Arkiv

5 tips för hållbart hav och vatten 3

Det finns få saker som vi är mer beroende av än vatten. Tänk efter, hur många timmar skulle du själv överleva utan rent vatten? Trots att det är en livsnödvändig resurs slösar vi ofta med den och använder våra vattentillgångar som soptipp för diverse skräp och kemikalier. Här får du fem tips på hur du kan bidra till hållbart hav och vatten!

#1 Dosera rätt i tvätt- och diskmaskin

I Göteborgs har vi mjukt vatten med låg halt av kalciumjoner. Det innebär att du ska använda cirka 40 procent mindre tvättmedel för att tvätten ska bli ren jämfört med de som har hårt vatten. Om för mycket medel används riskerar du att tvättmedelsrester blir kvar i kläderna efter tvätt vilket kan leda till hudirritationer. Även diskmedel fungerar bäst med lagom dosering. Förutom bättre tvätt- och diskresultat sparar du på både pengar och vår miljö genom att dosera rätt. Så ta dig tid att läsa på paketet, skaffa ett bra mått och dosera rätt!

#2 Ta hand om regnet

En effekt av klimatförändringarna är ökad nederbörd i områden där det redan regnar relativt mycket. Fler och mer intensiva skyfall kan också förväntas i dessa områden. Här på SMHI:s hemsida kan du se olika klimatscenarier för bland annat nederbörd och temperatur.

Vid hög nederbörd på kort tid blir det svårt för vårt avloppssystem att ta hand om allt vatten. Det ökar risken för bräddning, det vill säga att orenat vatten kommer ut i våra vattendrag och hav. Genom att fånga upp och fördröja nederbörden kan vi hjälpa till att minska skadorna för människa och miljö. Ett sätt är att plantera växter som (åtminstone under växtsäsongen) tar upp vatten. En vattentunna som fångar in en del av vattnet är också bra, att spara tills växterna behöver vattnas igen. Att minska de hårdgjorda ytorna till förmån för exempelvis äng, gräs, grus, sedumtak eller en damm gör också stor nytta vid kraftig nederbörd och minskar risken för översvämningar.

#3 Minska tillförseln av mikroplast till havet

Mikroplast (små bitar av plast) kommer från flera olika källor som däck- och vägslitage, konstgräs, industri, tvätt av syntetkläder, båtbottenfärg, nedskräpning, och hygienprodukter som tandkräm och peeling med plastkorn i. När mikroplasterna så småningom kommer ut i vattendrag och hav kan de påverka fiskar och andra organismer negativt. Det saknas data för många utsläppskällor, en nyligen utkommen rapport pekar dock på att den största källan av mikroplast från Sverige kommer från däck- och vägslitage. Genom att dra ner på bilkörningen samt använda ecodriving med mjuk körstil minskar utsläppen av mikroplast till havet, samtidigt minskar bränsleförbrukningen och utsläppen av luftföroreningar. Hela rapporten om mikroplast hittar du här.

#4 Städa utan att smutsa ner

Börjar det bli fullt i städskåpet? Egentligen klarar du den mesta rengöringen med en trasa, grönsåpa och någonting från skafferiet. På så sätt kan du minska belastningen av kemikalier vilket är bra både för vår hälsa och miljöns skull. Visste du till exempel att bikarbonat och salt är en effektiv propplösare? På Gryaab hittar du fler smarta städtips.

Tyvärr är en nackdel med så kallade mirakeltrasor att de, liksom andra textilier av syntet, kan släppa ifrån sig mikroplast som därefter förs vidare ut i havet genom avloppsreningsverket. Men nya innovationer kan förhoppningsvis hjälpa till att minska problemet, här är några exempel på det.

#5 Var sparsam med vattnet

På många håll i Sverige råder det brist på vatten. Även om vi i Göteborg är förskonade så finns det ändå många goda skäl till att spara på vattnet. Extra viktigt är det att spara på varmvatten eftersom det går åt mycket energi att värma upp, men även till vårt kallvatten går det åt energi vid pumpning och i reningsprocessen. Genom att byta packning på läckande kranar och göra dem snålspolande genom att sätta in en liten tillsats i kranen kan mycket vatten sparas. Tänk också på att inte låta kranen stå och spola i onödan, exempelvis när du borstar tänderna och under tiden du schamponerar håret.

Källor:
52 tips för biologisk mångfald
Naturvårdsverket
Svenskt vatten

Dela:
Brevlådor med klistermärken för utlåning

Så här börjar du dela – 4 tips!

Tycker du att det verkar spännande med delningsekonomi men har aldrig provat? Att börja dela, låna, byta, hyra, ge och få är en omställning från att äga själv. Som med all förändring är det lättast att börja med små steg. Här kommer 4 tips till dig som vill börja dela!

#1 Börja låna av vänner

Det kan vara en lägre tröskel att låna en borrmaskin av en vän än av en främling. Skulle någonting gå snett kan det vara enklare att ta det med en kompis. När du börjar känna dig trygg med att låna av och låna ut till vänner kan du börja dela med människor som du ännu inte känner.

#2 Låna ut det du känner dig bekväm med

Det kan hända saker när man lånar ut sina prylar, så börja inte med att låna ut din käraste ägodel. Många av oss har prylar hemma som vi nästan aldrig använder, eller ens märker om de försvinner. Ett enkelt sätt att börja dela är att sätta upp utlåningsmärken på brevlådan. Välj ut några saker du känner dig bekväm med att låna ut och skriv upp det på din brevlåda eller dörr. Då blir det lättare för grannen att våga fråga om de kan få låna något av dig. Utlåningsmärken finns att ladda ner på kollekogbg.se

#3 Läs recensioner

För att delningsekonomi ska fungera krävs tillit mellan alla inblandade. Många digitala delningsplattformar låter medlemmarna skriva recensioner om hur de upplevde att det var att låna av en viss aktör. Genom att läsa recensioner eller kanske kontakta de som använt tjänsten innan kan du bli mer trygg med att börja dela.

#4 Prova tillsammans med en vän

Det mesta blir roligare av att göra det ihop med andra. Första gången du provar att samåka med en samåkningstjänst eller går hem till någon okänd som bjuder på middag kan det kännas tryggare och roligare att göra det ihop med en kompis.

Att dela istället för äga är ofta billigare, mer socialt, mer varierande och mer miljövänligt. På smartakartan.se hittar du alla delningsaktiviteter som pågår i Göteborg på en och samma sida.

Nu kan du sätta igång med att börja dela mera!

Foto: Emma Öhrwall

Dela:

5 tips: Så främjar du biologisk mångfald 3

Även små fragment av miljöer som gynnar biologisk mångfald kan vara avgörande för att fler arter ska överleva. Ju fler små öar av exempelvis blommande växter för pollinerande insekter att hitta mat samt ostädade platser med olika sorters material att övervintra i, desto större är chansen att vi vänder den negativa trenden med minskad biologisk mångfald.

#1 Ostäda!

Enklare än så här kan det inte bli, sätt dig och njut av trädgården istället för att kratta löv och plocka bort pinnar. Hela trädgården behöver givetvis inte vara en enda lövhög men skapa många ytor som lämnas åt naturen själv att sköta. Det ger en variation i miljön som underlättar för många arter att leva i. Nässlor brukar exempelvis dyka upp och hjälper nässelfjärilens larver att överleva, och lite kan man själv skörda och använda till en underbar soppa eller som gödselvatten för dina grödor.

#2 Sätt upp holkar!

För att underlätta för fåglar och bin kan du sätta upp holkar. De går givetvis att köpa färdiga men varför inte snickra ihop en själv? Det är dock viktigt att kolla upp hur holken ska se ut för att passa djurens behov och inte släppa in rovdjur. Beskrivningar för fågelholkar finns bland annat här och beskrivningar för biholkar finns bland annat här. Inspiration finns det gott om, bland annat SM i fågelholk som Naturskyddsföreningen arrangerar.

#3 Odla ekologiskt!

Har du tillgång till en odlingslott eller balkong så tänk på att inte använda bekämpningsmedel i din odling. På så vis gynnas den biologiska mångfalden. Många pollinerande insekter har det tufft så tänk lite extra på att välja sorter som gynnar dem och växter som blommar under olika perioder. Kryddväxter är generellt bra för såväl insekter som människor och blommar ofta vackert under en längre period. Det finns också en mängd andra blommande ätliga växter, exempelvis gurkört och ringblomma, som man kan så tillsammans med större grönsaker eller i rabatter.

#4 Bidra till forskning!

Hur står det till i din närmiljö? En viktig del i att skydda arter från utrotning är att ha uppdaterad kunskap om arters antal och geografiska utbredning. Genom att observera och rapportera in till artdatabanken kan alla vara med och bidra till ökat kunskapsläge. Därigenom kan förändringar i naturen upptäckas snabbare och åtgärder sättas in där de bäst behövs. Bland annat så använder miljöförvaltningen och andra förvaltningar i staden uppgifter från Artportalen dagligen i arbetet med detaljplaner, bygglov och miljöövervakning. För att kunna veta vilka arter du ser och lära dig mer om dem finns Artfakta till din hjälp. Appen LärKvitter som jordbruksverket har tagit fram gör det enklare att lära sig några fågelarter för att rapportera in fåglarna du ser och hör. Är du mer inne på fjärilar så kan du även bidra med rapportering till fjärilsövervakningen
En app för skogsrapportering
vann årets tävling Hack for Sweden Award – vi hoppas på snar lansering.

#5 Anlägg ett grönt tak!

Börjar det bli dags att lägga om taket så passa på att lägga ett sedumtak istället för takpannor. Sedumtakets växtlighet består huvudsakligen av lågt växande fetknopps- och fetbladsväxter som är tåliga mot uttorkning. En blandning av dessa växter säkerställer en lång blomningsperiod som kan förse insekter med mat under lång tid. Ett sedumtak har även andra fördelar; det fångar upp nederbörd, isolerar mot kyla och värme, har lång hållbarhet och kräver inget underhåll. Dessutom är det vackert!

Källor:
52 tips för biologisk mångfald
Naturskyddsföreningen

Bilder från Naturskyddsföreningens tävling SM i fågelholk 2017.

Dela:

5 tips: Så främjar du biologisk mångfald 1

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt mänskligt liv på jorden. Naturen bidrar med ekosystemtjänster som vattenrening och pollinering av grödor men spelar också en stor roll för rekreation och vårt välbefinnande. Ju större variation av växter, djur och natur, desto större blir möjligheterna att klara av störningar i miljön. FN: s sammanställning av tillståndet i jordens ekosystem visar att mer än hälften av ekosystemen är hotade till följd av mänsklig aktivitet.

#1 Köp bara bomullsprodukter som är ekologiska

Tjugofem procent av alla bekämpningsmedel som används i världen används i bomullsodling. Bekämpningsmedel dödar inte bara de insekter som är avsikten, utan skadar även andra organismer som utsätts för kemikalierna. Genom att välja produkter med ekologisk bomull kan du hjälpa flera arter att överleva.

#2 Välj bort produkter som innehåller palmolja

Palmolja finns i många olika produkter som kakor, färdigmat, tvål. Den utvinns från oljepalmen som odlas på stora plantager i exempelvis Indonesien och Malaysia. Ett stort problem med palmoljan är att stora ytor regnskog med hög biologisk mångfald skövlas för att ge utrymme för plantagerna. Vid odlingen används också bekämpningsmedel som är giftiga för människor och miljö. Genom att exempelvis välja produkter med ekologisk rapsolja istället kan du hjälpa flera arter att överleva. Mer info hittar du vårt tips Så här undviker du palmoljan.

#3 Minska utsläpp av växthusgaser

Klimatförändringarna har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Klimatet har alltid förändrats, med dagens hastighet har dock arter svårt att hinna anpassa sig vilket leder till utrotning av arter. Ett exempel är korallreven med hög artrikedom men som nu håller på att försvinna på grund av temperaturhöjning och allt surare hav till följd av klimatförändringarna. Genom att exempelvis välja vegetarisk mat oftare och inte flyga kan du bidra till minskad klimatförändring. På svalna.se kan du skapa ett konto för att se din egen klimatpåverkan – och få fler tips på hur du kan minska den.

#4 Köp bara träprodukter från certifierade skogar

Att köpa begagnat är förstås bäst men ska du köpa nya möbler till hemmet eller trädgården så är det viktigt att välja med certifiering, som FSC. Då har det ställts krav på ansvarsfullt brukande av världens skogar. Förutom att en stor del av jordens arter är beroende av skogen bidrar den även genom att binda kol, hålla kvar marken vid häftiga regn och är en viktig del i vattnets kretslopp.

#5 Använd produkter utan skadliga kemikalier

I kläder och andra produkter med vattenavstötande egenskaper som regnkläder och bakplåtspapper kan det finnas högfluorerade ämnen (PFAS). De är extremt svårnedbrytbara och har till och med påträffats i isbjörnar, vilket bland annat riskerar att rubba deras möjlighet till fortplantning. Välj produkter med miljömärkning så kan du hjälpa flera arter att överleva.

Källor: 52 tips för biologisk mångfald
Naturskyddsföreningen
WWF

Dela:

Så bygger du en solenergidriven elcykel

Taggar: , ,

Markus Auvinen bestämde sig för att resa söderut i somras och som miljövän och tidigare elektroingenjör ville han bygga en egen elcykel driven av solenergi. Vill du bygga en likadan? Här beskriver han sitt bygge!

Nu är tekniken mogen tänkte jag och slängde mig in i projektet att bygga en elcykel som drivs av solenergi. Jag hade fått tjänstledigt ett år och sparat ihop lite pengar så det var bara att köra på. Under sommarhalvåret flög jag fram med cykeln men nu i vinter är det inte lika enkelt, men det går om jag cyklar på dagtid!

Red. anm. Tänk på att det är el du jobbar med och du bör veta vad du gör. Är du nybörjare kan det vara klokt att ta hjälp av någon mer erfaren innan du sätter igång!

Solcellsregulatorn

Navet i ett solcellssystem är en solcellsregulator. Den kopplar samman alla delar, laddar batteriet, styr förbrukarna – de prylar som behöver ström – och visar aktuell data över situationen.

Det första du gör är att koppla batteriet till solcellregulatorn. Idag finns det ingen anledning att använda någonting annat än litiumbatterier. Visst, blybatterier är billigare men det rättfärdigar inte miljösvineriet. Lite större batterier brukar se ut som bilbatterier, även om de är litium, så det kan vara lämpligt med kabelklämmor för att kabeln ska sitta ordentligt. Observera att det är lämpligt att ha en säkring som motsvarar laddregulatorns maximala strömstyrka mellan regulator och batteriets pluspol för att inte skada batteriet ifall regulatorn skulle spåra ur. Det finns säkringshållare som är hyggligt vattenskyddade i alla fall. Säkringen är en vanlig flatsäkring som till exempel finns i bilar. Anslutningen till solcellsregulatorn kan se lite olika ut men ofta räcker det att bara skala änden och skruva fast. Nedan ser du hur batteriets pluspol via en röd sladd och en säkring är ansluten till laddregulatorns batteriingång, liksom minuspolen med en svart sladd.

Solcellerna

Nu ska vi koppla in solcellerna. Ska systemet användas utomhus, i båt eller dylikt, så rekommenderar jag starkt att använda vattentäta IP67-klassade kontakter så att solcellerna kan vara utomhus utan risk för elproblem på grund av väta. De kan vara lite trixiga att montera men övning ger färdighet. Så montera IP67-kontakter på regulatorns solcellsingångar och anslut därefter solcellerna. Tänk på att kontakterna ska vara åt rätt håll, att den smala han-kontakten är plus, där strömmen kommer ut. Använd också röda kablar för plus och svarta kablar för minus så att det blir ordning och reda på systemet. Eftersom jag vill kunna ha min cykelvagn i tältabsiden och solcellerna på utsidan har jag två meter långa kablar med kontakter som passar till solcellen.

Håll koll på batteriet

För att hålla koll på batteriet så att det inte laddas ur bör du koppla 12 voltsförbrukare till laddregulatorn istället för batteriet vilket har flera fördelar. Framför allt får regulatorn då koll på läget; sjunker batterispänningen under en viss nivå kan regulatorn strypa strömmen till förbrukarna och därigenom förhindra att batteriet töms. Litiumbatterier har för all del ofta skyddskretsar, ett så kallat Battery Management System, som stänger av vid en för låg spänning men problemet då är att laddregulatorn inte heller får ström och då kan det mycket väl vara så att laddregulatorn inte längre kan ladda! Man har alltså fastnat i ett dödläge.

Bekväma kopplingar

Jag har av bekvämlighet monterat två par IP67-kontakter till förbrukaruttaget. Till det ena har jag alltid ett kylskåp kopplat och till det andra oftast ett cigarettuttag med USB-uttag där jag kan ladda min utrustning. Jag försöker nämligen att endast ha utrustning som kan laddas via USB: telefon, ficklampa, pannlampa, cykeldator och så vidare.

Ibland kan du behöva koppla in lite tyngre grejer också, som kräver 230 V växelspänning. Det finns idag utmärkta 12/230V-konvertrar som leverarar en ren sinuspänning för inte alltför mycket pengar. Du vill ha en ren sinus för att skitiga signaler, alltså en signal med kraftiga övertoner vilket blir resultatet när man till exempel simulerar signalen som en fyrkantsvåg med billiga kretsar, riskerar att förstöra utrustningen du kopplar in. Du kopplar in en sådan konverter direkt till batteriet. Detta kräver lite varsamhet vid användning eftersom risken finns att du tömmer batteriet – regulatorn kan ju inte strypa strömmen till konvertern. Även här behöver du en säkring mellan pluspol och konverterns plus-ingång och det står i konverterns manual hur stor den ska vara. För att slippa ha konvertern framme har jag monterat ett par IP67-kontakter på batteriet och satt säkringen på konverterkabeln.

 Hela systemet

Här kan du se hela systemet. Kylboxen till höger matas från laddregulatorn som sitter på batteriet. De långa kablarna är till för solcellerna. 12 V/230 V-konvertern är också den inkopplad – den kabeln har jag märkt med silvertejp för att skilja den från de andra förbrukarkablarna.

Som elektronörd och i tron om att hängslen bör kompletteras med livrem så har jag också byggt en liten voltmeter. Det är displayen som jag elegant tejpat fast på regulatorn, som tänds när man trycker på knappen. Den har jag monterat för att kunna se spänningen även om regulatorn skulle dö.

Mer information om systemet och resan finner du på ayearonwheels.com.

/Markus Auvinen, elcykelbyggare

Dela:
MENY