Arkiv för taggen: plastbanta

Får fisken plast?

Välkommen till en föreläsning om plast i havet och vad du själv kan göra för att minska din plastkonsumtion.

Hej!

Frukostföreläsningen Får fisken plast? med Ulrika Marklund och Ulrika Naezer är tyvärr fullbokad. Hör gärna av dig till greenhackgbg@goteborg.se om du vill bli uppsatt på kölistan, så hör vi av oss i mån av plats.

Vänliga hälsningar,
Elina Järkil, projektledare GreenhackGBG

Dela:

Avfallsfria Ada mönstrar på R/S Astrid Finne för kampanjen Rescue the Sea

1 200 främmande föremål var hundrade meter. Så mycket sopor, mestadels av plast, hittas på västkustens stränder. Bohuslän är den mest drabbade kuststräckan i hela Nordsjön och mängderna ökar för varje år. Idag mönstrar jag, Avfallsfria Ada, på båten R/S Astrid Finne och kampanjen Rescue the Sea. Vi ska segla längs västkusten för att informera och utbilda, men också för att angripa problemet rent konkret genom strandstädning tillsammans med besökare.

Att några personer städar bort plastflaskor, plastnät och andra föremål från en strand ute i havsbandet kan tyckas som en droppe i havet mot all plast som finns där. Men om stränderna inte städas kommer skräphögarna att växa till stora berg – under fem år har en tiofaldig ökning setts. Därför måste kommuner och frivilliga städa. På så sätt hindras skräpet från att skada djur på stranden och från att sköljas tillbaka ner i havet och skada djuren där. Plasten kan också finfördelas till mikroplaster som suger åt sig gifter. Dessa kan senare hamna på våra egna mattallrikar i form av musslor och fiskar. Dessutom är västkusten viktig för rekreation och turism.

– Att städa stränderna är det enda sättet för att få tag i skräpet, säger Ulrika Marklund, kampanjledare och miljöstrateg på Orust kommun.

Under de fyra år som kampanjen bedrivits har hon inte bara sett hur skräpet har ökat, hon har även märkt en ökad medvetenhet bland besökarna.

– Idag känner alla till det gigantiska problemet med plast i havet. I Bohuslän ser man det extra tydligt. 70–80 procent av skräpet kommer inte härifrån, det förs hit av strömmar och vindar. Vi är som ett filter där Europas skräp fastnar, säger Ulrika Marklund.

Så vad är då roten till problemet? Varför ökar skräpet för varje år? En anledning är att plastanvändningen ökar. När föremål, engångsartiklar och förpackningar av plast ökar kommer en del av avfallet att hamna fel, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om dåligt skötta soptippar i Europa, fiskenät som har gått sönder eller lämnats kvar i havet eller helt enkelt nedskräpning på gator och torg.

– Vi måste införa ekonomiska styrmedel för plaståtervinning, säger Ulrika Marklund. Kommunerna måste få statligt stöd för strandstädning och vi konsumenter måste minska vår användning av plast.

Detta klingar ljuvt i Avfallsfria Adas öron. Att minska sin egen användning av engångsplast och förpackningar är någonting som alla kan börja med redan idag. Se Adas tidigare blogginlägg här för tips.
Likaså strandstädning. Välkommen att följa med på en strandstädartur med R/S Astrid Finne.
Anmäl dig till strandstädning och prova-på-segling här.
Eller varför inte städa själv eller tillsammans med några vänner? På Strandstädarkartan som du hittar här ser du vilka stränder som är i störst behov av städning.

Skepp o-hoj på er!
/Avfallsfria Ada

Här kan du läsa mer om kampanjen Rescue the Sea.

Här hittar du R/S Astrid Finne och kampanjen resten av veckan:
Onsdag 9/8 12–16 Hamnen Mollösund
Fredag 11/8 12–16 Kajen, Marstrandsön
Lördag 12/8 12–16 Hamnen Skärhamn

Dela:
Plastleksaker

Plastens hårda liv

Många förskolor rensar ut gamla plaster och kommuner ser över sina kemikaliekrav i upphandlingar. Det finns ett stort engagemang och olika nätverk bildas, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen stöttar. De flesta verkar tycka att detta är bra men det finns några som inte gillar plastutrensningen. Mest upprörd är kanske Agnes Wold som menar att detta är trams och att vi skräms.

Då känns det extra skönt att ha stärkande analysresultat i ryggen. Gamla leksaker av plast innehåller många miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Stockholms stad har nyligen publicerat resultatet av sina analyser av leksaker och andra saker till barn som används i stadens verksamheter. Gamla leksaker, madrasser och annat från förskolor visade sig innehålla många skadliga kemikalier. Rapporten kan du läsa här. På miljöförvaltningen här i Göteborg gjorde vi under hösten också analyser på leksaker inköpta på second hand som visade det samma. Så det känns mycket befogat att rensa!

Plasten lever ett hårt och ifrågasatt liv på flera sätt. Ett säkert tecken på detta är att plastbranschens lobbyorganisationer vaknar till liv. Som exempel kan nämnas PlasticsEuropes nyligen läckta SWOT-analys som du hittar här. Den är verkligen cynisk. Plastbranschen verkar vara rädda för att kemiska ämnen i plast ska komma att bli klassificerade som hormonstörande och under Weakness/Svagheter i analysen är en av punkterna ”Vetenskapliga studier som visar att plast innehåller hormonstörande ämnen”.

Problemet med plastskräp i våra hav får ju välförtjänt också stor uppmärksamhet. Forskning pekar mot att partiklarna blir bärare av kemikalier och i hav och sjöar tas de upp i det marina ekosystemet och kan ställa till problem. Från Naturskyddsföreningen fick jag fyra bra tips på hur du kan minska ditt bidrag av plastskräp:

#1 Vädra mera!

Syntetiska kläder, framförallt de av fleece, släpper ifrån sig mycket stora mängder mikroplaster när de tvättas. Är dina kläder inte synligt smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan.

#2 Kolla innehållet i dina skönhetsprodukter

Mikroplast tillsätts i hygien- och skönhetsprodukter för att få skrubbande effekt eller för att det ska glittra. De små partiklarna spolas ut i avloppet och reningsverken kan inte fånga upp alla utan de spolas till slut ut i haven. Hur vet du då att det handlar om mikroplaster? Håll utkik efter de små runda kornen i dina produkter och kolla innehållsförteckningen efter:

Polyeten (PE)
Polyetentereftalat (PET)
Polypropylen (PP)
Polyvinylklorid (PVC)
Polystyren (PS)
Polyvinylacetat (PVAc)
Polymetyl-metakrylat (PMMA)
Polytetrafluoroetylen (PTFE)

#3 Engångs – ingen gång!

Ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar enligt Naturskyddsföreningen. Inom till exempel sjukvård kan engångsartiklar vara nödvändiga av sanitetsskäl, men för din take away-mugg eller salladslåda är det mindre nödvändigt.

#4 Återvinn din plast

Att återvinna plastförpackningar gör att plasten kommer till nytta fler gånger. Det bygger dock på att det inte finns några farliga ämnen och kemikalier i plasten, annars kan tyvärr även gifterna få nytt liv.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:

Lunchseminarium: Kemikaliepappans 25 bästa tips

Kemikaliepappan gjorde en bejublad insats som gästinstagrammare i juni. Nu har du chansen att träffa mannen bakom aliaset när Magnus Kähler kommer till Göteborg och delar med sig av sina bästa tips för att giftminimera sin vardag.

Hans engagemang i frågan grundar sig i att vi får alltmer kunskap om ämnen som kan vara skadliga för människa och miljö. I takt med det ökande informationsflödet, upplever många en komplexitet kring att göra medvetna val.

Under namnet Kemikaliepappan förenklar och lyfter Magnus fram nya perspektiv i frågan. Han vill inspirera fler att – steg för steg – göra reella förändringar som bidrar till ett mer hälsosamt och omtänksamt samhälle.

När? Fredag 28 augusti 11.10-13. Schemat är som följer:
11.10-11.40 Föreläsning av Magnus Kähler
11.40-12 Paus med lunchsmörgås
12-12.30 Föreläsningen fortsätter
12.30-13 Tid för frågor och reflektion för den som har tid
att stanna.
Var? Miljöförvaltningen, lokal Bryggeriet, Karl Johansgatan 23.

Du anmäler dig på den här länken

Mötet är gratis men om du uteblir utan avbokning faktureras du 500 kronor. Antalet platser är begränsat så anmäl deltagande så fort som möjligt men senast 20 augusti. Ska du anmäla flera personer, klicka då på länken i inbjudan igen och anmäl nästa. Anmälan stängs när seminariet är fullt.
Kontakta Ingrid Bohlin för mer information: ingrid.bohlin@miljo.goteborg.se, 031-368 38 42.

Dela:

Kemikaliefria Karin sammanfattar: Tufft, men kul

Nu är juni till ända och jag har haft en tuff men rolig månad. Jag ska på några korta rader sammanfatta min utmaning. Att vara kemikaliefri är en omöjlighet men att minska sin användning är fullt möjligt. Och både min soffa och mina stövlar går bra att behålla!

Det går hyfsat fint att klara städningen med gamla husmorsknep men det finns ju också ett gott utbud av miljömärkta rengöringsprodukter.

Vad gäller min egen rengöring och uppsnyggning så har jag varit sminkfri en månad, använt min hemmagjorda deo och del olika oljor som kokosolja och mandelolja som alternativ till hudkräm. Jag har tyvärr inte klarat mig utan schampo. Men tänker ge det en ny chans under sommaren. Solskydd har ju inte direkt behövts!

Ätit ekologisk mat och plastbantat har jag också ägnat mig åt. Det finns ju faktiskt många bra alternativ till plast. Det jag är rätt stolt över är att jag har ställt frågor om kemikalieinnehåll i både gummistövlar och soffa, och fått långa fina svar! Inga farliga kemikalier i dessa.

Under min månad har det varit en hel del nyheter som handlat om läskiga kemikalier på fel plats; i förpackningar till micropopcorn, i brandsläckningsskum som hamnar i dricksvatten och i vardagsprodukter i plast. Det är där här biten som är svårast tycker jag. Att allt innehåller kemikalier och ibland är det väldigt svårt att ta reda på vilka.

I augusti är jag tillbaka och då ska jag bland annat försöka ta reda varför så många kosmetiska produkter innehåller pyttesmå plastkorn som hamnar i våra hav. Det verkar väl väldigt onödigt?

Simma lugnt och skön sommar!

/Kemikaliefria Karin

Dela:
MENY