maj 2015

Dags att räkna en groda

Att det är många arter som håller på att utrotas i regnskogen har du kanske hört talas om men vet du hur det står till i vår egen skog och natur? Den 22 maj är det den internationella dagen för biologisk mångfald och du kan  bidra till forskningen genom att räkna grodor.

Att vi ska kunna höra fågelkvitter, plocka svamp eller och räkna prickarna på en nyckelpiga med våra barn tar vi för givet, men hur länge kan vi göra det? Märker vi ens vad som håller på att ske? För att kunna ha kvar den biologiska mångfalden i naturen även framöver är det viktigt att forskare och myndigheter får in information om hur läget är. Artportalen är ett mycket viktigt verktyg i svensk naturvård baserat på folkets observationer i naturen.

Miljöförvaltningen och andra förvaltningar i staden använder uppgifter från Artportalen dagligen i arbetet med detaljplaner, bygglov och miljöövervakning. Ju fler som engagerar sig genom att rapportera in de arter som iakttas desto bättre kunskapsbas får vi om svensk natur. På så vis kan förändringar upptäckas tidigt och insatser lättare sättas in där de bäst behövs. Genom att vistas i naturen och upptäcka den mångfald i arter som finns ökar också intresset och förståelsen för vad som behöver göras för att vi även i framtiden ska ha tillgång till en rik biologisk mångfald.

Vill du hjälpa till? Gör så här: Registrera dig som användare på artportalen.se. Sedan kan du ladda ner appen Grodguiden (för iPhone och för Android) i din telefon och sedan är det bara att sticka ut till närmsta vattensamling för att spana efter groddjur. I appen kan du lyssna på grodornas och paddornas läten och se hur du skiljer på olika salamandrar. Du kan också rapportera vilka arter du har sett/hört till Artportalen. Tips på skådarplatser i Göteborg är Finnsmossen och Axlemossen i Änggårdsbergen, där det finns en del spännande arter att spana in.

Om du i stället vill lyfta blicken och skåda fåglar så finns också jordbruksverkets app, LärKvitter.

Appen gör det roligare att lära sig mer om fåglarna du ser och hör. Besök gärna Göteborgs nyaste naturreservat Välen där många olika fågelarter finns. Eller varför inte haka på en fågelspaning i Göteborgs botaniska trädgård 19 maj kl.18.

Fler tips på vad du själv kan göra för att gynna biologisk mångfald bjöd Svenska Naturskyddsföreningen på under naturvänliga veckan.

/Ingrid, miljöutredare

Foto: commons.wikimedia.org

PS: Miljöförvaltningen leder arbetet med att ta fram ett naturvårdsstrategiskt program för Göteborgs Stad. En del av arbetet syftar till att ta fram en lista över arter och naturtyper som Göteborg har ett särskilt ansvar att bevara.

Länktips och källor

FN har instiftat den internationella dagen för biologisk mångfald
Göteborgs Stads miljömål
Göteborgs ornitologiska förening

Dela:

En hållbar stad har rättvisa grönområden

Att ekologisk och social hållbarhet är tätt sammanlänkade har vi konstaterat, till exempel i inlägget Hållbarhet är jämlikhet. Gröna miljöer har god påverkan på vår hälsa, men för god påverkan på stadens hälsa behöver de också vara rättvisa.

Forskning inom både samhällsplanering och folkhälsa har visat att det finns en stark koppling mellan hur vi mår och vår geografiska närhet till grönområden. Alltså hur långt vi har till till exempel trädgård, park, idrottsplats eller skog. Platserna är viktiga för upplevelsen av rofylldhet, en känsla av avskildhet, för lekmiljö, för kulturhistoria eller kunna skapa folkliv och fest. Ett väl omhändertaget grönområde kan också vara en viktig mötesplats och identitetsskapande för ett område eller stad. Det vet vi många exempel på som Central park i New York, Hyde Park i London eller några av våra egna viktiga mötesplatser som Plikta i Slottsskogen, vid picknick-sjön i Svarte Mosse och motionsslingorna i Skatås. Det är också lätt att förstå att grönområden och lekplatser är bra för barnen. Vistelsen kan kopplas till lärande, bättre motorik och fysisk aktivitet. Barn som har tillgång till gröna miljöer som är varierande och rymliga är mer fysiskt aktiva och har bättre koncentrationsförmåga. Omhändertagna grönområden uppmuntrar barn (och kanske även vuxna) till att anknyta, reflektera och ta till sig världen som den ter sig utomhus.

Hälsofördelarna för oss att vistas i gröna miljöer är alltså många, men precis som när vi pratar om mycket annat när det gäller hållbarhet är det viktigt att lägga på rättvisefiltret. Hälsa är en rättvisefråga och i det här sammanhanget handlar det mycket om tillgång. Vem har tillgång till hälsofrämjande miljöer? I en hållbar och jämlik stad finnas möjlighet att lätt ta sig till ett grönområde oavsett var du bor, hur du bor, hur din kropp ser ut eller hur mycket pengar du har. Tillgänglighet innebär också att områdena är någorlunda fördelade över staden. De som bor i villa med bil har ofta lätt att ta sig till bra utemiljöer. Men för andra grupper är närmiljön, utemiljöns kvalitet och närhet till grönområden ofta mer betydelsefull. Rättvisa grönområden i en stad kan stärka det gemensamma och öka känslan av samhörighet. I tillgängliga parker kan barn och unga interagera med sina jämnåriga och utvecklas socialt, och platserna är viktiga för att få kontakt med vänner från olika delar av samhället. Om områdena används till att socialisera i, kan de bidra till ökad tillit mellan människor, minska rädsla och konflikter i ett samhälle och faktiskt i långa loppet minska segregationen mellan olika grupper.

”Det är viktigt att de offentliga rummen är till för alla. Det är där stadslivet försiggår, grunden för vår samexistens. Det offentliga rummet är stadens bas och bultande hjärta. Ordnar vi inte bra häng och bra ställen att bara finnas; med eller i närheten av varandra så har vi inte ordnat en bra stad.”
Björn Siesjö, stadens stadsarkitekt uttalar sig i den pågående utställningen Urbanum på Stadsmuseet. Citaten hittade jag på Göthenburgos Facebooksida där de laddat upp bilder från intervjun för Urbanum.

/Helena Nymark, Social resursförvaltning

Foto: Botaniska

PS: I en hållbar och jämlik stad har alla tillgång till hälsofrämjande miljöer och de arrangemang som utspelar sig där. Månadens tema för GreenhackGBG, hållbar fritid, känns extra aktuellt i dagarna när arrangören för en av världens största fotbollsarrangemang för ungdomar meddelat att de väljer bort vissa delar av staden för turneringen. Om man tar vara på de stora möjligheter som finns för en stads sammanhållning och sociala utveckling vid ett så här viktigt arrangemang går det att skapa mötesplatser, engagemang, uppmuntra aktivitet och låta både besökare och göteborgare som kanske aldrig varit i en viss stadsdel åka dit för första gången för att ta del av en fotbollsmatch. För att mötas och utmana de föreställningar som finns om platsen. Fritidsarrangemang och hälsofrämjande miljöer är viktigt för hela staden, inte bara utvalda delar. DS.

Länktips och källor

Dela:

En Hållbar livsstilsdag på Stadsbiblioteket!

GreenhackGBG:s egen energi- och klimatrådgivare, Avfallsfria Ada och mycket annat. Det blir det på lördag när Stadsbiblioteket, Göteborgs Stad och Europa Direkt Göteborgsregionen uppmärksammar Europadagen med en dag för ”En hållbar livsstil för stora och små”.

Platsen är Stadsbiblioteket och under dagen får barnen möjlighet att pyssla i verkstan och titta på film. De vuxna kan ta del av korta föredrag som avlöser varandra på Trappscenen från klockan 12.

Elina Järkil, energi- och klimatrådgivare som ansvarar för våra energimånader, ger tips om vad du kan göra själv för att minska din energianvändning och Ulrika ”Avfallsfria Ada” Naezer, kommunikatör på kretslopp och vatten, informerar om hur du kan minimera ditt avfall. Dessutom är europaparlamentariker Olle Ludvigsson (S) och Emma Rex från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på plats och talar om en varas miljöpåverkan från råmaterial till slutanvändning. Maria Klint informerar om vad det innebär att Göteborg är en Fairtrade City och Jonas Jones från the House of Fair Trade pratar om medvetna inköp. Du har också möjlighet att få enskilda råd via samtal och informationsmaterial.

I Hörsalen kan man byta sina leksaker med föreningen Retoy 13-15 och samtidigt lära sig mer om gifter i leksaker. Miljöförvaltningens experter är på plats.

Läs mer och se fullständigt program på: goteborg.se.

Välkomna till en kul dag för både barnen och miljön!

/Susanne, kommunikatör

Foto: Colourbox

Dela:

Göteborgspriset går till solceller och energieffektivisering

Solcellsentreprenören Jeremy Leggett från Storbritannien, tidigare borgmästaren i Heidelberg Beate Weber-Schuerholz och tyske pionjären inom energieffektivisering Peter Hennicke delar på Göteborgspriset för hållbar utveckling 2015. Priset är på en miljon kronor.

Vi på GreenhackGBG tycker om initiativ som gör världen grönare. Göteborgspriset för hållbar utveckling är i hög grad ett sådant. Priset delas i år ut för 15:e gången till personer eller organisationer som gör betydelsefulla förändringar för en hållbar värld. Pristagarna är viktiga förebilder som alla har gått från ord till handling och visar vad som är möjligt.

I år har Göteborgspriset för hållbar utveckling energiomställningen som tema, med fokus på solenergi och energieffektivisering och pristagarna är:

Jeremy Leggett, inom området solenergi

Jeremy Leggett, till vänster i bild, är en engelsk företagare och opinionsbildare och han har genom sitt långa och hängivna engagemang för solenergi skapat debatt och global påverkan för en hållbar energiutveckling. Idag driver Leggett det egna företaget Solarcentury. Solarcentury var ett av de första solcellsföretagen på marknaden och är tack vare Leggetts entreprenörskap och uthållighet idag Storbritanniens största privata solcellsföretag. Bland annat sköter företaget installationer för IKEA i deras pilotprojekt att sälja solcellspaket. Solarcentury ger dessutom delar av sin vinst till Solar Aid, en organisation som Leggett grundade år 2006 med syfte att sprida soldrivna lampor i länder som Kenya, Malawi, Tanzania, Zambia and Senegal. Solar Aid är idag världens största distributör av sollampor. Leggett är en framgångsrik företagare som outtröttligt arbetar för förnybar energi/solenergi. Däribland genom kampanjer, att skriva böcker och genom sitt ordförandeskap i Carbon Tracker (lobbyorganisation för fossilfria investeringar).

Beate Weber-Schuerholz och Peter Hennicke inom energieffektivisering.

Beate Weber-Schuerholz blev borgmästare för staden Heidelberg år 1990, där hon under två mandatperioder (1990-1998) lade grunden till den ledande position inom energieffektivisering som Heidelberg har bland världens städer idag. Genom samarbete med det lokala näringslivet, styrning av det kommunala energibolaget, finansiering för energieffektivisering av byggnader och stora satsningar på bland annat kollektivtrafik minskade Heidelberg sina CO2-utsläpp med 30 procent mellan 1993 och 2007. Idag är Heidelberg en förebild inom energieffektiviseringen med bland annat världens största passivhus-område. Weber visade under sin mandatperiod på ett starkt ledarskap samt förmåga att organisera och inspirera företag, kommunala tjänstemän och medborgare. Weber framhävde dessutom den ekonomiska och miljömässiga nyttan med energieffektivisering. Webers engagemang sträckte sig även utanför stadens gränser genom regionala initiativ och arbete inom EU.

Peter Hennicke har kallats Tysklands ”biskop” inom energieffektivisering och har varit en pionjär för energiomställningen, die Energiewende. Redan 1985 skrev Hennicke boken “Die Energiewende ist möglich”. Hennickes forskning och deltagande i regeringens expertgrupper inom området har haft stor påverkan för landets utveckling. Han har tydliggjort för beslutsfattare på olika nivåer att det krävs en kombination av förnybar energi och energieffektivisering för en energiomställning. Genom att Hennicke framgångsrikt lyckats förmedla vilka fördelar för samhället en omställning skulle medföra har han dessutom inspirerat beslutsfattare till handling. Hennicke har haft positioner som chef för det ledande Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy, arbetat för FN och är idag medlem i Romklubben.

Tidigare pristagare i urval

Paul Polman
Al Gore
Kofi Annan
Margot Wallström
Gro Harlem Bruntland

Partners
Priset delas ut i samverkan mellan: Göteborgs Stad, Region Västra Götaland, Akademiska Hus, Andra AP-fonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Folksam, Handelsbanken, Kooperativa Förbundet, PEAB, DB Schenker AB, SEB, SKF

Dela:

Bilfria Bilén tar farväl och konstaterar att livet blir roligare med elcykel

Taggar: ,

”Nu är min utmaning slut och vi får börja åka bil igen” sa jag till barnen. ”Vad tråkigt”, svarade sonen. Och han slår huvudet på spiken – livet är roligare med ellastcykel.

Min utmaning var att som småbarnsamma i ett villaområde klara mig en månad utan bil – men med en ellastcykel till låns. Jag vill nästan inte kalla det utmaning –  för med ellastcykel blir livet enklare och roligare. Enklare för att det är så lätt att packa mycket och det blir ändå inte tungt. Roligare för att det är kul att köra, att det är roligt för barnen att åka med och för att cykeln är en snackis. Mycket tjôt har det blivit om lastutrymme, hastighet och komfort.

Dessutom går det mesta att lösa med lite motivation och planering. Vi beställde matkassar på nätet, fick jord hemkörd och sambon fick dessutom rabatt i båtaffären för att han cyklat elcykel.

Jag har alltså inte kört bil på en månad. Så check på mig. Min sambo däremot har syndat ett par gånger och gjort utryckningar med bilen.

Det lilla livet har i övrigt visat sig fungera utmärkt med ellastcykel och kollektivtrafik. Turligt nog hade vi inga längre resor inplanerade i april. Men bilen behövs ju ibland.
Och här  kommer vi till den inte lika framgångsrika delen i min Greenhackutmaning: att locka en bilpool till området där vi bor. Intresset har varit stort, men svalt. Många uppmuntrar initiativet och ännu fler är intresserade av min fräcka elcykel. Men få är beredda att ge upp den egna bilen. Tiden är inte inne – inte ännu. Och i samtal med en av landets största bilpooler bekräftas också mina misstankar att vi villaägare inte är riktigt redo. Där beskriver en medarbetare hur nya kunder känner lycka när de fått sålt sin bil och börjat cykla till jobbet. Men också hur väldigt många, framför allt barnfamiljer, har svårt att klara livspusslet och håller fast vid bilen. Om tre år tror de att vi kan se fler poolbilar i villaområdena.

Jag hoppas förstås att det går snabbare än så, och skulle fler få testa den frihet elcykeln ger så tror jag också att fler skulle bryta bilberoendet.

Och på vår uppfart står en ny ellastcykel inom en snar framtid. Något annat skulle varken jag eller barnen stå ut med.

Vinkar till bilen - närbild

Dela:
MENY