Arkiv för taggen: miljö

Våra bästa tips på kurser i vår!

Vill du lära dig att producera egen mat? Då finns det en uppsjö av kurser att välja mellan i vår. Här kommer ett axplock:

Låter en grundkurs i hydrokultur, att odla mycket på liten yta året om, spännande? Eller akvaponik, som kombinerar uppfödning av fisk och alger med odling av växter? Båda är nyheter för i år i Folkuniversitetets kursprogram:
Kurs i hydrokultur
Kurs i akvaponik

Vill du lära dig stadsodling, att odla på liten yta? Det kan du också göra på Folkuniversitetet:
Kurs i stadsodling

Vill du lära dig grundläggande ekologisk odling, permakultur eller fermentering? Då har Studiefrämjandet kurser:
Kurser om mat och trädgård

Har du funderingar på att skaffa höns så kan du lära dig allt du behöver på studieförbundet Vuxenskolan:
Höns i trädgården

Du vet väl att du också själv kan starta en studiecirkel om du vill utveckla ett intresse tillsammans med andra? Läs mer hos Medborgarskolan:
Starta studiecirkel

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bilder:
Mostphotos/Craig Robinson
Mostphotos/Rachel Chesman
Frida Persson

Dela:

Vatten på flaska – fullständigt onödigt

Vi har världens bästa dricksvatten. Säkert, gott och färskt direkt ur kranen. Ändå ökar försäljningen av flaskvatten. Detta trots att vatten på flaska ger mer än 1 000 gånger så mycket klimatutsläpp som samma mängd kranvatten.

Enligt Naturskyddsföreningen belastar svenska flaskvattenkonsumenter miljön med lika mycket koldioxid som 16 000 oljeeldade villor. Trots detta har försäljningen av vatten på flaska mer än fördubblats i Sverige sedan 1990. Medelsvensken dricker i dag 24 liter per år. Under åren 2007–2009 uppmärksammades miljöproblematiken och försäljningen sjönk, men nu har den tagit fart igen. Det som delvis drivit den buteljerade vattentrenden är utbudet av smaksatt vatten som ökat under de senaste åren. Gullvy Hedenberg som arbetar med dricksvatten och vattenskydd på Svenskt Vatten tror också att det hör ihop med felaktiga hälsoråd.

– Folk har fått för sig att man ska dricka vatten på flaska hela tiden, det är fullständigt onödigt. Kroppen säger till när du är törstig och då ska du dricka. Du behöver inte fylla på med vatten i tid och otid. Och tänk på att det finns vatten i den mat du äter och i allt annat som du dricker, säger hon.

På svenska Livsmedelsverket ger man inga råd alls om hur mycket vatten man bör dricka, eftersom det inte finns tillräckliga vetenskapliga underlag för det. Globalt sett dricker vi omkring 30 liter buteljerat vatten per person och år. På vissa platser i världen beror det på att kranvattnet smakar illa, på andra platser är dricksvattnet för kontaminerat för att dricka.

– Sedan beror det på att man gillar smaksatt eller kolsyrat vatten, säger Gullvy Hedenberg.

Flaskvattnet kommer i år att gå om marknaden för läsk i USA för första gången någonsin, enligt statistik från marknadsundersökningsföretaget Euromonitor. Medan läskförsäljningen per capita gått ner med omkring 30 procent på 15 år, har motsvarande försäljning av buteljerat vatten ökat med över 130 procent.

– Även om vattnet är drickbart så smakar det helt enkelt inte gott i vissa länder. Dricker du kranvatten utomlands kommer du ibland att känna att det smakar simbassäng eftersom de tillsätter så mycket klor till vattnet, säger Gullvy Hedenberg.

I Sverige är kranvattnet både rent och gott. Så varför dricker vi buteljerat vatten då? Fredrik Sörbom som är projektledare och tekniskt ansvarig på Sveriges Bryggerier tror att vatten på flaska främst är en livsstilsfråga.

– När vi skulle åka någonstans när jag var liten så gjorde vi matsäck och tog med oss mackor, kaffetermos och vatten. Nu köper de flesta mackan, kaffet och vattnet längs vägen.

I Göteborg kostar en liter vatten fyra öre, en liter buteljerat vatten kostar omkring 20 kronor.

– Det är en väldigt smart affärsidé att kunna sälja vatten med så mycket påslag, säger Gullvy Hedenberg. Flaskvatten transporteras med båt, bil, flyg eller tåg. Transporten av en liter förpackat vatten ger upphov till mer än tusen gånger större koldioxidutsläpp än samma mängd kranvatten.

– Miljöpåfrestningen per liter flaskvatten är väl inte så farlig. Men det blir många flaskor för hela befolkningen och vi ska ju inte släppa ut så mycket koldioxid. Vi har ett bra vatten i Sverige och det transporteras dessutom till våra hem. Tycker man om kolsyrat eller smaksatt vatten så tycker jag att man ska kolsyra kranvattnet och smaksätta det själv med exempelvis gurka, säger Gullvy Hedenberg.

Detta är en artikel från tidningen Kretslopp, hösten 2016. Text: Fredrik Fermén. Bild: Johanna Montell

 

Dela:
Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:

Förläng livet på din elektronik

I Sverige lämnar varje person in 16 kilo elektroniskt avfall per år. – Det är bra att vi återvinner avfallet, men det vore ännu bättre om vi kunde få våra elektroniska prylar att leva längre, säger Åsa Stenmarck, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Enligt Naturvårdsverket omger vi oss med 160 kilo elektronik varje dag. För varje år ökar också mängden i våra hem och på våra arbetsplatser med fyra kilo. Därtill kommer den elektronik som inte används längre – som din gamla mobiltelefon som du sparade ’utifall att’ i byrålådan.

Så vad är problemet? Är det inte bra att vi kan göra nyttiga smoothies med blendern? Att vi snabbt kan värma upp fryst mat i mikron och samtidigt se på nyheterna på den bärbara datorn? – Problemet är att elektronikproduktionen är så miljöbelastande, säger Åsa Stenmarck, en av forskarna bakom rapporten ”Produkters totala avfall”. För att tillverka en mobil som väger 169 gram krävs 86 kilo material. Dessutom är elektroniska produkter komplexa. De innehåller många olika sorters ämnen, vilket gör dem svåra att återvinna i sin helhet. Därför har vi listat tips på hur du kan förlänga livet på din dator och mobil:

HÅLL RENT OCH TORRT

Vätska, fukt och damm är skadligt för elektronik.

– Torka av datorn och mobilen regelbundet. Damm är en stor anledning till att elektronik blir dålig.
– Stäng locket på bärbara datorer när de inte används.Håll vätska och mat borta från IT-utrustningen.

HANTERA VARSAMT

– Skydda bärbar dator och surfplatta från skador och stötar med en väska eller ett fodral.
– Skydda mobiltelefonen med ett bra skal (med gummikant som går upp över skärmen) och skyddsfilm över skärmen.
– Låt inte bärbar dator, surfplatta eller mobil ligga i kyla eller i värme.
– Se till att datorns fläkt inte är täckt.

STÄNG AV OCH LADDA

Det finns en gammal myt om att IT-utrustning skulle slitas av påslagning och avstängning. Det stämmer inte. Tvärtom sliter det på datorn och förkortar livslängden om den står på i onödan. Dessutom förbrukas onödig energi.

– Stäng ner program och appar som inte används.
– Använd strömsparläge och viloläge på den bärbara datorn och reglera skärmens ljusstyrka.
– Stäng av utrustningen när du inte använder den.
– Ladda batteriet ofta. Det tål bara ett visst antal urladdningar.

RENSA OCH UPPGRADERA

– Rensa regelbundet bort filer, mappar och appar som du inte behöver. De drar onödig ström och gör att datorn eller telefonen arbetar långsammare.

Detta är en del av ett reportage från tidningen Kretslopp. Text: Ulrika Naezer, bild: Johanna Montell

Dela:
Hudvårdsprodukt på hand

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

 

 

Dela:
MENY