Arkiv för taggen: plast

Får fisken plast?

Välkommen till en föreläsning om plast i havet och vad du själv kan göra för att minska din plastkonsumtion.

Hej!

Frukostföreläsningen Får fisken plast? med Ulrika Marklund och Ulrika Naezer är tyvärr fullbokad. Hör gärna av dig till greenhackgbg@goteborg.se om du vill bli uppsatt på kölistan, så hör vi av oss i mån av plats.

Vänliga hälsningar,
Elina Järkil, projektledare GreenhackGBG

Dela:

Plast – hot och möjlighet

Plast är en av vår tids viktigaste material, nästintill oersättlig inom medicin, byggbranschen, elektronik och dessutom användbar i allt från industriella applikationer till textilier. Plast kan också vara en del av framtida intelligenta lösningar för ny miljövänlig teknik och nya medicinska tillämpningar. Men plast är samtidigt en av vår tids största miljöproblem.

Användningen av plast, världen över, har ökat drastiskt under de senaste 60 åren, från 0,5 miljoner ton på 1950-talet till över 311 miljoner ton idag, och runt 8 miljoner ton av detta hamnar i havet varje år.

Både myndigheter, allmänheten samt vetenskapssamhället har varit medvetna om problemen med plastskräp i vattenmiljön i årtionden, men det är bara nu som detta har kommit upp på agendan som en global prioritering. I början på juni hölls den första Ocean Conference på FN i New York, där Sverige och Fiji delade på värdskapet under en konferens med havet i fokus. En hel vecka med diskussioner och lösningar kring SDG14, sustainable development goal 14. Nedskräpning, plast i havet, föroreningar och fiske var punkter som låg högt på agendan.

80 procent av plasten från land

Förekomsten av plast i vattenmiljön är väl dokumenterad och plastens spridningsvägar har börjat kartläggas – 80 procent av det som hittas i havet kommer från land, resten kommer från förlorade eller dumpade föremål till havs. Även om vi vet mest om så kallad makroplast, alltså vanligt skräp, avfall, fiskeredskap, sopor och så vidare, så lär vi oss också mer och mer om mikroplast.

Mikroplast definieras som plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i storlek. Dessa uppstår antingen genom nedbrytning av större plastföremål eller sprids till havet som mikropartiklar från industriella produkter, mikrobeads i ansiktstvätt och tandkräm, bildäcksslitage eller granulat från konstgräsplaner.

Forskning visar att så mycket som 100 000 partiklar kan finnas per kvadratmeter yta på vissa stränder och upp till 350 000 större objekt per kvadratkilometer vid havsytan. Detta makroplastskräp utgör omedelbara hot: plasten konsumeras i stora mängder av över 800 olika arter av marina djur, inklusive ryggradslösa djur, fisk, sköldpaddor, fåglar och däggdjur; båtar blir skadade, turismen blir lidande.

Men det har också blivit allt tydligare att även mikroplaster kan ätas och skada djur. Mikroplaster hittas i yt- och djupvatten, i åar och sjöar, i jord och sediment, i luft, i djur, i vår mat.

Olika åtgärder behövs

Det kommer att behövas många olika typer av åtgärder för att skydda haven och en global satsning för att säkra en hållbar utveckling. Plast består av en stor grupp olika material och kemikalier med olika användningsområden. Enligt Plastics Europe finns det fem huvudgrupper av produkter som dominerar marknaden: polyvinylklorid (PVC), polypropen (PP), polyeten med hög och låg densitet (PE), polystyren (PS), och polyetylentereftalat (PET).

Kemikalier som finns i olika produkter skiljer sig också en hel del, och inkluderar diverse grupper av ämnen som mjukgörningsmedel, UV-stabilisatorer, antimikrobiella ämnen, färgämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. Dessutom binder miljöföroreningar till plasten i havet på grund av plastens hydrofoba natur.

Många av dessa tillsatser och miljöföroreningar är bevisat giftiga med effekter som cancerframkallande, hormonstörningar, immunotoxiska effekter och oxidativ stress. Plasten har dessutom olika användningsområden i olika produkter och som följd olika spridningsvägar: större artiklar (datorer och hemelektronik), engångsartiklar (plastbestick, påsar, marförpackningar), fiskeredskap, fiber från textilier, väg- och bildäcksslitage.

Plastens värde måste höjas

Arbetet med att angripa problemen med plast i miljön har påbörjats. Det finns till exempel olika förbud mot olika typer av produkter. Vissa städer eller länder förbjuder plastpåsar, engångsartiklar, frigolit (PS) i matförpackningar. Satsningar på avfallshantering är viktig, både vad det gäller hämtning, återvinning och soptipp, som i sig är en stor spridningsväg till miljön. Program som underlättar hantering av gamla fiskeredskap finns i vissa hamnar. Satsningar på information till allmänheten pågår. Stora strandstädningskampanjer organiseras.

Men än viktigare är självaste värdet av plastmaterialet. Detta är ett material som oftast produceras av fossilt bränsle, som är designat för att användas under en kort tid, men som kommer att finnas kvar som skräp i många, många år. Vi måste se till att plast har ett värde! Vi behöver ändra vårt förhållande till plast, både via vårt beteende, vårt samhälle, vårt ekonomiska förhållande till plast. Vi måste börja undvika onödig plast, se till att det inte hamnar i miljön, och utveckla ny design, nya teknologier och nya lösningar!

Inom Sverige kommer nya förbud mot mikrobeads i kosmetiska produkter, satsningar på strandstädning (mycket av det som kommer i land längs Sveriges västkust kommer från övriga Europa), utveckling av vattenhantering via dagvatten och avlopp, och forskning på många nivåer!

/Bethanie Carney Almroth, forskare, som bland annat jobbar med ett formas-finanserat projekt som heter ”Ett hav av plast – Är plastpartiklar toxiska för fiskar?” där hon studerar effekter av mikropartiklar på fiskar.

Mer info om mikroplaster kan du få i de här två filmerna med Bethanie:
Till slut hamnar plasten och kemikalierna på våra middagstallrikar Göteborgs Universitet i Almedalen, 2014
Mikroplast i haven Akademisk kvart på Stadsbiblioteket, i samarbete med Göteborgs Universitet, 2014

Bilden är tagen på FN:s havskonferens, på ett event där deltagarna diskuterade plastproblematiken på SIDS (small island developing states), varför dessa öar är särskilt utsatta samt olika lösningar. Från vänster i bild: Bethanie, kronprincessan Viktoria och Lena Gipperth från Center for Sea and Society.

Dela:
Plastleksaker

Plastens hårda liv

Många förskolor rensar ut gamla plaster och kommuner ser över sina kemikaliekrav i upphandlingar. Det finns ett stort engagemang och olika nätverk bildas, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen stöttar. De flesta verkar tycka att detta är bra men det finns några som inte gillar plastutrensningen. Mest upprörd är kanske Agnes Wold som menar att detta är trams och att vi skräms.

Då känns det extra skönt att ha stärkande analysresultat i ryggen. Gamla leksaker av plast innehåller många miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Stockholms stad har nyligen publicerat resultatet av sina analyser av leksaker och andra saker till barn som används i stadens verksamheter. Gamla leksaker, madrasser och annat från förskolor visade sig innehålla många skadliga kemikalier. Rapporten kan du läsa här. På miljöförvaltningen här i Göteborg gjorde vi under hösten också analyser på leksaker inköpta på second hand som visade det samma. Så det känns mycket befogat att rensa!

Plasten lever ett hårt och ifrågasatt liv på flera sätt. Ett säkert tecken på detta är att plastbranschens lobbyorganisationer vaknar till liv. Som exempel kan nämnas PlasticsEuropes nyligen läckta SWOT-analys som du hittar här. Den är verkligen cynisk. Plastbranschen verkar vara rädda för att kemiska ämnen i plast ska komma att bli klassificerade som hormonstörande och under Weakness/Svagheter i analysen är en av punkterna ”Vetenskapliga studier som visar att plast innehåller hormonstörande ämnen”.

Problemet med plastskräp i våra hav får ju välförtjänt också stor uppmärksamhet. Forskning pekar mot att partiklarna blir bärare av kemikalier och i hav och sjöar tas de upp i det marina ekosystemet och kan ställa till problem. Från Naturskyddsföreningen fick jag fyra bra tips på hur du kan minska ditt bidrag av plastskräp:

#1 Vädra mera!

Syntetiska kläder, framförallt de av fleece, släpper ifrån sig mycket stora mängder mikroplaster när de tvättas. Är dina kläder inte synligt smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan.

#2 Kolla innehållet i dina skönhetsprodukter

Mikroplast tillsätts i hygien- och skönhetsprodukter för att få skrubbande effekt eller för att det ska glittra. De små partiklarna spolas ut i avloppet och reningsverken kan inte fånga upp alla utan de spolas till slut ut i haven. Hur vet du då att det handlar om mikroplaster? Håll utkik efter de små runda kornen i dina produkter och kolla innehållsförteckningen efter:

Polyeten (PE)
Polyetentereftalat (PET)
Polypropylen (PP)
Polyvinylklorid (PVC)
Polystyren (PS)
Polyvinylacetat (PVAc)
Polymetyl-metakrylat (PMMA)
Polytetrafluoroetylen (PTFE)

#3 Engångs – ingen gång!

Ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar enligt Naturskyddsföreningen. Inom till exempel sjukvård kan engångsartiklar vara nödvändiga av sanitetsskäl, men för din take away-mugg eller salladslåda är det mindre nödvändigt.

#4 Återvinn din plast

Att återvinna plastförpackningar gör att plasten kommer till nytta fler gånger. Det bygger dock på att det inte finns några farliga ämnen och kemikalier i plasten, annars kan tyvärr även gifterna få nytt liv.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:

Vill vi ha plast eller fisk i havet?

En rapport som kom ut i början av året visade att vi är på väg mot ett hav som innehåller mer plast än fisk – den trenden måste vi alla hjälpas åt att bryta.

Ta en titt på Figure 5 på sid 28 i Ellen MacArthur Foundation rapport The New Plastics Economy – Rethinking the future of plastics. År 2050 förutspår rapportens författare att det kommer vara mer plast i haven än fisk. Plastproduktionen kommer då också stå för 15 procent av koldioxidutsläppen, från 1 procent år 2014. I sammanfattningen skriver författarna:

”Efter en kort första användningscykel försvinner 95 procent av plastförpackningar ur ekonomin – det handlar om 80–120 miljarder dollar årligen. Kostnaden för att hela 32 procent av plastförpackningarna inte återvinns plus kostnaden för koldioxidutsläppen från produktionen landar lågt räknat på 40 miljarder dollar årligen – och överstiger därmed plastförpackningsindustrins vinst. I framtiden måste de kostnaderna täckas. Rapporten erbjuder en ny vision enligt den cirkulära ekonomins principer för att ställa om plastförpackningsindustrin.”

Och den plast som inte hamnar i återvinningen och finns kvar i systemet hamnar till slut i havet, efter att ha slängts på land och därefter blåst eller med regnvatten transporterats ut i havet. Plast som hamnar i vår miljö bryts ner i mindre bitar och blir till sist så små att de kallas mikroplast. Håll Sverige Rent vet mer.

Även kläder, särskilt av fleece, släpper plastfibrer varje gång de tvättas som följer med till avloppsreningsverket och därefter ut i havet. Det gäller även för de små plastpartiklar som en del hygienprodukter, som tandkräm och raklödder kan innehålla. Läs naturskyddsföreningens 10 tips om vad du kan göra för att undvika mikroplaster.

Och vill du veta mer om mikroplaster och få möjlighet att ställa frågor till experter på området är ett tips att boka in Ekocentrums föreläsning Mikroplaster, ett allt större problem – vad kan vi göra? 7 september kl.18.00 -19.30.

Och missade du förra veckans löfte Jag lovar att plocka #ettskräpomdagen så är det läge att anta det nu – varje plastbit du plockar upp är en plastbit mindre i havet!

Foto: Håll Sverige Rent

Dela:
MENY