Arkiv för taggen: miljö

Din grönaste guide till Vetenskapsfestivalen

Den 17-22 april är det dags för årets upplaga av Vetenskapsfestivalen Göteborg. Med många forskningstimmar bakom sig bjuder årets program på hundratals intressanta programpunkter. Vi på GreenhackGBG har sammanställt den grönaste guiden till dig som vill få tips, inspiration och kunskap om hur du kan leva mer hållbart.

Festivalen håller till på flera ställen runt om i Göteborg men på workshop- och utställningsområdet i Nordstan finns garanterat något för alla. Här kan du exempelvis under flera av festivalens dagar byta fröer och sticklingar, göra ditt eget cerat och torrschampo eller rädda en cykel från att bli avfall genom att själv reparera den.

Visste du förresten att du kan låna och dela mer än böcker och media på biblioteken? Eller att Göteborg har tre nya Fixotek i Hammarkullen, Majorna och Bergsjön? Där kan du laga en trasig tröja, låna med dig verktyg hem eller byta något du inte längre behöver. Under alla festivalens dagar kan du få veta mer om det på utställningen Låna och dela i Göteborg. På plats finns också Smarta kartan som samlar lokala initiativ runtom i Göteborg för att underlätta att hyra, dela, byta, låna, ge och få.

Under veckan kan du också boka in flera intressanta föreläsningar och aktiviteter. Här kommer några höjdpunkter ur programmet som du inte får missa. Trevligt vetenskapande!

Onsdag 18 april

Vi människor och miljökrisen

12.15-13.00, Världskulturmuseet

Korallforska på Sjöfartsmuseet akvariet!

Onsdag 18 april, 17.30-19.30, Sjöfartsmuseet akvariet

Torsdag 19 april                                                 

Samverkan, samarbete, symbios- i praktiken?

10-10.30, Nordstan scenen

Hållbar vardagsekonomi

13.10-13.50, Nordstan scenen

Fredag 20 april                                                  

Mätningen: från datapunkt till klimatförståelse

10.00-19.00, Nordstan

Skogsfesten – fråga någon som ser snäll ut

17.20-17.50, Nordstan scenen

Lördag 21 april

Citizen science med miljösensorer för luftkvalitet

10.00-15.00, Chalmers Lindholmen, Kuggen

•  Hur flyger vi framtiden?

11.00-11.40, Nordstan scenen

•  Skjutsgruppen – Sveriges största samåkningsrörelse

12.00-14.00, Nordstan

 • Challenge Lab – ställ om till hållbarhet

12.30-14.30, Pedagogen hus A, sal AK2 138

 •  Sustainable eating for the collective?

14.45-15.45, Pustervik matsalen                     

 •  Matsvinn – tillsammans räddar vi maten

17.00-17.40, Nordstan scenen

Söndag 22 april                                                 

•  Klädoteket – hyr din stil

10.00-14.00, Nordstan    

Foto: Elena Elisseeva/Most photos

                                

Dela:
Tuber med målarfärg

Vad är det värt att få till exakt rätt nyans?

Det sägs att Vincent van Gogh käkade kadmiumgult när han mådde som sämst. Kanske är det sant, kanske inte. Oavsett vilket kan han inte ha mått bättre av det. Kadmium är en oerhört giftig tungmetall som används i styrstavar till kärnkraftsreaktorer, batterier – och konstnärsfärger. Och som trots sin giftighet fortsätter att hamna i landskapsmålningar, porträtt och abstrakta kompositioner.

Det är egentligen inte märkligt att just kadmium har blivit ett populärt pigment. Det har en mängd goda egenskaper och ger en intensiv, täckande färg, som är ljusäkta och har lång hållbarhet. Pigmentet används i både akryl, olja och akvarellfärg. Samtidigt kan kadmium skada njurarna och orsaka benskörhet hos människor som får det i sig. Dessutom hamnar kadmium från konstskolor och ateljétäta områden ofta i avloppsvattnet och ställer till problem för reningsverken – om halterna av kadmium i avloppsvattnet blir för höga kan slammet inte användas som gödsel. Och om växterna plockar upp kadmium ur jorden får vi i oss det när vi käkar grönsaker och spannmål.

På ett sätt är frågan ganska enkelt: kadmium borde inte användas av oss vanliga konsumenter. Ämnet har fasats ut och förbjudits på en mängd områden, men för just hobby- och konstnärsfärger har man gjort ett undantag. För mig tog det ett bra tag innan det sjönk in hur giftigt kadmium är. Det är ju så lätt att i valfri konstnärsbutik köpa en tub med kadmiumgult – inte kan de väl sälja hur skadliga grejer som helst? Och så är det ju så små mängder, vad spelar det för roll? Men faktum är att utsläpp från konstnärs- och hobbyfärger är en av få kvarvarande tydliga utsläppskällor av kadmium. Flera konstskolor har förbjudit användningen av kadmiumfärger, men det rimligaste vore kanske att förbjuda försäljningen helt. Eller att tydligare deklarera färgernas skadlighet i butikerna.

För det finns alternativa färger, där billiga, syntetiska pigment fått ersätta kadmium. De är märkta ”HUE”, ”SUB” eller ”IMIT” och ligger nära originalet även om de saknar vissa egenskaper. En del konstnärer tycker därför att ersättningspigmenten är undermåliga och håller fast vid kadmiumpigmenten. Men hur mycket är det värt att få fram den exakt rätta nyansen av gult eller rött? Själv tycker jag att alternativen räcker gott – annat känns mer avgörande för om en målning blir något att ha. Och blir den inte det går det ju alltid slipa ner och måla över eller klippa den i bitar och göra kollage. Även det en liten miljöinsats.

Mer läsning om hållbart måleri (inklusive tips om avfall, lösningsmedel och annat viktigt):

Art Lab Gnesta har genomfört ett projekt om hållbart måleri
Folkuniversitetet och Göteborgs Stads guide till miljövänligt måleri

/Lars Magnusson, målare och kommunikatör, Hållbar Utveckling Väst

Dela:

Våra bästa tips på kurser i vår!

Vill du lära dig att producera egen mat? Då finns det en uppsjö av kurser att välja mellan i vår. Här kommer ett axplock:

Låter en grundkurs i hydrokultur, att odla mycket på liten yta året om, spännande? Eller akvaponik, som kombinerar uppfödning av fisk och alger med odling av växter? Båda är nyheter för i år i Folkuniversitetets kursprogram:
Kurs i hydrokultur
Kurs i akvaponik

Vill du lära dig stadsodling, att odla på liten yta? Det kan du också göra på Folkuniversitetet:
Kurs i stadsodling

Vill du lära dig grundläggande ekologisk odling, permakultur eller fermentering? Då har Studiefrämjandet kurser:
Kurser om mat och trädgård

Har du funderingar på att skaffa höns så kan du lära dig allt du behöver på studieförbundet Vuxenskolan:
Höns i trädgården

Du vet väl att du också själv kan starta en studiecirkel om du vill utveckla ett intresse tillsammans med andra? Läs mer hos Medborgarskolan:
Starta studiecirkel

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bilder:
Mostphotos/Craig Robinson
Mostphotos/Rachel Chesman
Frida Persson

Dela:

Vatten på flaska – fullständigt onödigt

Vi har världens bästa dricksvatten. Säkert, gott och färskt direkt ur kranen. Ändå ökar försäljningen av flaskvatten. Detta trots att vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket klimatutsläpp som samma mängd kranvatten.

Enligt Naturskyddsföreningen belastar svenska flaskvattenkonsumenter miljön med lika mycket koldioxid som 16 000 oljeeldade villor. Trots detta har försäljningen av vatten på flaska mer än fördubblats i Sverige sedan 1990. Medelsvensken dricker i dag 24 liter per år. Under åren 2007–2009 uppmärksammades miljöproblematiken och försäljningen sjönk, men nu har den tagit fart igen. Det som delvis drivit den buteljerade vattentrenden är utbudet av smaksatt vatten som ökat under de senaste åren. Gullvy Hedenberg som arbetar med dricksvatten och vattenskydd på Svenskt Vatten tror också att det hör ihop med felaktiga hälsoråd.

– Folk har fått för sig att man ska dricka vatten på flaska hela tiden, det är fullständigt onödigt. Kroppen säger till när du är törstig och då ska du dricka. Du behöver inte fylla på med vatten i tid och otid. Och tänk på att det finns vatten i den mat du äter och i allt annat som du dricker, säger hon.

På svenska Livsmedelsverket ger man inga råd alls om hur mycket vatten man bör dricka, eftersom det inte finns tillräckliga vetenskapliga underlag för det. Globalt sett dricker vi omkring 30 liter buteljerat vatten per person och år. På vissa platser i världen beror det på att kranvattnet smakar illa, på andra platser är dricksvattnet för kontaminerat för att dricka.

– Sedan beror det på att man gillar smaksatt eller kolsyrat vatten, säger Gullvy Hedenberg.

Flaskvattnet kommer i år att gå om marknaden för läsk i USA för första gången någonsin, enligt statistik från marknadsundersökningsföretaget Euromonitor. Medan läskförsäljningen per capita gått ner med omkring 30 procent på 15 år, har motsvarande försäljning av buteljerat vatten ökat med över 130 procent.

– Även om vattnet är drickbart så smakar det helt enkelt inte gott i vissa länder. Dricker du kranvatten utomlands kommer du ibland att känna att det smakar simbassäng eftersom de tillsätter så mycket klor till vattnet, säger Gullvy Hedenberg.

I Sverige är kranvattnet både rent och gott. Så varför dricker vi buteljerat vatten då? Fredrik Sörbom som är projektledare och tekniskt ansvarig på Sveriges Bryggerier tror att vatten på flaska främst är en livsstilsfråga.

– När vi skulle åka någonstans när jag var liten så gjorde vi matsäck och tog med oss mackor, kaffetermos och vatten. Nu köper de flesta mackan, kaffet och vattnet längs vägen.

I Göteborg kostar en liter vatten fyra öre, en liter buteljerat vatten kostar omkring 20 kronor.

– Det är en väldigt smart affärsidé att kunna sälja vatten med så mycket påslag, säger Gullvy Hedenberg. Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.

– Miljöpåfrestningen per liter flaskvatten är väl inte så farlig. Men det blir många flaskor för hela befolkningen och vi ska ju inte släppa ut så mycket koldioxid. Vi har ett bra vatten i Sverige och det transporteras dessutom till våra hem. Tycker man om kolsyrat eller smaksatt vatten så tycker jag att man ska kolsyra kranvattnet och smaksätta det själv med exempelvis gurka, säger Gullvy Hedenberg.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2016. Text: Fredrik Fermén. Bild: Johanna Montell

 

Dela:
Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:
MENY