oktober 2015

Energieffektive Eriksson: Vad ska jag välja för uppvärmningssystem?

Luft/vatten värmepump, bergvärme eller vedpanna? Eller en kombination av flera lösningar? Energieffektive Eriksson har kommit till ett första beslut på hur han ska värma upp sitt hus. Vad väljer han? Och varför?

I ett hus med vattenburen värme, som mitt har, finns flera alternativ till uppvärmning. Bäst årsverkningsgrad brukar man få med markvärmepumpar, antingen mark, sjö eller berg. En luft/vatten värmepump kan också fungera utmärkt, men tar till skillnad från markvärmepumparna energin i uteluften. Vi börjar med en grundförutsättning: Kostnaden.

Luft/vatten värmepump. 70 000–120 000 kronor och ger en årsverkningsgrad på mellan 2 och 3. Det betyder att om huset behöver 20 000 kWh värme, behöver jag skicka in 20 000/2=10 000 kWh el. Med bästa verkningsgraden behövs 20 000/3= 6 660 kWh el för att få ut 20 000 kWh värme.

Bergvärme. 120 000–160 000 kronor beroende på borrdjup och effekt. Mellan 3 och 4 i årsverkningsgrad för radiatorer. Vid golvärme är man nästan uppe på 5 i årsverkningsgrad. Anledningen är att det behövs mycket lägre framledningstemperatur för golvvärmen, vilket gynnar värmepumpen.

Vedpanna/Pelletspanna. Kräver utrymme för ackumulatortankar. Får räkna 10 liter/m2, så i mitt fall nästan 2 500 liter. Det finns ett antal tillverkare och prisklasser, men en komplett anläggning och med min boarea får jag räkna med att hamna runt 100 000–150 000 kr lite beroende på egen insats.

Luft/luftvärmepump. Kostar i förhållande betydlig mindre. En bra värmepump kan fås för 20 000 kr med installation. Bygger på samma teknik som luft/vatten men saknar möjligheten att producera tappvarmvatten. Nackdelen är att det är luftburen värme, och luft har lågt energiinnehåll och behöver en öppen planlösning för att sprida sig och får därför ses som komplement. Med värmeförflyttare finns möjlighet att fördela värmen bättre, men är idag inte så vanligt.

Frånluftsvärmepump. 70 000–90 000 kr. Tar värmen i frånluften och använder den till både tappvarmvatten och till uppvärmning. Kräver ny kanaldragning, då mitt hus är av självdragstyp. Möjlig besparing runt 60–65 procent enligt Energimyndighetens tester.

Men valet av anläggning beror på flera faktorer. Vedeldning kräver en del passning, vilket just nu passar mig ganska dåligt. Dessutom känner att jag skulle vilja bo en vinter innan jag bestämmer mig. Vad jag däremot redan investerat i är en ”billig” luft/luftvärmepump. Detta trots att huset egentligen inte lämpar sig för luftburen värme. Normalt säger man att man tappar 2°C i temperatur per dörrpost, under förutsättning att dörrarna står öppna. Min värmepump sitter i vardagsrummet, skall passera en dörrpost till hallen och därefter leta sig in i tre sovrum. I dagsläget har jag 22,5°C i vardagsrummet och 19°C i sovrummet längst från pumpen. Ganska ok, men inte optimalt.

Varför luftburen värme?

En luft/luftvärmepump ses normalt bara som ett komplement till en annan primär värmekälla, och jag har redan nu behov av värmen från pelletspannan. Men priset är attraktivt, jag klarar värma hela övervåningen och min nuvarande pelletspanna har stora förluster och är inte optimal. Jag vill använda denna uppvärmningssäsong till att testa och se om det är möjligt att med värmeförflyttare få bättre fördelning av värmen och samtidigt minska behovet av pellets. Att ändå ha förbränning av biobränsle säkerställer att det sker en bra luftomsättning i källaren och att vi har en varm murstock.

Hållbara energislag

I dag är det bara ved/pellets som räknas som koldioxidneutrala, det vill säga anses ingå i det naturliga kretsloppet av kol. Däremot kan vedeldning beroende på effektiviteten hos pannan och fukthalten på veden släppa ut stora mängder av andra föroreningar. En miljögodkänd vedpanna som går mot ackumulatortank är för mig en förutsättning för att en vedpanna skall vara ett alternativ.

När det gäller elproduktion och dess utsläpp av växthusgaser ser det i dag väldigt olika ut i världen. I en europeisk mix är kol/naturgas fortfarande dominerande vid elproduktion, men i många europeiska länder ökar nu användningen av förnybar energi. I Sverige har vi mycket låga utsläpp av CO2 vid elproduktion, och möjligheten till egen el är något som allt fler upptäcker.

En liten spaning

I kombination med produkter som Teslas ”Powerwall” kan överskottet från till exempel solel lagras i batterier för att användas jämnt över dygnet samt utjämna effekttoppar. Priserna har stadigt sjunkit och ligger i dag runt 4 000–5 000 kronor/kWh. Varför kommer det vara viktigt att utjämna effekttoppar? En tydlig trend som vi i dag ser är att allt fler nätbolag börjar ta ut en så kallad effektavgift. Detta har företag betalat för länge, men privatpersoner har hittills inte berörts. Jag tänker prata lite mer om detta, smarta elnät, solceller och timpris i nästa blogginlägg.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Retoy med ♥ge i Kortedala

På lördag är det dags för Retoy på Kortedala bibliotek. Och den här gången presenterar de en nyhet: ♥ge.

Alla barn har samma rätt att leka, skriver Retoy på retoy.se/hjarta-ge, och presenterar upplägget för ♥ge:
”Vid utvalda leksaksbytesaktiviteter kan barn välja att ge bort 1 – 3 leksaker och en hälsning till barn som behövt fly och just nu är i Sverige.
Vi delar sedan ut:
♥ skänkta leksaker, dessa leksaker behövs mest just nu
♥ en hälsning från barnet som ger bort leksaken genom en illustration på olika språk
♥ Barnens Retoypass på olika språk
♥ samt en inbjudan för att leka vidare och mötas tillsammans på kommande bytesaktiviteter.”

I övrigt fungerar leksaksbytet som vanligt: Ta med leksaker du inte längre leker med och byt mot roligare. Mer info om lördagens Retoy hittar du på kalendarium.goteborg.se.

Dela:

Antar du Fairtrade Challenge och fikar rättvist i år?

Just nu pågår höstens stora kampanjsatsning för Fairtrade. Under två veckor jobbar butiker, politiker, volontärer och andra med att sätta fokus på rättvis handel. Med temat #hejdåfattigdom är siktet också inställt på att slå förra årets rekord på 650 000 personer som fikade rättvist handlat under Fairtrade Challenge. Är du med i år?

Kampanjen når sin kulmen den 15 oktober då årets Fairtrade Challenge går av stapeln. Hela Sverige utmanas att fika rättvist handlade produkter och anmäla sin fika på fairtradechallenge.se. Förra året registrerades hela 650 000 fikadeltagare över hela landet, men visst kan vi bli fler i år?

Vad innebär det att en produkt är Fairtrade-märkt?
En produkt som är Fairtrade-märkt är producerad på ett schyst sätt. Odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom har fått skäligt betalt för sitt arbete, goda arbetsvillkor har främjats och barnarbete och diskriminering har motverkats. Producenterna får även en gemensam premie som ska gå till att främja lokalsamhället på ett ekonomiskt eller socialt plan. Premier har används till allt från att bygga gångbroar till vårdcentraler, bindor till skolflickor och utveckling av ekologiska odlingsmetoder. Att välja en Fairtrade-märkt produkt kan verka som en liten handling från din sida men den får positiva konsekvenser – och du hjälper till att bekämpa fattigdom.

Vad händer under Fairtrade Fokus i Göteborg?
Den 10 oktober
går GreenhackGBGs stora temadag av stapeln Sluta snacka – börja Greenhacka! Delar av dagens aktiviteter kommer att handla om rättvis handel, bland annat kan du provsmaka Fairtrade-märkt choklad och spana in en utställning om rättvis mat.

Den 13 oktober arrangerar Göteborg Fairtrade City en kväll om kläder och rättvis handel tillsammans med Ecomarket. Vi börjar kl.18.00 i Ecomarkets lokaler på Storgatan 41. Mer info hittar du på facebook-evenemanget.

Den 15 oktober firas Fairtrade Challenge på arbetsplatser, skolor, caféer, hemma i kökssoffan – ja runt om i hela staden. Det ryktas även att ett gäng Fairtrade-bananer kommer att dela ut fika nere på stan, så håll utkik och fika du också!

Göteborg är en Fairtrade City
Göteborg är en Fairtrade City sedan 2011 och det betyder att staden engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen är till alla som bor i staden. Genom att du gör medvetna val när du handlar, gör du skillnad för odlare i länder med utbredd fattigdom. Tillsammans gör vi Göteborg till en schystare stad!

/Julia Runeson, praktikant och Elina Järkil, samordnare Fairtrade City Göteborg och ansvarig för energiutmaningen

Dela:

Energieffektive Eriksson funderar på sin uppvärmning

Enligt SMHI är det fortfarande sommar i Göteborg. Men vi som bor och lever här vet att hösten redan är på plats. Det har fått Mikael Eriksson, energi- och klimatrådgivare i Göteborg, att fundera över uppvärmningen. I maj flyttade han in i sitt nya hus och nu väntar den första vintern. Kan han minska sin energianvändning? Var finns energitjuvarna? Under oktober följer vi hans jobb med att energieffektivisera och -planera för framtiden!

Jaha, då har man gått och köpt sig ett nytt hus. Flyttade in i maj månad och har hittills inte haft något värmebehov, och även om hösten varit varm så är det hög tid att fundera över hur det står till med husets uppvärmningsbehov.

Huset har i dag vattenburen värme. Utmärkt, då har jag flera olika alternativ att värma huset på. Huset har självdragsventilation, synd för då kan jag i dagsläget inte återvinna energin i frånluften. I dag består uppvärmningen av huset av en äldre oljepanna, där man konverterat från oljebrännare till en pelletsbrännare i stället. Skall jag investera i en riktig ved- eller pelletspanna och köra mot en ackumulatortank? Värmepumpar skall ju vara bra, kanske luft/vatten eller bergvärme? Varför inte en billig luft/luft värmepump som kan stötta upp? Solfångare eller solceller, funkar det med platt tak? Vad kostar de olika system egentligen?

Det är många frågor när man köper ett hus. Just nu vill jag veta mer om uppvärmningen. Känns som jag behöver få en känsla för hur effektiv/ineffektiv min nuvarande pellets-/oljepanna egentligen är.

Ja, hur effektiv är egentligen en pelletskonverterad oljepanna med 20 år på nacken?

Ju äldre panna, ju sämre verkningsgrad är det, sägs det. Stängde av pelletsbrännaren och cirkulationspumpen i slutet av maj. Körde i stället med elpatronerna i pannan. Ville se hur mycket energi som krävdes för att göra tappvarmvatten, vilket blir tydligt när man kollar sin dygnsförbrukning. Stängde av tappvarmvattenproduktionen för att se skillnaden i förbrukning. Under två dygn var elpatronerna avstängda. Ni ser vilka dagar?

Energianvändning

Fördelen med att kolla dygns/timvärden

Genom denna enkla test fann jag att förlusterna var väldigt stora. Gamla pannor är ju inte lika välisolerade, och just under sommaren är dessa förluster inte till någon större nytta. Tyckte ändå siffrorna var väl stora. Kollade i helgen lite mer noggrant och fann en del förklaringar. Jag har nu fått ner förlusterna med nästan hälften. Slutsatsen är dock att det är klart olämpligt med enbart varmvattenberedning sommartid i den typ av panna som jag har. Visst, vintertid kommer värmeförlusterna huset till nytta, men ett övertemperarat pannrum, nja jag vet inte. Får hitta ett mer effektiv sätt att både värma huset och göra varmvatten. Nästa vecka går jag igenom vilka alternativ som jag övervägt samt presenterar mitt val av värmesystem.

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70-75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Framtidsveckan är här

Framtidsveckan är i gång. Du har nästan 140 olika programpunkter att välja på, bland annat vårt event ”Sluta snacka – börja greenhacka”, ”Klimatroulette” och ”Divestering – ta strid mot fossilindustrin”.

Det är andra gången Framtidsveckan arrangeras i Göteborg, för att synliggöra det lokala omställningsarbetet för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Göteborg. Bakom veckan står Studiefrämjandet, men programpunkterna arrangeras av drygt 70 medarrangörer från ideell, offentlig och privat sektor.

Här kan du ladda ner hela programmet för Framtidsveckan 2015.

Som de skriver på goteborg.framtidsveckan.net: Heja alla som jobbar för en hållbar omställning av Göteborg!

Du kan också följa allt som händer under veckan på facebook.com/framtidsveckangbg

Dela:
MENY