Arkiv för taggen: mat

Yesha och Ridhima lagar mat.

Hela världens smaker får plats i Göteborgs matinkubator

– Samosas, autentisk mexikansk kryddning, fantasirika tårtor, grillad fisk med en hemlig röd sås från Elfenbenskusten. Allt detta tillagas av personer som idag saknar en egen restaurangverksamhet. En av de tankar vi har är att dessa personer inte behöver driva en helt egen verksamhet. Kanske kan vi skapa en lösning som hjälper dem att dela på resurser och driva någonting ihop?

Exemplen är många när Jasmine Soufi, delprojektledare för kvinnors företagande och matinkubatorn på Hisingen i EU-projektet One Stop Future Shop, berättar om deltagare i inkubatorn. Matinkubatorn startade 2016 och erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning och stöttning till den som vill utveckla idéer inom mat, främst på Hisingen.

– För den som är intresserad av matproduktion i olika former är utmaningen oftast att få tillgång till ett tillagningskök som man får lov att laga och sälja mat från. Vi löser det genom att erbjuda ett tillagningskök kostnadsfritt som flera aktörer delar på. En av de stora fördelarna med detta är att resurserna används av fler och att de också kan gå samman och hjälpa varandra.

Planerna på en matinkubator har utvecklats under flera år och tanken är att fler ska ges möjlighet att kunna utveckla sina matidéer. Särskilt fokus läggs på kvinnor som är längre ifrån arbetsmarknaden, men också unga och utrikesfödda entreprenörer. Matinkubatorn i One Stop Future Shop ska bidra till en hållbar utveckling och till att fler ska komma i självförsörjning.

– Nu tittar vi mycket på hur detta kan vidareutvecklas och komma fler till nytta, för att skapa fler hållbara verksamheter så att fler kan försörja sig på sina matidéer. Det finns redan många som har kunder, en marknad, men kanske inte kan skala upp sin verksamhet och skapa sig en stabil inkomst. Någonting jag därför är nyfiken på är hur delningsekonomin kan utvecklas ännu mer. Jag vill att matinkubatorn ska leda till nya affärsmodeller för företagare som lagar mat och skapar matupplevelser, avslutar Jasmine Soufi.

/Jennie Olsson, kommunikatör One Stop Future Shop
Foto: Jennie Olsson

Intresserad av matinkubatorn på Hisingen?
Har du en matidé som du vill utveckla? Matinkubatorn vill gärna komma i kontakt med fler! Det finns plats för nya deltagare, gärna från ännu fler länder. Bland annat får deltagarna kostnadsfri företagsrådgivning, tillgång till ett tillagningskök och stöd för att utveckla sin idé och delta i inkubatorns nätverk inom mat. Om du vill veta mer kontakta gärna Jasmine Soufi: jasmine.soufi@vh.goteborg.se

One Stop Future Shop
EU-projektet One Stop Future Shop har kontor på Vårväderstorget och ger företagsrådgivning åt alla som vill, med fokus på Hisingen. EU-projektet drivs av Göteborgs Stad tillsammans med Business Region Göteborg, Röda Korset och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship.

Dela:
Utdelning av priset Årets Granatäpple 2017

Göteborgs Stad fick priset Årets Granatäpple

Taggar: ,

Vad betyder mat egentligen? Är det mer än bara smak och doft? Och varifrån kommer egentligen bananen och mjölken som våra barn får till mellanmål i förskolan? Betyder det någonting? Det tycker vi!

Helt nyligen tilldelades Göteborgs Stad ett fint pris. Kost & Näring har beslutat att tilldela Göteborgs Stad Årets Granatäpple 2017 med motiveringen:

”För att ha insett måltidskompetensens avgörande betydelse för matglädje, välbefinnande och folkhälsa. Genom nära samverkan och utbyte – från stadsdelsnivå hela vägen till kommun och inte minst region – är ni ett sant måltidsföredöme. Bland Sveriges storstadskommuner lyser Göteborgs Stads stjärna i särklass klarast på måltidshimlen.”

De här fina orden gör att man verkligen känner att det arbete som vi gör inom stadens offentliga måltider har effekt! Jag heter Anna Rombin Sundbäck och är områdeschef i stadsdelen Centrum och sitter med i samordningsgruppen Måltid Göteborg. Det är fantastiskt roligt att alla som arbetar med att dagligen servera bra och god mat på stadens förskolor och skolor, i vården och i äldreomsorgen nu uppmärksammas och belönas. I Göteborgs Stad är det cirka 1250 personer som på något sätt är involverade i stadens måltidsorganisationer. Det finns ungefär 600 kök i staden och vi producerar 19 miljoner måltider varje år. Lätt svindlande siffror!

Allt som rör måltider

I varje stadsdel i Göteborg finns det en måltidsorganisation som nu funnits i tio år. Gruppen heter Samordningsgrupp Måltid Göteborg och består av de tio stadsdelarna, utbildningsförvaltningen och social resursförvaltning. Vi arbetar med kompetensutbildning inom olika områden, och med gymnasieskolor och vuxenutbildningsförvaltningen för att folk ska söka till kockutbildningar. Och sedan vill vi såklart att eleven ska välja att arbeta med oss inom offentliga måltider. Vi pratar även om miljöfrågor, omvärldsbevakning och vikten av en bra upphandling.

Viktiga miljömåltider

I många år har vi arbetat efter det nationella målet att 2010 ska 25 procent av det som serveras vara en miljömåltid inom våra verksamheter. Och vad är då en miljömåltid? Måltiden ska vara säsongsanpassad och baserad på miljömärkta råvaror. Och den ska bestå av en stor andel vegetabilier, inte innehålla utrotningshotad fisk samt ta hänsyn till etiska aspekter.

Den 1 januari 2014 infördes en vegetarisk dag i veckan inom förskola och skola. Dessutom infördes ett beslut att allt kött som serverades inom offentliga måltider ska vara ekologiskt. Alla kötträtter finns inte som ekologiska, men så fort det kommer ett ekologiskt alternativ fasas det konventionella  livsmedlet ut.

Målet till 2018 var att andelen miljömåltider skulle vara 40 procent. Redan under 2016 hade vi inom stadens offentliga måltider 48 procent miljömåltider. Så vi har verkligen lyckats i Göteborg! Nu satsar vi mot nya mål inför framtiden.

/Anna Rombin Sundbäck, områdeschef i stadsdelen Centrum Göteborgs Stad.

Bild: Kost & Näring

Kost & Näring är branschorganisationen för Sveriges kost- och enhetschefer inom måltid som dagligen ansvar för miljontals måltider i offentliga verksamheter runt om i landet, från förskolor till äldreboende.

Tips: Läs också om Göteborgsmodellen för mindre matsvinn i Vårt Göteborg.

 

 

Dela:
NordForsk: Agneta Hörnell, projektledare ProMeal

Skolmat kan minska socioekonomiska skillnader

Visste du att skolmat kan bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor? Jämlikt Göteborg arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. Det kan handla om att jobba för ökad närvaro eller att alla skolor i staden har samma kvalitet på utrustning. Men även måltiden är faktiskt en viktig del i lärandet för att nå godkända betyg. Strategigruppen inom Måltid Göteborg arbetar med frågan genom allt från gratis frukost till matråd.

Måltiden är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Inte minst i skolan. Måltid i Göteborg – som utgår från Jämlikt Göteborg – arbetar med inventering, dokumentation och att sprida goda exempel. I fjol gjorde man en stor workshop, och man arbetar med en rad saker som gratis skolfrukost i Angered, frukostföreläsningar i Centrum, fler lunchalternativ i Lundby.

– Och både Lundby och Centrum bjuder in vårdnadshavare till träffar med barn, föräldrar och ofta syskon. Då pratar vi om mat, näring och matsalsmiljön, till exempel ljudvolymen, och föräldrarna får smaka på skolmaten, säger Anna Rombin Sundbäck, områdeschef Intern Service i SDF Centrum.

Internationell forskning visar att måltider påverkar skolelevernas resultat: bättre mat i skolan kan leda till bland annat förbättrad koncentration, ökad närvaro och ökat välbefinnande. I förlängningen kan det bidra till att utjämna socioekonomiska skillnader. Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet, är projektledare för ProMeal – en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data som samlats in, och redan nu ser forskarna klara tendenser:

– Vi ser till exempel samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen, säger Agneta Hörnell.

Det finns mycket man kan jobba med kring skolmåltider: koppla ihop dem med undervisning, schemalägga lunchrasten som ett lärarlett pass (det har man gjort i Finland med lugnare lunchmiljö som resultat), fruktstund, separera uterast och matrast för att minska stressen i matsalen.

– Skolmaten är en väldigt outnyttjad resurs – vi lägger ju stora pengar på det. Det är väldigt bra om man vill satsa på att använda den ordentligt, säger Agneta Hörnell.

Strategigruppen i Måltid Göteborg vill framöver bland annat arbeta mer med matsalsmiljön, undersöka möjligheter till schemalagda luncher, och involvera pedagoger i måltiden.

– Skolmat handlar om så mycket mer än matönskemål. Det finns massor man kan göra! säger Anna Rombin Sundbäck.

/Johanna Westlund

Läs mer om arbetet med Jämlikt Göteborg här.
Här hittar du Jämlikt Göteborg på Facebook.

Bild: NordForsk, via Flickr.com, CC-licens CC BY 2.0

På bilden: Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet.

Dela:

Konsten att fråga på rätt sätt

Räcker det verkligen med en liten ändring i ett formulär för att mångdubbla antalet personer som väljer vegetarisk mat? Vi blev förvånade över hur enkelt det var att påverka matvanorna.

För några år sedan var det konferensdags för de anställda på ett vårdföretag. Deltagarna ombads tala om i fall de ville ha specialkost som till exempel vegetarisk mat. Drygt 11 procent av de anställda bad om vegetariskt.

Två år senare ordnade samma företag konferens igen, men den här gången ville 49 procent ha vegetarisk mat. Vad var skillnaden? Kanske att frågan om matpreferenser ställdes på ett annat sätt – den här gången fick deltagarna kryssa i om de ville ha kött eller vegetariskt.

Året därpå återgick företaget året till det gamla sättet att ordna med konferensmat. Det serverades ett standardalternativ med kött till alla som inte uttryckligen bad om vegetarisk specialkost. Andelen som ville ha vegmat störtdök till tre procent. Men bara några månader senare ordnade företaget en ny sammankomst för personalen där de åter ombads välja mellan kött och vegetariskt. Då var det 36 procent som föredrog vegetarisk mat.

De här kraftiga svängningarna fascinerade förstås Åsa Österlund, som var hållbarhetsansvarig på företaget. När hon bytt jobb testade hon samma sak där, personalen fick börja göra ett aktivt val mellan vegetarisk och annan mat, i stället för att ställas inför ett standardalternativ. Andelen som ville ha vegetariskt ökade från 3,5 till 13 procent.

Här finns med andra ord ett tydligt mönster: betydligt fler väljer vegetarisk mat när det framställs som ett av två alternativ än när det presenteras som en avvikelse från normalalternativet. Vad beror det på? Åsa tog med sig frågan till en kurs i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, där vi dissekerat den inom ramen för ett grupparbete.

Frågan om betydelsen av standardalternativ har diskuterats flitigt på senare år, inte minst inom ramen för nudgeteorin, som fick enormt genomslag när Cass Sunstein och Richard Thaler presenterade den 2008. En central idé hos nudgeförespråkarna är att människor gör helt olika val beroende på hur alternativen framställs och att de därmed kan knuffas i olika riktningar – det är det som är en nudge. Om något ges status av standardalternativ kommer i normalfallet de flesta att välja det. Några tar standardalternativet av ren lättja, andra för att inte sticka ut och ytterligare andra för att de uppfattar att det är sanktionerat av experter.

En närbesläktad teori, utvecklad av Daniel Kahneman och Amos Tversky, beskriver hur människor formar uppfattningar utifrån vilka referenspunkter som finns. När något presenteras som standard blir det en sådan referenspunkt som styr hur olika alternativ värderas. Olika studier har också visat att människor avskyr att förlora. Och att välja något annat än standardalternativet kan uppfattas som en chansning, en risk att hamna i ett sämre läge än om man godtagit standardlösningen.

Utifrån de här idéerna har Cass Sunstein uppmanat miljöengagerade att fokusera mycket mer på att påverka vad som är standardalternativ. Han tror helt enkelt att det är det mest kraftfulla sättet att ändra människors beteende, betydligt effektivare än information eller ekonomiska incitament.

Men han har förstås också fått mothugg. En del kritiker varnar för de möjligheter till manipulation som nudging öppnar för, andra ogillar att så mycket av diskussionen kommit att handla om individers beteende snarare än om samhällsstrukturer.

Ändå är det svårt att bortse från betydelsen av nudges och hur olika val presenteras. Trots att vi sällan tänker på det ställs vi hela tiden inför olika val som formulerats av andra. Det är nästan alltid någon som bestämt vad som ska vara huvudalternativet och hur olika möjligheter ska beskrivas. Dessutom utformar vi varje dag valsituationer för andra människor: ”vad ska vi ha till middag idag?”, ”ska vi ta bilen eller cykeln?”. Hur vi gör det har mycket större betydelse än vi kanske tror.

/Sandra Alm, Maria Sköld, Carin Ström och Åsa Österlund arbetar till vardags med miljö- och hållbarhetsfrågor respektive kommunikation. De har skrivit uppsatsen Välja vegetariskt – en studie av vad som påverkar människors matval på konferens.

Dela:

KliMATsmarta Anna om sin tuffa hardcorevecka

Taggar: , , ,

Jag gjorde det! En superKliMATsmart vecka avklarad. Jag är stolt. Havremjölk till frukost, cashew- och mandelsmör på mackan och så massor med värmande veganska grytor till middag. Inte så svårt alls. Eller?

Jo, jag måste erkänna att det tidvis var besvärligt. Jag var så hungrig. Ofta. Hur blir man mätt på bara grönsaker och bönor? På kvällarna drömde jag om feta ostar, smöriga chokladkakor och stora klickar grädde. Skulle jag kanske tagit det mer stegvis så att kroppen hunnit vänja sig? Troligtvis.

Vad har vi ätit då? Jo, en hel del läckra Asieninspirerade grytor och wokar på kokosmjölk och curry med mycket grönsaker och bönor, och fina barnvänliga pastasåser med havregrädde och massor med rotfrukter. Och veganpannkakor så klart. Cashewnötsmör och mandelsmör på mackan är ljuvligt, både jag och barnen älskar det – prova ni också! Fast det där med veganska pannkakor gick inget bra. Trasiga slamsor som inte höll ihop var det enda vi fick ihop, stressade föräldrar med skrikande trötta och hungriga barn vid fötterna. Puh, det slutade med att vi fick äta mackor. Jag har dock fått tips att kolla på pannkakor.se/veganpannkakor för bättre pannkaksrecept, ska prova det nästa gång!

Förutom veganmaten så försökte vi i övrigt att maten skulle ha så låg klimatpåverkan som möjligt. Exempelvis så beställde vi hemleverans på storinköpet i stället för att ta bilen till affären. Matresterna som blev över sparade jag alltid i min matlåda och tog med till jobbet dagen efter, och vi försökte äta så säsongsanpassat som möjligt. Fast jag måste erkänna att när barnen bad om en klick crème fraiche på pastan eller ett glas mjölk till maten så fick de det. Mannen vägrade vegetariskt till lunch på jobbet då vi åt veganmat hemma. Och när vi var bortbjudna på helgen åt jag vad som serverades. Både ost och en bit lufttorkad skinka. Lite pinsamt, men jag hade inte mage att kräva veganmat.

Trots vissa svårigheter med familjens vegandiet så är det ändå så här vi kommer att äta i framtiden. I alla fall delvis. Enligt forskaren Fredrik Hedenus, Chalmers, behöver vi minska vår kött- och mejerikonsumtion med 75 procent för att kunna leva hållbart i framtiden – så vi behöver alla äta mindre kött och mejeriprodukter! Finns det något du kan göra?

Nu är det i alla fall snart jul. Hur gör man om man vill vara klimatsmart under jul? Jo, man minskar på köttet och osten och ökar andelen grönt så klart. Lättare sagt än gjort kanske. Julen är ju full av traditioner. Då vi ska hem till släkten under jul tänker jag att jag ska ta med ett antal gröna rätter som komplement till det klassiska julbordet. Borde inte släkten också tycka att julbordet bara blir godare och läckrare med fler färgglada grönsaksrätter? Hm… vi får se. Det finns ju massa alternativ som griljerad kålrot istället för skinka, vegetarisk korv och köttbullar, men jag är mer sugen på att lägga till lite nya läckra rätter fast med tydlig julsmak.

Min nya inspirationskälla är Green kitchen stories som har flertalet gröna och läckra julrecept som jag vill laga allihop. Vad sägs om saffransfalafel, kaneldoftande rostade rotfrukter eller portionspajer på grönkål? Eller en lugn julfrukost med saffranspannkakor? Åh vad jag blir sugen! Kanske några färgstarka vintriga sallader på rödkål med apelsin och nötter eller på brysselkål och grönkål, med granatäpple, apelsin och hasselnötter? Nu längtar jag verkligen till julen och all fantastisk grön mat jag kan äta!

God Grön Jul!

/KliMATsmarta Anna

Dela:
MENY