Blogg

Sharing City Göteborg

Vad är en Sharing City?

Delningsekonomin är här för att stanna och allt fler upptäcker fördelarna med att hyra, dela, byta, låna och ge eller få. Göteborgs Stad arbetar sedan några år tillbaka strategiskt med hur delningsekonomin kan bli ett effektivt verktyg för en hållbar stad.

Göteborg ingår tillsammans med Stockholm, Malmö och Umeå i den nationella satsningen Sharing Cities Sweden där städerna på olika sätt arbetar med att utveckla och testa delningstjänster och koncept.

Att vara en Sharing City handlar för Göteborg om att utforska möjligheterna med delningsekonomin, och hur det kan bidra till att nå stadens hållbarhetsmål. Men också att hantera de utmaningar som ibland också uppstår. Att få tillgång till resurser är en nyckelfaktor och att ta till vara på outnyttjade resurser. Samarbetet mellan aktörerna som agerar i staden är minst lika viktigt. Aktörer och invånare kan dela på resurser som: prylar, fordon, utrymmen och kunskap. En minst lika viktig del i delningsekonomin är den sociala dimensionen där tillit och möten som uppstår mellan människor kan leda till ökad gemenskap och delaktighet.

Vad menar vi egentligen med delningsekonomi?

Ännu finns ingen klar definition, men i Sverige har delningsekonomi kommit att betyda tillgång framför ägande eller att ta tillvara på outnyttjade resurser genom att hyra, dela, byta, låna och ge och få. I en delningsekonomi är vi snarare användare och deltagare än konsumenter.

Inom konceptet ryms många olika typer av fenomen, från digitala plattformar för att hyra kläder till leksaksbytardagar. Delningsekonomin är en återkomst, tänk bara på tvättstugor, studiecirklar och bibliotek, och i Sverige har vi länge samnyttjat våra resurser. Historiskt har vi alltid delat, bytt och lånat med varandra men nu görs det i en annan omfattning och med främlingar, mycket tack vare internet och smartphones.

Ibland är det svårt att överblicka alla möjligheter som finns. Vi har tidigare berättat om Smarta kartan som finns i Göteborg och som lanserades 2016 i ett samarbete mellan föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg och Göteborgs Stad. Syftet med Smarta kartan är att göra det enklare för invånarna i Göteborg att hitta och använda delningsinitiativ runtom i staden. På kartan finns allt från cykelkök, bytesgrupper och solidariska kylskåp till gratisbutiker, samåkningsgrupper och digitala plattformar. Tidigare i år släpptes en ny version av Smarta kartan med förbättrad funktionalitet så in och kika på www.smartakartan.se för att inspireras till en mer hållbar livsstil genom delningsekonomin! Och kanske besöker du Malmö ibland? I april släppte de sin lokala version av Smarta kartan och fler städer är på gång!

Vill du veta mer om Sharing City Göteborg, titta in på www.sharingcities.se.

Photo by Elaine Casap on Unsplash
Dela:

Rea på riktigt – fyndar du verkligen på Black Friday?

Black Friday är en av årets stora readagar, där handeln vill få oss att köpa mer till lägre pris. Men fyndar vi verkligen under Black Friday? Konsument Göteborg har granskat priserna hos ett flertal nätbutiker över tid, för att reda ut hur det egentligen står till. Undersökningen visar att du som konsument behöver vara extra uppmärksam under reatider.

Rea, fynd, extrapris. Konsumtionshetsen är större än någonsin och det finns flera ord för att locka oss att köpa en vara till lägre pris än vanligt. Samtidigt är det är inte alltid butikerna följer de regler som finns för rea.

För att ta reda på hur olika företag sköter sig har Konsument Göteborg, som Göteborgs Stads konsumentrådgivning, följt prisutvecklingen på ett tjugotal varor under elva veckor. De har fört statistik på varor hos sex olika aktörer inom näthandel utifrån tre olika kategorier; skor, hörlurar och TV-apparater.

– Vi ville reda ut om du som konsument kan lita på att du gör ett fynd när du handlar på rea. Vi har ringat in några reakampanjer som pågår under begränsad tid, som till exempel Black Friday, Cyber Monday och kommande mellandagsrea, säger Louise Ek, konsumentrådgivare på Göteborgs Stad.

Svårt att hitta fynden

I undersökningen jämför Konsument Göteborg bland annat vilket ordinarie pris som reavaran ställs emot, och om det verkligen kan sägas vara ett ordinarie pris. Resultaten av undersökningen för Black Friday är blandade. Många varor i undersökningen är inte nedsatta alls, medan det i vissa fall har skett prissänkningar.

Det tydligaste resultatet finns i kategorin skor, där inga priser är egentliga reapriser enligt lagens definition. Däremot presenteras det som att du sparar pengar. I många fall finns det heller inget ordinarie pris att förhålla sig till, utan bara ett rekommenderat pris.

– Det rekommenderade priset har inte använts mer än någon enstaka dag under tiden för vår undersökning. Det betyder ju att det blir svårt för konsumenten att hålla koll på vad som egentligen är rea och vad som inte är det.

I andra kategorier är vissa varor nedsatta under Black Friday. Men det kan ändå vara svårt som konsument att veta vad prisskillnaden egentligen är, och lätt att dras med i köphetsen. Nätbutiker har dessutom vissa knep för att få dig att fatta spontana beslut.

– Det kan handla om klockor som räknar ned tiden tills erbjudandet går ut, information om hur många varor som finns kvar på lager, eller jämförande mellan före- och efterpriser. Tanken på att vi gör världens klipp rättfärdigar ofta ett köp som vi kanske aldrig gjort om varan inte varit på rea, säger Louise Ek.

– Det vi vill trycka på är att du som konsument tjänar på att vara uppmärksam. Var kritisk och försök alltid ta ställning till om varan är värd det pris du faktiskt får betala. Det är inte alltid rea på riktigt!

Vad är egentligen en rea?

I marknadsföringslagen framgår att rea är något som:

– pågår under en begränsad period. Enligt Marknadsdomstolen är det inte mer än några veckor. Konsumentverket har tolkat det som att reaperioderna kan fördelas över året, men att de inte ska inte överstiga två månader totalt.

– säljs till ett väsentligt lägre pris än ordinarie pris. Ett ordinarie pris får aldrig vara fiktivt, utan måste ha använts av butiken i en sammanhängande period om fyra veckor innan rean. Om rekommenderade priser används krävs att priset faktiskt är rekommenderat av tillverkaren själv eller tidigare mellanhänder, och att priset använts i branschen.

– avser varor som ingår i butikens ordinarie sortiment.

Alternativen till Black Friday

Men det bästa för planeten är om vi kan undvika att konsumera nytt, och istället ägna Black Friday åt hållbara lösningar. Därför vill vi på GreenhackGBG passa på att tipsa om några alternativ som ger dig möjligheten att konsumera hållbart:

Fixoteket. Här kan du laga, låna, byta och bygga. Idag, den 23 november, kan du dessutom få hjälp att reparera din hemelektronik som ett alternativ till att köpa nytt.

Klädoteket. Varför inte hyra din outfit istället för att köpa en ny? Idag, den 23 november, kan du dessutom passa på att byta kläder med andra under Buy nothing day.

Smarta kartan. Här hittar du massor av delningstjänster och hållbara alternativ till nykonsumtion.

Foto: Mostphotos

Dela:

Undvik konfliktmineraler när du måste köpa ny elektronik

Elektronikavfall är det mest miljöpåverkande avfallet av alla och är miljöpåfrestande i såväl tillverknings- , användnings- och avfallsfasen. Hur då undrar du?

– Elektronik innehåller ändliga råvaror som är miljöpåfrestande att utvinna.

– Den kan innehålla farliga ämnen som skadar människor och miljö.

– Produktionen ger stora klimatutsläpp.

– Prylarna drar mycket energi i användningsfasen.

Dessutom måste avfallet sorteras ut och tas om hand på ett speciellt sätt. Därför måste vi förebygga elavfall. Vi måste minska vår konsumtion, återanvända, uppgradera och reparera istället för att köpa nytt och slutligen återvinna de ändliga metallerna och plasten.

Skippa konfliktmineralerna

Men, om du kommer till en punkt där det inte finns något annat alternativ än att köpa nytt, finns det saker du kan göra för att ditt inköp ska bli så bra som möjligt. Ett av dom är att köpa produkter som inte innehåller så kallade konfliktmineraler.

Elektronik innehåller många olika metaller, många begränsade och sällsynta – som till exempel jordartsmetallerna. Gruvdrift, anrikning av metaller och användning av farliga ämnen gör tillverkningen till den mest miljöpåverkande fasen i elektronikens livscykel. Idag innehåller elektronik även mycket oljebaserad plast som belagts med flamskyddsmedel.

Vissa av de metaller som används, till exempel tenn, tantal, volfram och guld, kallas ”konfliktmineraler” eftersom de ofta utvinns i länder där väpnade konflikter pågår. Försäljningen finansierar fortsatta strider, eller möjliggör internationell kriminalitet eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vid brytningen råder  dessutom ofta undermåliga arbetsförhållanden.

Hur kan man då veta om en produkt innehåller dessa mineraler och vad kan man göra för att undvika dem?

– Alla elektronikprodukter, såväl IT som bilar och vitvaror, innehåller dessa mineraler. Men idag är det lättare för konsumenten att välja bort de som producerats med olagliga råvaror. Att arbeta proaktivt för att ta bort konfliktmineraler ingår numera, exempelvis, i miljöstandarden TCO-certified för IT-produkter – så leta efter den märkningen. Det är också bra att fråga personal som säljer all form av elektronik om den innehåller konfliktmineraler. På så sätt skapar du ett kundtryck efter konfliktfri elektronik, säger Joakim Wohlfeil, Diakonias expert på konfliktmineraler.

Från 2021 träder en ny EU-lag om konfliktmineraler i kraft. Lagen ökar trycket på importörer att kontrollera sina leverantörskedjor.

– Tyvärr gäller lagen bara stora importörer av råvaror, inte produkter, vilket gör att det finns kryphål, säger Joakim Wohlfeil.

Foto: Johanna Montell

Text: Ulrika Naezer

Dela:
MENY