Arkiv för taggen: miljö

Mobiltelefon med symboler för transport

Kombinerad mobilitet ska göra vardagen enklare

För många är kollektivtrafiken det bästa valet för nästan alla vardagens resor, men inte riktigt alla. Antingen är det barn som behöver skjuts till fotbollsturneringar och grovsopor som ska köras till tippen eller så är det helgernas storhandlingar som kan vara svåra att utföra med buss eller spårvagn.

Vardagsutmaningar som dessa leder till att folk köper dyra bilar som de egentligen inte behöver speciellt ofta. Och när du väl har en bil – ja då är det både ganska billigt och bekvämt att använda den istället för att ta cykeln till tågstationen. Det här vill vi motverka. Vi vill minska behovet av att äga bil genom att göra det enklare att komplettera kollektivtrafiken med andra typer av transporttjänster.

Vi kallar det kombinerad mobilitet. Internationellt kallas det ofta Mobility as a Service (MaaS). Grunden är dock densamma – att med kollektivtrafiken som ryggrad kombinera en flora av transporttjänster för att därigenom kunna skapa individanpassade erbjudanden som bättre möter användares faktiska transportbehov.

I Västra Götaland har utvecklingen av kombinerad mobilitet pågått länge. Under 2014 testade 70 hushåll i Göteborg en tjänst som hette UbiGo. Genom tjänsten köpte hushållen månadspaket av kollektivtrafik, samåkning, biluthyrning, taxi och cykelpool som de sedan fick tillgång till via en och samma app. Resultatet var positivt. Testanvändarna gillade tjänsten eftersom den gjorde vardagen enklare, och i genomsnitt körde de mindre bil – bra både för användarna och för samhället alltså.

Sedan dess har Västra Götalandsregionen och Västtrafik fortsatt att arbeta för att den här typen av tjänster ska kunna lanseras. Just nu samarbetar Västtrafik med bland annat Samtrafiken i ett projekt som heter Swedish Mobility Program. Ett av målen i projektet är att från och med 2018 göra det möjligt för andra företag att sälja Västtrafikbiljetter digitalt. Förhoppningen att det ska leda till att företag utvecklar och lanserar kombinerade mobilitetstjänster i Västra Götaland. Några exempel på företag som jobbar med sådana tjänster, förutom UbiGo, är MaaS Global, Tuup och Mobilleo. Men Västtrafiks plan är inte att styra exakt vilka kombinerade mobilitetstjänster som lanseras, utan snarare att möjliggöra att en palett av tjänster etableras som sammantaget bidrar till ett mer hållbart resande i Västra Götaland.

Det är inte bara i Västra Götaland som kombinerad mobilitet är på agendan. Det är ett hett ämne både nationellt och internationellt. I Sverige har en expertgrupp kopplad till Näringsdepartementet utvecklat en färdplan för kombinerad mobilitet i Sverige och på EU-nivå har en rad myndigheter och företag organiserat sig i en MaaS-allians med syfte att främja utvecklingen. Den senare föreslår att kombinerade mobilitetstjänster har potential att snart vara bekvämare, hållbarare och billigare jämfört med privatägda bilar och förutspår därför att de kommer att ersätta bilar i sådan takt att marknaden för kombinerad mobilitet är över tusen miljarder euro år 2030. Låt oss hoppas att åtminstone en bråkdel av den visionen är sann och att vi snart ser de första effekterna här på Västkusten.

/ Göran Smith, Regionutvecklare på Västra Götalandsregionens avdelning för kollektivtrafik och infrastruktur

Dela:
Cyklar i allé

Transportsystemet är i stort behov av förändring – om vi ska göra det hållbart

Omställningen från oljeberoende till fossilfria energikällor behöver gå fort. Urbaniseringen innebär att allt fler rörelser av människor och gods sker i städer, samtidigt som bostäder, arbetsplatser och andra urbana funktioner konkurrerar om samma ytor. Luftutsläpp och buller från trafik leder till allvarliga hälsoeffekter och fortfarande förolyckas människor i trafiken.

Samtidigt finns det väldigt positiva tekniska utvecklingsströmmar. Elektrifieringen leder till betydligt effektivare energianvändning och till att luftutsläpp inte längre sker i gaturummen. Elfordon är väldigt mycket tystare än andra fordon i hastigheter under 40 kilometer i timmen. Digitaliseringen innebär att vi kan nyttja fordon bättre och effektivisera styrningen av trafik. Automatiseringen gör fordonen säkrare vilket minskar antalet olyckor samtidigt som nya möjligheter öppnas för drift och effektivt underhåll.

Det finns helt enkelt stora möjligheter att lösa en del av problemen med hjälp av ny teknik. Samtidigt är det ruskigt svårt att få genomslag för ny teknik. Av Sveriges cirka 4,7 miljoner bilar var bara cirka 7 500 helt eldrivna år 2016, för att ta ett exempel. (Enligt siffror för 2016 från elbilsstatistik.se)

Varför tar det sådan otrolig tid innan förändringar genomsyrar transportsystemet? Jag har funderat rätt länge på det och fick lite hjälp på tanketraven av att läsa en artikel av holländske forskaren Frank Geels. Han beskriver samhället som bestående av olika ”socio-tekniska system”. Om vi ska byta ut en fundamental teknik, till exempel dieselmotorn, så är det inte bara själva motorn som behöver bytas utan samtidigt väldigt många andra faktorer. Laddinfrastruktur behöver komma på plats. Ingenjörsutbildningar behöver ändra inriktning. Chaufförer behöver våga välja nytt. Produktionslinor och affärsmodeller förändras. Mekaniker utbildas till elektriker. Ideal och images förflyttas. För att en systemförändring ska kunna ske behöver väldigt många olika individer och arbetssätt ändras. Det är svårt. Det tar tid. För det är lättare att finna farhågor än att säga ”ja” när stora komplexa system påverkas.

Ett sätt att ändå komma vidare, har vi märkt på Trafikkontoret, är att våga testa! Vi har under många år tillåtit oss att lära och testa mitt i verkligheten, tillsammans med medborgarna. För det är när vi testar som vi förstår var i det socio-tekniska systemet som de största hindren finns. Kanske är det inom lagstiftningen snarare än inom tekniken? Och när vi ser att testerna fungerar väl, så vågar vi förändra.

/Malin Andersson avdelningschef Utveckling och internationellt, Trafikkontoret Göteborg

Dela:
Azaleadalen i Slottsskogen

På spaning efter stenknäcken

För många djur är Slottsskogen en grön oas mitt i en steril öken av sten, betong, glas och asfalt. I parken finns det gott om höga och grova gamla träd av många olika slag. Även vi människor söker oss gärna undan stadens stress när vi promenerar under de mäktiga trädkronorna. Slottsskogen har ett rikt fågelliv och för den uppmärksamme stadsvandraren finns det mycket att upptäcka.

Lyssnar man noga kan man till exempel få höra ett metalliskt ljud som låter ungefär som när man hastigt slår ihop en sax. Ljudet kommer uppifrån och söker man med blicken högst upp bland grenarna kan man upptäcka källan: stenknäcken.

Stenknäcken är en mycket vacker fågel som främst kännetecknas av sin kraftiga näbb. Med näbbens hjälp knäcker den kärnor från hårda stenfrukter som till exempel körsbär, därav artens namn. Stenknäcken är egentligen inte särskilt sällsynt om man bara vet var man ska lyssna efter den. Eftersom den för det mesta håller till högt upp i lövträdens kronor är den svår att få syn på och det är oftast genom lätet den avslöjar sig. Så nästa gång du tar en avkopplande promenad i Slottsskogen – lyssna efter stenknäcken!

/Leif Lithander, biolog Göteborgs Naturhistoriska Museum

Hur stenknäcken låter kan du höra här!

Så hittar du till Slottsskogen

Foto från Azaleadalen: LonezorEget arbete. Licens CC BY-SA 3.0
Foto stenknäck: FrankDrebin. Licens CC BY-SA 3.0

Dela:

Tid för reflektion över klimat och miljö

Semestern ger tid för eftertanke. Passa på att lyssna på radioprogram och poddar för att få ny kunskap om miljö och klimat.

Ser du också fram emot en semester när du lugnt vaggas i en hängmatta under ett träd, eller på en strand med vattnet kluckande någon meter bort? Passa på att utforska intressanta bloggar och radioprogram med miljötema när det finns tid för reflektion och eftertanke. Och missade du Johan Rockströms sommarprat förra semestern så finns chansen kvar.

På Sveriges radios webbplats hittar du intressanta avsnitt från vetenskapsradion Klotet som tar upp allt från det senaste på solcellsfronten till varför det är så svårt att kommunicera klimatfrågan.

miljöpodden kan du lyssna på intressanta diskussioner och samtal, exempelvis med koldioxidbantaren Staffan Lindberg (som gästade GreenhackGBG förra året) och den före detta meteorologen Pär Holmgren. Här kan du också lära dig mer om vad permakultur är och vilken roll den kan ha i vårt samhälle.

I Svanenpodden som är miljömärkningen Svanens podd diskuteras miljö- och klimatfrågor tillsammans med experter och personer verksamma inom näringslivet.

Dela:

Varför ekologiskt? Hunden Dexter är ett levande svar

Ja varför ska vi välja ekologiskt? Kan du svara på det så har du också möjlighet att få någon annan att börja med några ekologiska livsmedel.

För min del handlar det främst om att den ekologiska maten är producerad utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Det finns få studier om direkta hälsoeffekter av att äta ekologisk mat men jag har levande exempel hemma, ett fyrbent sådant. Dexter är en liten hund, 14 kg och 17 månader, vars sort vanligtvis har hudproblem. Min förra hund var av samma sort och blev mycket bättre när jag uteslöt konventionellt producerad mat. När Dexter kom till oss så fanns det en tendens till hudproblem, han var då 11 månader, men jag började genast ge honom färsk ekologisk mat precis som jag gjort med min förra hund. För några veckor sen träffade jag en annan hundägare med samma sort och hon sa  – ”Vilken fin päls och vad mjuk han är”.

Ja, så är det verkligen, tendensen till hudproblem är som bortblåst! Han äter ekologiskt fullt ut och mest förekommande är keso, nötfärs, ägg, morötter, broccoli, mathavre, matvete, och lax. Fördelarna med mjölkprodukter är att de innehåller alla de aminosyror som kroppen (även hundkroppen) behöver – de essentiella aminosyrorna.

Det stämmer väl överens med det som forskningen faktiskt styrker: Fettsyrakompositionen i mjölk och andra mejeriprodukter som är ekologiskt producerade innehåller mer av omega-3-fettsyror.

Läs mer:
SLU:s faktablad Är ekologisk mat mer hälsosam?
Dansk studie om att bekämpningsmedel i barns kroppar leder till nya kostråd

/Ulla Lundgren, miljöförvaltningen, ansvarig för decemberutmaningen klimatsmart mat

Foto: Ulla Lundgren

 

Dela:
MENY