september 2018

Självklart behöver Göteborg lådcyklar

Den här veckan handlar allt på GreenhackGBG om lådcyklar, och det ligger ju helt rätt i tiden. Vi behöver hitta alternativa sätt att transportera oss och våra saker. Då är låd- eller lastcyklar samt cykelkärror är bra alternativ för vissa typer av resor. Dessutom beskriver politiken att vi behöver arbeta med frågan och medborgarna instämmer.

Varför tema lådcyklar just nu?

Jo, det finns två anledningar till att vi väljer att prata om lådcyklar just den här veckan. Det ena är att Kvillebäcken startat upp en el-lådcykelpool och att kommunen fått in ett Göteborgsförslag från medborgarna med en önskan om att vi ska utreda om kommunen kan hjälpa till att driva på utvecklingen av lådcykelpooler i Göteborg. Men vad är ett Göteborgsförslag och hur fungerar det? Vi frågar Stefan Lydén, ansvarig för Göteborgsförslaget i Göteborgs Stad.

Hej Stefan! Berätta, vad är ett Göteborgsförslag?

– Ett göteborgsförslag är ett förslag från en medborgare, som har en idé om något som hen vill ska hända eller förbättras i Göteborg. Den som lämnar ett Göteborgsförslag gör det på webben och sedan kan andra människor rösta på förslaget. Många förslag har redan diskuterats av politikerna i Göteborg, eftersom de Göteborgsförslag som får 200 röster eller fler, skickas direkt till politikerna för beslut, berättar Stefan.

Göteborgsförslaget är också namnet på den digitala förslagslåda där du kan lämna in dina förslag. Det är alltså en plats för goda idéer på hur vi kan förbättra saker i Göteborg, som funkar på riktigt! Göteborgsförslag kan lämnas av vem som helst, ung som gammal och du som lämnar förslag behöver inte ens bo i Göteborg.

Varför är Göteborgsförslag viktiga?

– Om någon har en idé om något den vill förändra, kan den faktiskt göra något av den idén genom att lämna ett Göteborgsförslag. Men även om du själv inte har någon idé kan du bidra. Det är minst lika viktigt att kika på andras förslag och kanske rösta på något som du vill ska hända. Förslagen läggs ut synligt för alla. Det är viktigt att kommunen lyssnar av medborgarna som bor eller verkar i kommunen, och att vi hela tiden utvecklar nya sätt att förenkla för människor att vara med och bidra i samhället. Det handlar om demokrati och delaktighet. En bra grej med Göteborgsförslaget är att folk kan kommentera varandras förslag. Det är många som gör det och det är spännande att se hur diskussionen går i trådarna, säger Stefan.

Kolla vilka förslag som är inlämnade här  och läs mer om hur det går till.

Ett förslag om lådcyklar

Göteborgsförslaget ”Låna Lådcykel, när du behöver frakta mer än du kan bära” har landat hos oss, Maja och Anna. Vi arbetar med cirkulär ekonomi och delningsfrågor i initiativet Cirkulära Göteborg hos förvaltningen konsument- och medborgarservice i Göteborgs Stad. Förslaget om lådcyklar ligger inom ramen för omställning till mer delande och minskat behov av att själv äga. Det bidrar dessutom till mer hållbara transporter – vilket är precis det vi vill se mer av i Göteborg.

Hur har vi då hanterat förslaget undrar kanske ni? Jo, vi bjöd in ett gäng aktörer som vi tror har bra erfarenhet och kunskap i frågan till en workshop. Det var bland annat representanter från kommunen, studieförbund och föreningar som arbetar med bostadsfrågor, trafik, fordon och hållbarhet.

Foto: Johanna Montell

Under workshopen diskuterades vilka aktörer som är mest lämpade att driva en lådcykelpool och vilka delar som bör skötas av kommunen och vilka delar som är mer lämpliga att lägga på en extern aktör. I delarna ingår bland annat marknadsföring, bokningssystem, reparation och underhåll, försäkringar samt plats. Målet var att ta fram några förslag för att nå visionen ”Göteborg ska ha välfungerande och lättillgängliga lådcykelpooler till 2021”.

Vi fick in många bra tankar och förslag på upplägg från workshopen. De ska sammanfattas och ett beslut formuleras som sedan ska skickas till våra politiker. Politikerna väljer om de vill säga ja till tjänstemännens förslag eller om de vill besluta något annat.

Vi vill veta vad du tycker

Nu vill vi höra vad ni har för tankar kring lådcykelpooler. Hur skapar vi något som fungerar för dig, göteborgaren? Vi tänker att vi testar ett liknande upplägg som under workshopen fast online tillsammans med er. Imorgon, onsdagen den 26 september, startar vi därför en Facebookgrupp kopplat till GreenhackGBG på Facebook. Vi behöver dig, häng på!

Kolla även in GreenhackGBG på Instagram där vi också pratar lådcyklar den här veckan!

/ Anna Hjort och Maja Jakobsson,

Cirkulära Göteborg, konsument- och medborgarservice Göteborg Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:

Fem enkla tips för mindre matsvinn

Visste du att vi årligen slänger i snitt 28 kilo mat per person i Göteborg. Det är såklart helt galet att först lägga mycket tid och pengar på att odla, skörda, transportera flera gånger innan vi slutligen slänger maten som därefter behöver transporteras bort.

Så hur kan du och jag stoppa denna galenskap? Här kommer fem enkla tips:

1. Planera dina inköp! Det låter kanske tråkigt men om du bara köper hem det du behöver kommer du att slänga mindre mat. Att beställa mat för hemleverans utefter din standardlista kan minska risken för spontana inköp.

2. Laga inte till mer än som går åt. Ett exempel på livsmedel som har stor miljöpåverkan är kaffe. Det är lätt att mäta upp innan, utifrån hur mycket som går åt.

3. Sänk temperaturen i din kyl till + 4 grader och frys till -18 grader så kommer maten att hålla längre. Det är också viktigt att inte slänga mat bara för att bäst före-datumet är passerat. Lukta och smaka! Det mesta håller mycket längre än man tror. Tänk på att det är skillnad på bäst före-datum och sista förbrukningsdag. Livsmedel där sista förbrukningsdag är angiven inte ska ätas efter passerat datum.

4. Hinner du inte använda upp maten så lägg in den i frysen tills vidare. Det går exempelvis jättebra att riva ner ostkanter och spara tills du ska göra pizza eller paj nästa gång. En vinskvätt kan frysas i tärningar och förhöja smaken på kommande sås och soppa. Bröd kan tärnas och plockas fram när sallad och soppa behöver förgyllas av krutonger, bara att steka i lite rapsolja

5. Veckans rester till fredagsmyset? Utmana din fantasi och använd veckans rester till exempelvis pizza, wrap, taco, soppa, paj, pytt i panna, stekt ris, omelett eller varför inte som en upcyclad förrätt innan middagen, serverad på en sked. Bröd som börjar bli torrt och tråkigt förvandlas enkelt till en lyxig bruschetta stekt i olivolja med soltorkade tomater på.

Fler tips

Missade du sommarpratet med Paul Svensson som tidigare har gästat GreenhackGBG så finns chansen fortfarande kvar. Du kan lyssna på Pauls sommarprat här. Paul Svensson och Ann Lundberg pratar också matsvinn och tipsar om sätt att ta hand om både morotsblast och kaffesump i programmet ”Maträddarna” med premiär i SVT i november. Du hittar dessutom fler tips om hur du minskar ditt matsvinn här. 

 

Dela:

Ekomat – en bestående trend

Alla de stora livsmedelskedjorna i Sverige ökade sin andel försäljning av ekologiskt under 2017. Hos en stor livsmedelskedja ligger exempelvis försäljningen nu på över tio procent.

Det är allt fler som prioriterar att köpa ekologiskt. Något som inte behöver bli dyrare om man göra kloka val och exempelvis köper livsmedel som är i säsong. Genom att minska ner på köttkonsumtionen kan man också göra en stor besparing, vilket gör att man kan unna sig mer ekologiskt. Här kan du läsa 2018 års rapport om den ekologiska branschen sammanställd av Ekoweb.

Det finns flera anledningar till att alltfler väljer ekologiska livsmedel. Det kan exempelvis vara omsorg om den egna eller andra människors hälsa, miljön eller djuren. Här kan du läsa Naturskyddsföreningens tips på vilka livsmedel som är extra viktiga att välja ekologiskt.

När det gäller ekologiska livsmedel som Göteborgs Stad köper in, exempelvis till skolor, så ligger Göteborgs Stad på en andel på 46 procent ekologiska livsmedel.  Vellinge kommun toppar listan med 80 % ekologiskt, bra jobbat!

 

Dela:

Göteborgsmodellen – ett recept för mindre matsvinn

Göteborgsmodellen för mindre matsvinn arbetar med att minska matsvinnet i stadens offentliga
kök. Sedan starten i april 2016 har vi utbildat i princip alla medarbetare i köken och matsvinnet har
minskat med 43 procent sedan mätningarna startade i januari 2017.

Hur har vi då lyckats med detta? Jo vi ser alla medarbetare i köken som miljöhjältar, de räddar jorden
varje gång de minskar matsvinnet och köper ekologiskt för de pengar som sparas. De är mycket
engagerade i miljöfrågan och brinner för att laga god och hälsosam mat från grunden till alla
matgäster i olika åldrar.

Åtgärder i flera steg

För att minska matsvinnet arbetar de efter verktyget Göteborgsmodellen för mindre matsvinn. Där
finns åtgärder och checklistor inom flera områden. Det viktigaste är att mäta och få koll på hur
mycket man slänger, men det finns åtgärder i alla steg i måltidsprocessen. Det kan till exempel handla om:

– Hur man planerar sin matsedel

– Att man anpassar portionsstorlekarna efter matgästerna

– Att skapa rutiner för att få veta hur många som ska äta och vad man ska köpa in.

– Hur man förvarar maten

– Att man lagar lagom mycket

– Att man inte lägger upp för mycket i serveringsdisken eller på borden och att man tar vara på den mat som
kan sparas.

Vi vill förmedla lite tips till er också. Lockas inte av erbjudanden två för en om du inte kan spara eller
frysa in. Om du kan frysa in så köp kort datum, ha fyra grader i kylen. Släng inte mat som har passerat
bäst före utan att lukta och smaka – det håller ofta mycket längre. Däremot är sista förbrukningsdag
en annan sak. Ha en plan för mat som blir över. Gör en buffé, hitta på nya recept eller packa helt
enkelt matlådor till jobbet. Det viktigaste är att inte slänga något i onödan!

Vill ni veta mer så mejla goteborgsmodellen@goteborg.se eller hitta oss på Facebook under namnet gbgmodellen.

För dig som är intresserade av att använda er av Göteborgsmodellen kan du läsa mer om verktyget här. 

/Christina Linnerhag,
projektledare Göteborgsmodellen för mindre matsvinn

Dela:

Får det lov att vara en fimp till middag?

I Göteborg slängs varje år 80 miljoner fimpar på gator och torg. Det är 75 procent av all nedskräpning. Låt oss följa en av dessa fimpar. Var hamnar den? Om inte kommunens renhållning hinner före, drar regn och blåst ofta ned den i en gatubrunn. I centrala Göteborg går de vid måttliga regn till avloppsreningsverket, men de flesta går rakt ut i närmaste vattendrag, till exempel Göta älv. Filtret i fimpen består av plast. Plast bryts inte ned utan sönderdelas och suger till sig miljögifter. Dessutom är filtret redan fullt av nikotin, tjära, cyanväte och andra skadliga ämnen från cigaretten.

Följer med ut i havet

Fimpdelarna följer med strömmen ut i havet. Snart kommer en hungrig torsk simmande och sväljer dem i tron att det är mat. Eller också ligger en mussla där och filtrerar vattnet som innehåller plasten. Sedan kommer en fiskebåt och till slut hamnar torsken eller musslan på din tallrik. Smaklig måltid?

– Människor anger en massa olika argument för att rationalisera sitt beteende, samtidigt som de säger att man inte bör skräpa ned, berättar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Hon fortsätter:

– Vi vet att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. På den svenska västkusten har man förutom vår inhemska nedskräpning också skräp från Europa.

Kan tvingas äta vårt eget skräp

Håll Sverige Rent genomför studier för att undersöka vilka källor nedskräpningen har och sedan ta fram åtgärder för att minska dem. Förutom att vi förr eller senare kan tvingas äta vårt eget skräp – mikroskopiskt finfördelat i fisk och skaldjur – kan skräpet skada djur i havet och på land, skapa otrygghet i stadsmiljön och tära på kommunens budget.

– Om man ser på lång sikt har både konsumtionen ökat och vår livsstil förändrats, till exempel äter vi oftare utomhus nu än för 50 år sedan. Picknick, hämtmat och snabbmat påverkar avfallsmängderna och skräpet som hamnar fel, säger Johanna Ragnartz.

Håll Sverige Rent gör varje år skräpmätningar tillsammans med ett antal kommuner och Statistiska centralbyrån. I Göteborg startade mätningarna 2009 och sedan dess har man sett en stadig minskning av nedskräpningen – fram till förra året då den istället ökade rejält. Framför allt gällde det fimpar, men även annat skräp som papper, plast och glas.

– I vissa områden kan vi se att det till exempel öppnat fler uteserveringar, men i andra fall är det svårt att veta anledningen till att nedskräpningen ökat, säger Stefan Risedahl på Trafikkontoret som tillsammans med Park-och naturförvaltningen och Trygg, vacker stad ansvarar för papperskorgar och gatustädning.

Både rättsliga åtgärder och upplysande kommunikation

För några år sedan satte man ut fler papperskorgar i Göteborg. I dag finns 4 300, många med askkopp ovanpå och pantrör på sidan. Ibland efterfrågas ännu fler, men problemet är att en papperskorg inte alltid minskar nedskräpningen.

– Tyvärr finns det folk som slänger hushållssopor i stadens papperskorgar. Det drar till sig fåglar som drar ut soporna på marken och råttor som är hungriga. I värsta fall måste vi då dra in papperskorgen för att minska nedskräpningen, säger Stefan Risedahl som tycker att det skulle vara bättre att lägga skattepengar på annat än nedskräpning.

– Jag vill ha en renare stad och billigare nota för städningen. Men då måste folk ändra beteende.

Både Johanna Ragnartz och Stefan Risedahl tror på en kombination av upplysande kommunikation och rättsliga åtgärder för att komma åt problemet. 2011 blev det straffbart att slänga skräp på fel ställe. Polis kan på plats utfärda 800 kronor i böter, men bara ett hundratal av alla nedskräpare bötfälls per år. Få blir tagna på bar gärning.

– Det finns ingen patentlösning för att bli kvitt nedskräpningen. Det handlar om beteendeförändringar, men också om att vi måste arbeta mot producenterna för att förebygga avfall. Sedan ska det vara lätt att göra rätt och obekvämt att göra fel, säger Johanna Ragnartz. Människan är en bekväm varelse och tänker inte alltid på konsekvenserna av sitt handlande. Som att kanske tvingas äta fimprester och plast till middag.

Vad säger lagen egentligen?

Enligt Miljöbalken är det förbjudet att skräpa ner på allmänna platser. Med skräp avses både mindre föremål som till exempel glas, plast och fimpar, och större som grovavfall. Straff: Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ner utomhus kan dömas till böter eller fängelse för nedskräpning av normalgrad. Det kan handla om byggavfall, bilar, elektronik eller dylikt.

En nedskräpningsförseelse gäller i stället mindre avfall som snabbmatsförpackningar, ölburkar eller soppåsar på marken vid en återvinningsstation och kan ge böter på 800 kronor.

Text: Ulrika Naezer

World cleanup day 2018

På lördag, den 15 september, är det World cleanup day. Dagen då hela världen går samman och plockar skräp, genom tusentals volontärer. Vill du göra en insats mot nedskräpningen? Här kommer några tips:

  • Gör en bra grej till två, när du ändå håller på. Brukar du jogga eller promenera? Passa på att plocka med dig skräp som ligger i naturen samtidigt.
  • Kolla in Ren Kusts strandstädarkarta. Där kan du se var du kan vara med och bidra genom att städa stränder. Du hittar mer information här.
  • Ladda ned Håll Sverige Rents skräpplockarapp Skrappen och delta i andras skräpplock eller arrangera ditt eget. Appen finns i Appstore och Google Play.
  • Volontärstäda med Trygg, vacker stad så får ni säckar och handskar och hämtning av avfallet om ni samlar in stora mängder. Du kan läsa mer om volontärstädning här.
Dela:
MENY