maj 2018

Så påverkar din rökning miljön

Idag, den 31 maj, är det den internationella tobaksfria dagen. Att det är svårt att sluta röka kan nog de flesta som är beroende av tobak skriva under på – men det är värt besväret. Många har troligtvis också koll på att rökning inte är bra för den egna hälsan. Men faktum är att rökning och tobaksanvändning dessutom är dåligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Tobaksodlingar bidrar till stora mängder bekämpningsmedel, utarmade jordar och nedhuggen skog. Cigarettfimpar är också det vanligaste skräpet i stadsmiljön och innehåller både plast och giftiga ämnen, exempelvis kadmium. Du kan läsa mer om rökningens miljöpåverkan i den här studien från Världshälsoorganisationen.

Mycket att vinna på att fimpa

Att sluta röka har alltså flera fördelar. Förutom att bidra till en bättre miljö så ger du dig själv den högsta vinsten en kan få – ett friskare liv!

-Vill du ha hjälp på vägen mot ett liv utan cigaretter så finns här en app från 1177 som du kan ladda ned.

-Till dig som behöver lite extra pepp kan du läsa mycket bra information om rökfriheten här

Foto: Robert Byron/Mostphotos

Dela:

Beräkna hur klimatsmart din semester är med nytt digitalt verktyg

Visste du att en svensk flyger sju gånger mer än den genomsnittlige världsmedborgaren? Sedan 2010 har våra flygresor utomlands ökat med över fyra procent per år, vilket resulterar i lika stora utsläpp av växthusgaser som allt bilkörande i Sverige. En trend som forskare, offentliga organisationer och turismaktörer i Göteborg nu vill ändra på. Därför lanserar de nu den nya webbplatsen Klimatsmart semester som innehåller ett nytt digitalt verktyg för att klimatberäkna semestern.

– En av de största utmaningarna med det ökande resandet är klimatutsläppen från flyg. För att vi ska klara våra klimatmål behöver vi svenskar minska våra utsläpp med 80% inom några decennier. En drastisk förändring men som inte behöver betyda att vi ska sluta resa. Istället vill vi informera om hur man kan färdas, bo och turista med låg klimatpåverkan. På klimatsmartsemester.se kan du därför räkna ut hur stor påverkan din semester har på klimatet och samtidigt få massvis med hållbara semestertips, säger Fredrik Warberg, projektledare för klimatsmart semester.

Klimatsmart Semester är ett utvecklingsprojekt med syfte att bidra till en mer hållbar turism genom en ny digital plattform. Satsningen är framtagen genom samverkan mellan flera aktörer i Göteborg. Gemensamt vill de öka medvetenheten om semesterresandet konsekvenser. Klimatsmartsemester.se innehåller därför en kalkylator som beräknar utsläppen från både transporten och boendet. Dessutom ska den nylanserade sajten förmedla inspiration i form av hållbara semestertips men även nyheter och forskning inom hållbar turism.

– Enligt forskningen finns en rad faktorer som bidrar till att vi reser allt mer – bland annat ett ökat behov av avkoppling och av att komma bort, god ekonomi i kombination med låga priser på flyg, ökad marknadsföring av flyg samt enkelheten i att boka flyg själv på nätet. Långresor och weekend-resor har dessutom blivit en norm och viktig för vårt identitetsbyggande, något som bland annat visar sig tydligt i sociala medier där semesterbilder tar allt större plats i våra flöden, säger Erik Lundberg på Centrum för turism vid Göteborgs Universitet.

Här kan du själv testa:

Svensken flyger mer än någonsin

Av alla transportslag i Sverige står flyget för den största utsläppsökningen. Totalt sett uppgår klimatpåverkan från svenskarnas internationella flygresande till motsvarande ungefär elva miljoner ton koldioxid. Det betyder att flygutsläppen från en genomsnittlig svensk är sju gånger större än för en genomsnittlig världsmedborgare.

– Den som vill resa mer miljömedvetet bör hålla sig på marken. Semester med tåg i Norden är i stort sett alltid ett bra tips och oftast också i Europa. Buss är ett annat bra alternativ liksom bil om du fyller bilen med passagerare och särskilt om bränslet inte är fossilt. Färjor orsakar dock höga utsläpp – allra högst utsläpp har snabbfärjor som faktiskt kan orsaka högre utsläpp än flyg, säger Jörgen Larsson på Chalmers som ansvarar för beräkningarna bakom semesterkalkylatorn.

Sex semestertips från klimatsmart semester:

1. Bergen via Bergensbanen. Bergen kombinerar en storstads kulturutbud med vidunderligt vacker
natur och resan dit på den spektakulära Bergensbanen är en upplevelse i sig.
2. Venedig med nattåg. Ta dig smidigt till en av Europas vackraste städer med ÖBB:s nattåg. Njut av
arkitekturen, maten och kulturen i detta italienska paradis.
3. Köpenhamn på cykel. Danmarks huvudstad är som gjord för att upptäckas på cykel. På Öresundståget
mot Köpenhamn kan du dessutom ta med dig cykeln ombord.
3. Midnattssol på Lofoten. Nattåget upp till Narvik gör resan mycket behaglig och väl på Lofoten är
vyerna över fjällens möte med oceanen häpnadsväckande.
5. Fyll bilen och semestra vid Polens riviera. Ta bilen till Trelleborg och därefter färjan till
Świnoujście. Med bil kör du sedan till den uppskattade badorten Sopot.
6. Båtluffa i Göteborgs södra skärgård. Cykla eller åk spårvagn från centrala Göteborg till Saltholmen
där båtturer till hela södra skärgården erbjuds. Det finns även möjlighet att paddla kajak mellan öarna.

Är du intresserad av att veta mer om hur svenskarnas klimatpåverkan ser ut kan du läsa mer i den här rapporten. 

Om Nätverket för klimatsmart semester:
Nätverket för klimatsmart semester har initierats av forskare, offentliga organisationer och
turismaktörer i Göteborg och Västsverige med målet att gemensamt adressera turismens bidrag till
klimatförändringarna. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Centrum för turism vid
Göteborgs universitet, Chalmers, Turistrådet Västsverige, Göteborgs Stad, Göteborg & Co, Mistra
Urban Futures och Mistra Sustainable Consumption.

Dela:

En socialt hållbar besöksnäring är vägen framåt för Göteborg

Det händer grejer för den sociala hållbarheten i Göteborg! I samband med att staden profilerar sig som eventstad har det också tagits steg för att göra besöksnäringen mer renhårig. Ett inspirerande exempel är att flera aktörer i branschen har satt sig ner och pratat om hur de tillsammans kan motverka trafficking.

Tanken att människohandel skulle pågå runt knuten kan kännas bisarr. Men faktum är att sexhandel och trafficking pågår i Sverige dagligen. Dessutom är Europa den världsdel som har störst andel prostituerade per invånare i världen.

Hotell mot trafficking

Men varför ska just besöksnäringen engagera sig i det? Jo, för att de allra flesta som köper sex gör det under en resa, antingen en privat resa eller en resa i tjänsten. Cirka vart fjärde sexköp i Sverige görs på hotell. Därför är det så glädjande att flera hotell i Göteborg har tagit ställning mot sexuell exploatering och människohandel genom att gå med i Hotels Against Trafficking. Bakom initiativet står RealStars, som också är en del av nätverket Schyst resande.

– Det här är en viktig fråga för Göteborg och vi har en vision om att staden ska ta i den här frågan ordentligt, säger Malin Roux Johansson från RealStars

Dessa hotell har blivit ”Fair Sex Hotels”, vilket bland annat innebär att personalen har utbildats i hur man upptäcker misstänkt prostitution. Hotellen visar också för gästerna att de inte ser mellan fingrarna när det gäller sexköp. Även stans taxibilar har kört med dekaler under större evenemang för att visa att de tar avstånd från människohandel och kommer att agera om de får en misstänkt körning.

Foto: Robert Kneschke/Mostphotos

Dela:

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:
MENY