Arkiv för kategorin: Allmän

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Dela:

Möt Xavier – tjänstemannen som älskar sitt arbetsområde skogen.

Göteborgs Stads sätt att sköta sin skog har prisbelönats och uppmärksammats både nationellt och internationellt. Till grund för skogsbruket finns en policy om att det ska vara hållbart, att det ska ge mångfald och erbjuda fin rekreation till invånarna. Numera hyllas den, men det har inte alltid varit så.

Xavier de Maupeou, enhetschef på fastighetskontorets fastighetsavdelning leder arbetet med skötseln av den del av stadens skog som inte sköts av park- och naturförvaltningen. En ansenlig del på cirka 47 kvadratkilometer, det vill säga 4 700 hektar.

Under hans tid på fastighetskontoret har arbetet styrts över från mer traditionellt skogsbruk till förvaltning. De övergripande målen är biologisk mångfald och att skapa goda möjligheter till rekreation, utan några krav på ekonomisk avkastning.

Från La Réunion till fastighetskontoret

Historien om hur Xavier de Maupeous kom att leda Göteborgs skogsbruk, med inriktningen att det ska vara fritt från kalhyggen, har sin början i barndomen på ön La Réunion, öster om Madagaskar i närheten av Mauritius. Ön, något mindre än Gotland, är fransk och hans pappa var chef för skogsmyndigheten på ön. Där fanns mycket skog.

– På helgerna tog vi långa skogspromenader. Skogen har alltid funnits i mitt liv, berättar Xavier de Maupeou.

Som sjuåring flyttade han med familjen till Frankrike. Familjen övertog en mindre skogsgård, och Xavier de Maupeou kunde fortsätta utforska skogen. Efter gymnasiet var han villrådig över framtiden. Det enda han visste var att han ville jobba i skogen, och han sökte och kom in på skogshögsskolan. Efter utbildningen väntade militärtjänst, men det fanns ett alternativ – att jobba som biståndsarbetare för ett skogsbolag i Kamerun i västra Afrika.

Det oavlönade arbetet följdes av fast anställning och Xaviers kunskaper om skogsskötsel kom nu väl till pass. Samtidigt kom krav från Europeiskt håll om att gå mot ett mindre våldsamt skogsbruk. Någonting som utvecklades till uppdraget att gå från skövling till hållbar skogsproduktion. Xavier fick ägna sig åt avverkningsplaner och att hålla i utbildning av skogsarbetarna.

Men så en dag hände något annat i djungeln. Han mötte en svensk kvinna som höll på att spela in en dokumentärfilm om regnskogens ursprungsbefolkning. Tycke uppstod och Xavier fanns sig snart vara hemmapappa på en gård utanför Tidaholm.

Efter SFI och diverse olika arbeten fick han höra att det behövdes folk till fastighetskontorets enhet för skogsskötsel. Xavier fick träffa skogschefen, som tyckte att han hade en intressant yrkesprofil, och det blev en rad projektanställningar som så småningom mynnade ut i en fast anställning.

-Jag märkte att det fanns en vilja att ha ett annat skogsbruk med nya tankar, säger Xavier de Maupeou.

Och det blev rejäla förändringar. De tiotalet anställda på skogsenheten fick andra arbetsuppgifter och kvar blev Xavier med uppdraget att skissa på ett annat skogsbruk. Arbeten som ska utföras köps numera in från underentreprenörer eller park- och naturförvaltningens arbetslag.

Skifte mot ett mer hållbart skogsbruk

Skiftet i början 2010-talet låg väl till i tiden, det fanns en fastighetsnämnd med engagemang för gröna frågor och i samhällsdebatten ifrågasattes skogsindustrins stora makt samtidigt som det fanns ett intresse för förändring hos forskning och utbildning.

År 2014 var tiden mogen för fastighetsnämnden att fastställa den nuvarande policyn för stadens skogsbruk. Xavier de Maupeou är diplomatisk när han uttalar sig:

-Det finns olika sätt att sköta skogen, det är ungefär som med jordbruket, du kan odla ekologiskt eller konventionellt. Vi vill att Göteborg ska vara grönt och vara bra för rekreation. Därför undviker vi kalhyggen, säger han.

Han har flera argument för policyns skogsbruk:

– Skogen ska vara blandad både vad gäller trädslag och ålder.

– Variationen ger en biologisk mångfald.

– Skogen ska bli äldre än i traditionellt skogsbruk.

– Skogen ska vara välkomnande för göteborgarna.

Kvalitet över kvantitet

Xavier de Maupeou beskriver hur det konventionella skogsbruket visar upp god lönsamhet i det korta perspektivet men är tveksam till vad som händer på längre sikt.

-Skog som växer tätt och långsamt ger kvalitet istället för kvantitet. När man byggde hus förr satte man på paneler som höll i 100 år. Livslängden på dagens paneler är kanske 30 år, säger Xavier de Maupeou och beklagar hur granen tagit över både i skogen och företagsekonomin.

-Det fanns mycket lövträd här förr men nu har granen brett ut sig. Plantorna är genetiskt manipulerade för att tillväxten ska gå snabbt, och granen är motståndskraftig. Därför är Sverige bäst i världen på massavedsproduktion. Han fortsätter:

-En skog som odlas ger en monokultur. Med brist på många arter och plats för biologisk mångfald försvinner fåglarna och också maten för olika djur, säger Xavier som trots allt ser optimistiskt på fortsättningen och det ”naturnära” skogsbruket:

-Det finns ett internationellt ökat intresse för hållbart skogsbruk där vi inte stör skogen utan låter den sköta sig själv. Träden behöver inte stå på rad. Det som är naturligt har bättre förutsättningar att lyckas. En klok skogsbrukare jobbar mycket, men kan vara ”lat” genom att ge naturen frihet att göra sin del av jobbet, säger Xavier med glimten i ögat innan han blir lite mera allvarlig:

-Göteborgs stad har klivit fram bland andra kommuner och organisationer för att bidra i utvecklingen av ett naturnära och modernt skogsbruk. Göteborgarna kan vara stolta över stadens skogspolicy.

Den lilla franska skogsgården då? Jodå, den besöker han så ofta han kan och sköter, på sitt sätt, om den älskade skogen.

Text: Nils Svensson

Foto: Lo Birgersson

Dela:

Lagen hindrar inte mat i egen låda

Har du fått ett nej när du vill ta med maten du köpt i din egen flergångsmatlåda? Vad säger egentligen lagen – kan man begära att få med mat i egen låda eller ej?

Visst minns du fortfarande sommarens Engångsfritt Kulturkalas? Hos alla Kulturkalasets matförsäljare fick du som besökare tio procent rabatt om du köpte din mat i din medhavda matlåda. Efter kalaset fick vi in frågor från personer som blivit nekade att köpa mat i egen låda i bland annat mataffärer och restauranger, med hänvisning till lagen. Det var vi tvungna att reda ut, för vad säger egentligen lagen om mat att få mat i egen låda?

På miljöförvaltningen i Göteborg finns avdelningen för livsmedelskontroll. De ansvarar för att livsmedelsföretagare i kommunen följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna, och de säger så här om medhavd förpackning:

”Det finns inga regler i livsmedelslagstiftningen som förbjuder livsmedelsverksamheter, varken restauranger eller butiker, att lägga den mat du köper och tar med dig i en medhavd förpackning. Däremot har verksamheten ett ansvar att den mat du köper är säker att äta och inte innehåller några ingredienser som de inte kan upplysa om. När du köper i egen låda har du själv ansvar för att lådan är tillräckligt ren. Om företaget vill sälja mat i sina egna förpackningar eller i kundens medhavda förpackning bestämmer de själva.”

Det är alltså upp till restaurangen eller butiken att bestämma om de vill låta dig ta med maten i egen låda eller ej, men de kan inte säga att det står i lagen att de inte får. Så vi säger – keep cool and carry a matlåda!

Varför är det bra med egen matlåda?

En medelgöteborgare producerar nästan 400 kilo avfall per år. Cirka en tredjedel av hushållsavfallet är förpackningar och mängden förpackningar i avfallet växer i takt med att vi ändrar våra vanor och äter och dricker allt mer på språng. Att ta med sig egen flergångsmatlåda när du handlar mat är ett enkelt sätt att minska ditt avfall. Dessutom fungerar det för både take-away lunchen och för livsmedel i lösvikt.

Det är en vinst för miljön, eftersom du undviker engångsförpackningar och därmed onödig miljöpåverkan. Miljöpåverkan av att tillverka nya engångsförpackningar är större än den miljöpåverkan som blir av att tillverka och diska flergångsförpackningar. På goteborg.se hittar du fler tips om vad du kan göra för att minska din klimatpåverkan. 

Foto: Johanna Montell

Dela:

Viktigt att veta innan du tatuerar dig

Mycket är värt att testa, blir det inte bra så gör det inte så mycket. Tatueringar tillhör inte dem. Både tillfälliga och permanenta tatueringar kan ge starka allergiska hudreaktioner.

När Läkeme­delsverket lät göra en analys av tatueringsfärger på markna­den visade det sig att hälften innehöll förbjudna ämnen eller för höga halter av föroreningar. Här kan du läsa Läkemedelsverkets rapport om tatueringsfärger och permanent makeup. 

Kolla innan, så att du tatuerar dig på ett seriöst ställe som följer lagstiftningen och har koll på sina färger innan du gör slag i saken. Här finns en länk till lagtexten.

socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer om vilka krav som ställs på en tatueringssalong.

Foto och motiv: Sara Bengtsson

Dela:

Lär dig farosymbolerna på ett enkelt sätt

Visste du att både barn och vuxna skadas varje år på grund av att de har kommit i kontakt med kemiska produkter, som exempelvis maskindiskmedel och tvättmedel.  Avsätt några minuter och minska risken för att du eller dina barn råkar skada er på grund av okunskap.

kemikalieinspektionens webbsida finns information om vilka farosymboler som finns och vad det betyder. Vill du göra det på ett roligare sätt tillsammans med dina barn, använd gärna verktyget Finn farorna i Hannas hus.  Verktyget är framtaget för skolelever för att öka deras medvetenhet om farliga kemikalier och hur man kan hantera dem på ett säkert sätt.

Foto: Foto: Elena Nichizhenova/Mostphotos

Dela:
MENY