt till en tänkvärd video om matsvinn, klicka HÄR. Nyfiken på matavfallets väg till biogas? klicka HÄR!

/Avfallsfria Ada

 

Fakta insamling av matavfall i Göteborg

2014 samlade vi in 36 kg matavfall per person i Göteborg, 2013 var siffran något lägre, 34 kg per person. Bra jobbat! Men vi har en stor möjlighet att samla in betydligt mer matavfall till biogas och gödsel, idag sorteras endast 37 procent av allt matavfall ut. Ni som bor i villa är något bättre på att sortera ut mataavfallet än ni som bor i lägenhet.  Har ni inte matavfallsortering i ert flerfamiljshus? Prata med din fastighetsägare. Fastighetsägaren kan beställa ett abonnemang från kretslopp och vattens kundservice 031-368 27 00.

Tänk på att det bara är det oundvikliga som ska hamna i påsen, resten ska du äta upp.

 

 

Dela:

Mötet med den nakna gurkan och en vit helg i antågande?

Jag har funnit den! Efter att ha letat på stormarknader, mindre affärer, grönsakshandlare och eko-butiker fann jag den äntligen – den nakna gurkan.

På ekobutiken i centrum låg den – den nakna gurkan, omgiven av fler oklädda gurkor och andra grönsaker. Tack till greenhackaren Alexandra som tipsade mig med en kommentar på Facebook.

Men varför är så mycket mat inplastad i dag? Från 1994 och 10 år framåt ökade den inplastade maten med 75 procent! Och mellan år 2010 och 2012 ökade förpackningarna med 40 000 ton.

Så har du känt precis som Ada före 1 mars, att du sorterar och sorterar och springer till soprummet eller återvinningsplatsen var och varannan dag, ja då stämmer känslan med fakta om ökningen.

Hur har första veckan gått? Helt klart över förväntan. Det enda som ligger i sophinken är kvitton och små klisterlappar som suttit på apelsiner och äpple. Annars har just frukt och grönsaker varit enkelt. Jag har bara stoppat dem – nakna så klart! – rakt ner i tygkassen utan plastpåsar. Jag har köpt olivolja tappad i min egen flaska och torkat fruktgodis i medhavd burk. Alla butiksägare och expediter hittills har varit mycket positiva och de lovar att följa Ada de med.

Visste du att vi använder 100 miljarder plastpåsar i EU årligen? I Sverige återvinner vi plastpåsar och andra plastförpackningar, men vissa av dem hamnar fel.

Plast ja. De där kaffemuggarna som alla springer omkring med har ju plastlock. Undrar om det återvinns, hamnar i en papperskorg eller blåser ut i Göta älv tillsammans med pappmuggen? Ada är lite förundrad över att folk vill springa runt med en pappmugg kaffe i mars. Kaffe ska ju vara svart som natten och hett som helvetet. Dessutom ger en pappmugg varje dag under ett år ett utsläpp på 3,3 kilo koldioxid. Det motsvarar 1 200 koppar kaffe. Och handen på hjärtat – hur lång tid tar det egentligen att dricka en espresso, cappuccino eller för den delen, en vanlig kopp bryggkaffe på kaféet?

Helgen är i antågande och Ada skulle gärna ha lite vin eller öl till middagen. Men hur ska det gå till? I Frankrike kan man visst köpa vin i egen flaska, tappad från stora tunnor, men Avfallsfria Ada bor ju i go’a, gla’a Göteborg. Det kunde varit härligt, men inte när det inte finns returflaskor längre. På Systembolaget finns inte en enda vinflaska som tvättas, däremot några PET-flaskor med retur. Men de tvättas inte. Blir det en vit helg för Ada? Efter hjälp av personalen hittar hon till slut fram till fem svenska ölmärken som har 0,5-liters returflaskor, ett märke har även en 33 cl. Flaskorna är inte lika flotta, har inte lika fräcka etiketter, men vad gör det? Det är ju avfallsfritt. Dessutom är det ju innehållet Ada vill åt. Vilka märkena är får hon inte säga, men fråga efter dem du också!

Nu ska Ada snart ligga på papiljotter och hoppas att den engelska flottan siktas vid Vinga!

Ha en sopsnål helg!

/Avfallsfria Ada

Dela:

Utmaning till butikerna: Vem har den avfallssnålaste matkassen?

Avfallsfria Ada utmanar sig själv att leva en hel månad utan att skapa sopor. Nu utmanar hon och GreenhackGBG Göteborgs matbutiker, stora som små. Vem har den avfallsnålaste matkassen? Vågar din butik ställa upp?

Har du någon gång reflekterat över den stora mängd förpackningar vi stöter på varje dag? Eller förvånas du över hur ofta du behöver gå ut med ditt sorterade förpackningsavfall? Du är inte ensam.

Mellan år 2010 och 2012 ökade förpackningarna med 40 000 ton på den svenska marknaden. För ökningen stod främst plast som ökade med 15 000 ton och papper, papp, kartong och wellpapp som ökade med 14 000 ton.

Avfallssnåla Ada utmanar förpackningsmängden genom att leva en månad helt fritt från avfall. Men hon kan behöva lite hjälp. Därför utmanar vi nu Göteborgs matbutiker att presentera den mest avfallsnåla matkassen!

Vi kommer att bedöma kassen utefter den totala mängd förpackningar den innehåller. Inget fusk är tillåtet – varorna får inte ha plockats ut ur sina förpackningar innan de packas i matkassen. Om det blir lika lite förpackningsmängd hos två butiker kommer vi även att bedöma de olika förpackningarnas miljöpåverkan. Ytterligare information om butiksutmaningen finns i pdf:en nedan.

Nu ber vi er greenhackare om hjälp!

Skriv ut utmaningen, ta med den när du handlar och uppmana din butik att vara med. Dela utmaningen på din butiks facebooksida eller twitterkonto. Hjälp oss sprida butiksutmaningen och utmana och uppmana din butik att anta den och vara med! Vi vill givetvis att så många butiker som möjligt ska få information om den här utmaningen och möjlighet att delta, och med er hjälp kommer vi att nå många fler än vi kan göra ensamma.

GreenhackGBGs_butiksutmaning

/Annika, Stina och Johanna, ansvariga för konsumtion- och avfallstemat

Dela:
MENY