mars 2015

Så fixar du en cykelvänlig arbetsplats

Avfallsfria Adas extrema utmaning att leva sopfritt en hel månad går mot sitt slut. Men det gör givetvis inte GreenhackGBG. Vi växlar i stället upp – och tar oss an resor och trafik som är aprils utmaning. Du kan förvänta dig mycket cykelpepp, kollektivtrafik och vårkänslor. Som vanligt börjar vi med ett frukostmöte, den här gången om hur din arbetsplats kan bli cykelvänligare.

Det är inte bara så att den som är smart cyklar till jobbet – man blir dessutom smartare av att cykla till jobbet! En färsk brittisk undersök­ning visar att den som cyklar till jobbet blir mer avstressad och koncentrerar sig bättre, och ju längre man cyklar, desto mer avstressad blir man. På köpet får man alla de andra fördelarna med cykling, att det är hälsosammare, billigare, klimatsmartare och i många fall dessutom snabbare än andra pendlingsalternativ. Ingen större nyhet, men drar din arbetsplats fördel av detta?

Den 8 april berättar Catarina Berglund, som arbetar med cykelfrå­gor på trafikkontoret, om trafikkonto­rets uppmuntran ”Cykelvänlig arbetsplats”. Passa på att cykla till föreläs­ningen så får din cykel en enklare service medan föreläsningen pågår. Ange det när du anmäler dig så vi vet hur många cyklar vi ska ta hand om.

Anmäl dig till frukostmötet här, och är du ännu inte GreenhackGBG-deltagare är du välkommen att anmäla dig till GreenhackGBG här – våra frukostmöten är främst till för deltagare.

När: Onsdag 8 april.
8.00–8.30 serveras ekologisk och etiskt märkt frukost
8.30–9.15 föreläser Catarina Berglund från trafikkontoret
Var: Miljöförvaltningen, lokal Bryggeriet, Karl Johansgatan 23.
Tänk på att: Frukostmötet är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500kr. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt, men senast 23 februari.
Undrar du något? Ingrid Bohlin, ingrid.bohlin@miljo.goteborg.se, 031-368 38 42.

Dela:

Adas tredje vecka och hon undrar – sitter lyckan i kläderna?

Tre veckor har gått. Mitt avfallsfria liv gick ganska bra fram till den tredje veckans början. Frånsett några kuvert, tidningar i brevlådan, en trasig lampa och de små klisterlapparna på frukterna lyckades jag över förväntan. Sedan kom sonen.

Nu ska vi inte skyllda allt på ungdomen, men de är ena riktiga avfallsgeneratorer! Och mat ska de ha hela tiden. Även efter klockan sex på kvällen när bageriet, fiskaffären och ekobutiken med torrvaror i lösvikt stängt. Visserligen tog jag potatisen, grönsakerna, frukten och brödet utan påsar, men övriga varor… Ja, ja även den bästa kan misslyckas. Nu tar vi nya tag inför slutspurten.

Till helgen blir det galej. En svängom på dansgolvet är aldrig fel. Men för att få en snygg Kålle som kavaljer måste man ju piffa upp sig lite, så först besökte Ada Klädoteket. Det fungerar som ett bibliotek för kläder. Du betalar kvartalsvis och får låna hur mycket du vill i en månad. I stället för att köpa en finklänning som du använder en eller två gånger kan du hyra den. Smart för miljön. Textil är nämligen det avfall som, näst efter elektronik, har störst klimatpåfrestning. Odlade material kräver stora landområden, gödsel och vatten och animaliska material kräver foder, land, och vatten till djuren. Oljebaserade material förbrukar fossila råvaror. Vid klädtillverkning används stora mängder skadliga kemikalier och färger.

Att köpa second hand är ett annat sätt att minska nyproduktionen. Ada hittade en så gott som oanvänd blåsa på Stadsmissionens butik. Men var kommer alla dessa begagnade kläder ifrån? Jo, från våra överfulla garderober. Svenskarna köper i genomsnitt 12–15 kilo kläder varje år. 8 kilo slängs i soporna, 4 kilo blir kvar i garderoben och 3 kilo säljs eller skänks till välgörenhet. Men bara 0,3 kilo köps på second hand! Så var hamnar resten? Jo, de går till export till fattigare länder. Eller blir trasor och stoppning. Eller förbränns.

Ada har ingen walk-in-closet, men hon har säkert kläder för fem år framåt i garderoben. Varför? Är det någon samlargen som ligger bakom? Eller flockmentalitet? Eller möjligheten till parning om man visar upp en snygg fjäderdräkt?

Men nu säger sig många butikskedjor vilja ta ansvar genom att samla in textil för återanvändning och materialåtervinning. Detta har välgörenhetsorganisationer gjort länge. Om kunden kommer med en påse kläder får han eller hon en rabattkupong för att – köpa nya kläder! Ada tycker att det är som att först borra hål i båten och sedan ge passagerarna en tesked att ösa med.

Nej, tacka vet jag Beda. Hon lagar sina kläder och stoppar sina raggsockor. Vill du lära dig hur man gör? Se filmen på GreenhackGBG:s Facebook! Och varför inte starta en syjunta som lagar och lappar? Umgänge och praktiskt miljöarbete i ett!

Trevlig sopfri helg!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Det har väl knappast undgått någon att vi i dag slänger saker innan de faktiskt gått sönder. Det gäller i synnerhet kläder. Vi slänger för att garderoben blivit full, för att de inte passar eller för att de inte är på modet längre. På tio år har våra klädinköp ökat med nästan 40 procent, samtidigt som våra utgifter för kläder varit desamma.

År 2011 lät förvaltningen kretslopp och vatten insamlingsorganisationen Emmaus-Björkå bedöma de kläder som göteborgare slängde i sina sopor. Resultat blev att cirka 40 procent av alla kläder som göteborgarna slängde var användbara.

Om du slänger kläder i soporna går de till förbränning. På senare tid har dock materialåtervinningen ökat något – vilket är bättre ur miljösynpunkt – men det handlar mestadels om att göra stoppning och trasor av textilen. Även detta är ett slöseri med oslitna kläder.

Kläder och textil har stor miljöpåverkan. Den största miljöpåverkan sker vid produktionen, men även användningsfasen med regelbundna tvättar och avfallsfasen med förbränning eller återvinning påverkar miljön. På envarldutansopor.nu kan du läsa mer och få tips om hur du kan minska ditt klädavfall och se vår textilfilm.

Dela:

Häng med på avfallssafari – till konsumtionens ändhållplats

Taggar: ,

Låt dig guidas in i den hierarkiska ordning som styr all planering och politik i avfallets förunderliga värld. Följ med matavfallspåsen Matinas resa till Marieholm där hon förvandlas till något helt annat. Sen drar vi till Sävenäs avfallskraftvärmeverk för att se sopan gå upp i rök. En del i alla fall.Till sist landar vi i den mest brännande frågan – kan vi förhindra att avfall uppstår? Vi garanterar att det blir en resa för alla sinnen. Kanske framför allt luktsinnet?

Våra guider bjuder på matig macka, frukt och kaffe/te. Meddela ev specialkost.

När och var: Bussen rullar från Gustav Adolfs torg kl 17:00 torsdagen den 21 maj. Vi är åter på Gustav Adolfs torg kl 20.30.

Anmälan och frågor: stina.moberg@kretsloppochvatten.goteborg.se, 031-368 27 25

Tänk på att: Safarin är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500 kr. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt, men senast 7 maj.

Övrigt: Tänk på att klä dig i oömma kläder och skor. Observera att safarin har en åldersgräns på 15 år.

Dela:

Göteborg är Sveriges Klimatstad 2015

Göteborg är Sveriges Klimatstad och vinnare av WWF:s stadsutmaning Earth Hour City Challenge 2015. – Vi kan vara riktigt stolta över vårt klimatarbete, säger Anneli Hulthén (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, om vinsten.

WWF:s internationella jury lyfter i motiveringen fram Göteborgs Stads klimatstrategier, som WWF menar är ambitiösa och innovativa, inte minst satsningen på gröna obligationer och målet för minskning av invånarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp.

– Göteborg imponerade på juryn med ambitiösa klimatmål på både kort och lång sikt och har stor potential att förverkliga sina visioner. Staden har också börjat mäta och sätta mål för konsumtionens klimatpåverkan och är en förebild som kan inspirera andra att följa efter, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.

Anneli Hulthén och miljöförvaltningens direktör Anna Ledin tar emot priset i Stockholms stadshus i morgon kväll. De övriga finalisterna i årets utmaning var Eskilstuna och Västerås.

De tre finaliststäderna tävlar också om vinst i WWF:s We love cities-kampanj. Om du – som vi – älskar Göteborg och gärna vill lyfta allt positivt grönt som görs i staden får du inte glömma gå in på welovecities.org/gothenburg och rösta. Men minst lika viktigt är att lämna förslag på vad staden kan göra bättre. Det kan du göra både på welovecities.org och genom att på Instagram tagga en bild #welovegothenburg och #greenhackgbg och berätta vad du gillar med staden och vad vi kan bli bättre på.

/Peter, projektledare

Mer om tävlingen och vad WWF lyfter fram som anledningar till att Göteborg vann:

Göteborgs Stad var först i världen 2013 med att ge ut gröna obligationer för att finansiera en del av stadens hållbarhetssatsningar. Hittills har 2,3 miljarder kronor kommit in som bland annat satsats på ett 100-tal elbilar, biogasproduktion och vattenrening.

Stadens satsningar på hållbara transporter och hållbar konsumtion. Kommunens beräkningar visar att invånarnas livsstil skapar minst åtta ton koldioxidekvivalenter i genomsnitt per person och år – målet är att minska dem till 3,5 ton per person och år till 2035. Beräkningarna innebär att även utsläpp bortom kommungränsen tas med och kommunen vill uppmuntra invånarna att resa och konsumera mer klimatsmart.

Andra positiva insatser som lyfts fram av juryn är samarbetet med byggsektorn, forskare, näringslivet och andra städer kring innovationer.

Fakta: Stadsutmaningen Earth Hour City Challenge startades av WWF 2011 för att uppmuntra städer att bli förebilder inom hållbar stadsutveckling.
Deltagarna rapporterar in utsläpp, åtaganden och åtgärder till en global plattform. En internationell expertjury bedömer hur ambitiöst, innovativt och trovärdigt städernas arbete är när det gäller hållbara lösningar för energi, boende och transporter – och omställningen till en framtid med 100 procent förnybar och hållbar energi.

De senaste årens svenska vinnare: Stockholm 2014, Uppsala 2013 och Malmö 2012.
Globala vinnare: Kapstaden 2014, Vancouver 2013.
Göteborg konkurrerar om titeln med städer från 16 länder: Brasilien, Kanada, Colombia, Finland, Frankrike, Indien, Indonesien, Malaysia, Mexiko, Sydkorea, Sydafrica, Singapore, Spanien, Tanzania, Thailand och USA.

 

 

Dela:

Renlighet på flaska och skönhet på burk

Två veckor har gått och Adas hygienartiklar börjar ta slut. Detsamma gäller toapapper, tvättmedel, såpa och andra rengöringsmedel. Hur göra? Ja, den personliga hygienen är ju viktig och jag lyckas faktiskt hitta både tvål, schampo, balsam och deodorant på bit, utan förpackning.

Det var värre med toalettpappret. Instagram-följaren dinta81 förslog att jag skulle använda den indiska metoden: vänsterhanden, vatten och en liten handduk. Helt avfallsfritt, men jag är ändå lite skeptisk. I Göteborg blir toalettpapperet till biogas och gödsel på Ryaverket, så själva papperet är alltså inga problem eftersom jag får ha organiskt avfall. Det är värre med plasten runt balen och rullarna som blir kvar. I Belgien har man visst gjort dem i samma material som toalettpappret, de löses upp och går således att spola ner. Något för svenska tillverkare kanske?

Ada har även investerat i en menskopp. Enligt flertaliga källor fungerar den utmärkt och med tanke på att en kvinna i fertil ålder förbrukar cirka 300 tamponger och/eller bindor per år skulle det spara många bomullsfält om alla landets alla kvinnor använde menskopp i stället.

100 ton. Så mycket tvålar, schampo, krämer, deodoranter, mascara, ögonskugga och andra smink- och hygienartiklar konsumerar vi i Sverige. Varje år. Behöver vi allt det där? Visst vill Ada, liksom alla andra, vara vacker, men till vilket pris? Vad kostar alla dessa produkter miljö och plånboken?

För att inte tala om alla olika rengöringsmedel som finns. Det ska vara ett medel för badrummet, ett för toaletten, ett för spisen, ett för golvet, ett för diskbänken och ett för metallbeslagen i dörren. Mama mia. Städskåpet är överfullt. Och på avloppsreningsverket är man inte glad över dessa medels innehåll. Tillsammans med smink- och hygienprodukter står de för en stor del av de skaliga ämnen som man inte vill ha på reningsverket eftersom de inte bryts ner. Kiss och bajs och toapapper kan reningsverket ta hand om, men inte alla skadliga kemikalier.

De senaste åren har producenterna dessutom hittat på några riktigt elaka, antibakteriella produkter. De innehåller ofta silverjoner som dödar vattenlevande organismer. Och på vägen dit kan de skapa resistenta bakteriestammar. Är vi verkligen så smutsiga?

Nej, fram för tvål och vatten. Och lite såpa i skurhinken så här till vårstädningen!

Hej hopp!

/Avfallsfria Ada

Fakta: Veckostädningen kräver inte mer än såpa/diskmedel och microtrasa. Såpa och diskmedel är koncentrat som du kan späda mer eller mindre beroende på vad du ska rengöra. De flesta av dina specialrengöringsflaskor kan troligen bytas ut mot en flaska såpa, och vill du ha rengöringsmedel på sprayflaska så räcker en flaska såpa till 150 sprayflaskor. På detta sätt kan du spara mkt pengar och avfall och dessutom bespara ditt hem och miljön en massa onödiga kemikalier. SVTs  Plus har med bakterieodling bevisat att diskmedel var bäst på att ta bort bakterier när en jämförelse gjordes med kända storsäljande rengöringsmedel.

Fler avfallssnåla tipsTvättbara disktrasor, tand- och diskborstar med utbytbar borstdel ,tygnäsduk istället för papper, textiltrasa istället för hushållspapper, tvättlapp i textil istället för våtservetter, pads och bomull, vägra tops, tygblöjor till barnen, putstrasor av kläder som inte kan återanvändas längre, vägra slentrianservetten

Mer om smink och hygienprodukter blir det i juni då temat på GreenhackGBG är kemikalier.

Dela:
MENY