Arkiv för taggen: kemikalier

Illustration på barn som leker

Ny sajt och podd om kemikalier

Kemikalieinspektionen är vår nationella myndighet som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Jag besöker ofta deras hemsida och söker i deras databaser efter utfasningsämnen och godkända bekämpningsmedel, läser rapporter om strategier för utfasning av fluorerade ämnen och så vidare. Med andra ord ganska knastertorra myndighetsuppgifter.

Ibland svävar jag iväg och läser en handlingsplan för giftfri vardag som visserligen kan ge imponerande insikter om hur stenhårt Kemikalieinspektionen jobbar för att påverka kemikalielagstiftningen internationellt, för visst är det så att kemikaliefrågan är global.

Men nu händer det grejer på myndighetens hemsida, en kemikaliepodd och en rykande färsk webbplats – Kemikalier i barns vardag. Det är så kul när myndigheter hänger med och förändrar sina sätt att sprida information till oss konsumenter och föräldrar. Det är dessutom inte en helt lätt uppgift eftersom kunskapen om kemikaliers påverkan är skrämmande låg. På den nya webbplatsen finns massor av bra väl avvägd info och framför allt konkreta tips, till exempel på vad du gör om du tappar en lågenergilampa som innehåller kvicksilver på golvet…
Podden är också fin och har precis i dagarna släppt det sjätte avsnittet om kemikalier i textilier, det svåra sjätte avsnittet för att citera favoritpoddaren Kristoffer Triumf i Värvet.

Så gå in på hemsidan: www.kemikalieinspektionen.se

Även Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt är ett exempel på lyckad kommunikation, så gå in där också.

Vi passar väl också på att heja på Läkemedelsverket att haka i? Läkemedelsverket har hand om lagstiftningen för kosmetiska produkter och här finns massor av information som vi vill ha på samma lättillgängliga sätt. Kanske någonting i stil med – Kosmetikapodden, avsnitt 1, Så undviker du miljö och hälsoskadliga kemikalier i kosmetika.

/ Kemikaliefria Karin, miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bild: Kemikalieinspektionen

Dela:
Hudvårdsprodukt på hand

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

 

 

Dela:

Plast – hot och möjlighet

Plast är en av vår tids viktigaste material, nästintill oersättlig inom medicin, byggbranschen, elektronik och dessutom användbar i allt från industriella applikationer till textilier. Plast kan också vara en del av framtida intelligenta lösningar för ny miljövänlig teknik och nya medicinska tillämpningar. Men plast är samtidigt en av vår tids största miljöproblem.

Användningen av plast, världen över, har ökat drastiskt under de senaste 60 åren, från 0,5 miljoner ton på 1950-talet till över 311 miljoner ton idag, och runt 8 miljoner ton av detta hamnar i havet varje år.

Både myndigheter, allmänheten samt vetenskapssamhället har varit medvetna om problemen med plastskräp i vattenmiljön i årtionden, men det är bara nu som detta har kommit upp på agendan som en global prioritering. I början på juni hölls den första Ocean Conference på FN i New York, där Sverige och Fiji delade på värdskapet under en konferens med havet i fokus. En hel vecka med diskussioner och lösningar kring SDG14, sustainable development goal 14. Nedskräpning, plast i havet, föroreningar och fiske var punkter som låg högt på agendan.

80 procent av plasten från land

Förekomsten av plast i vattenmiljön är väl dokumenterad och plastens spridningsvägar har börjat kartläggas – 80 procent av det som hittas i havet kommer från land, resten kommer från förlorade eller dumpade föremål till havs. Även om vi vet mest om så kallad makroplast, alltså vanligt skräp, avfall, fiskeredskap, sopor och så vidare, så lär vi oss också mer och mer om mikroplast.

Mikroplast definieras som plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i storlek. Dessa uppstår antingen genom nedbrytning av större plastföremål eller sprids till havet som mikropartiklar från industriella produkter, mikrobeads i ansiktstvätt och tandkräm, bildäcksslitage eller granulat från konstgräsplaner.

Forskning visar att så mycket som 100 000 partiklar kan finnas per kvadratmeter yta på vissa stränder och upp till 350 000 större objekt per kvadratkilometer vid havsytan. Detta makroplastskräp utgör omedelbara hot: plasten konsumeras i stora mängder av över 800 olika arter av marina djur, inklusive ryggradslösa djur, fisk, sköldpaddor, fåglar och däggdjur; båtar blir skadade, turismen blir lidande.

Men det har också blivit allt tydligare att även mikroplaster kan ätas och skada djur. Mikroplaster hittas i yt- och djupvatten, i åar och sjöar, i jord och sediment, i luft, i djur, i vår mat.

Olika åtgärder behövs

Det kommer att behövas många olika typer av åtgärder för att skydda haven och en global satsning för att säkra en hållbar utveckling. Plast består av en stor grupp olika material och kemikalier med olika användningsområden. Enligt Plastics Europe finns det fem huvudgrupper av produkter som dominerar marknaden: polyvinylklorid (PVC), polypropen (PP), polyeten med hög och låg densitet (PE), polystyren (PS), och polyetylentereftalat (PET).

Kemikalier som finns i olika produkter skiljer sig också en hel del, och inkluderar diverse grupper av ämnen som mjukgörningsmedel, UV-stabilisatorer, antimikrobiella ämnen, färgämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. Dessutom binder miljöföroreningar till plasten i havet på grund av plastens hydrofoba natur.

Många av dessa tillsatser och miljöföroreningar är bevisat giftiga med effekter som cancerframkallande, hormonstörningar, immunotoxiska effekter och oxidativ stress. Plasten har dessutom olika användningsområden i olika produkter och som följd olika spridningsvägar: större artiklar (datorer och hemelektronik), engångsartiklar (plastbestick, påsar, marförpackningar), fiskeredskap, fiber från textilier, väg- och bildäcksslitage.

Plastens värde måste höjas

Arbetet med att angripa problemen med plast i miljön har påbörjats. Det finns till exempel olika förbud mot olika typer av produkter. Vissa städer eller länder förbjuder plastpåsar, engångsartiklar, frigolit (PS) i matförpackningar. Satsningar på avfallshantering är viktig, både vad det gäller hämtning, återvinning och soptipp, som i sig är en stor spridningsväg till miljön. Program som underlättar hantering av gamla fiskeredskap finns i vissa hamnar. Satsningar på information till allmänheten pågår. Stora strandstädningskampanjer organiseras.

Men än viktigare är självaste värdet av plastmaterialet. Detta är ett material som oftast produceras av fossilt bränsle, som är designat för att användas under en kort tid, men som kommer att finnas kvar som skräp i många, många år. Vi måste se till att plast har ett värde! Vi behöver ändra vårt förhållande till plast, både via vårt beteende, vårt samhälle, vårt ekonomiska förhållande till plast. Vi måste börja undvika onödig plast, se till att det inte hamnar i miljön, och utveckla ny design, nya teknologier och nya lösningar!

Inom Sverige kommer nya förbud mot mikrobeads i kosmetiska produkter, satsningar på strandstädning (mycket av det som kommer i land längs Sveriges västkust kommer från övriga Europa), utveckling av vattenhantering via dagvatten och avlopp, och forskning på många nivåer!

/Bethanie Carney Almroth, forskare, som bland annat jobbar med ett formas-finanserat projekt som heter ”Ett hav av plast – Är plastpartiklar toxiska för fiskar?” där hon studerar effekter av mikropartiklar på fiskar.

Mer info om mikroplaster kan du få i de här två filmerna med Bethanie:
Till slut hamnar plasten och kemikalierna på våra middagstallrikar Göteborgs Universitet i Almedalen, 2014
Mikroplast i haven Akademisk kvart på Stadsbiblioteket, i samarbete med Göteborgs Universitet, 2014

Bilden är tagen på FN:s havskonferens, på ett event där deltagarna diskuterade plastproblematiken på SIDS (small island developing states), varför dessa öar är särskilt utsatta samt olika lösningar. Från vänster i bild: Bethanie, kronprincessan Viktoria och Lena Gipperth från Center for Sea and Society.

Dela:
Plastleksaker

Plastens hårda liv

Många förskolor rensar ut gamla plaster och kommuner ser över sina kemikaliekrav i upphandlingar. Det finns ett stort engagemang och olika nätverk bildas, Upphandlingsmyndigheten och Kemikalieinspektionen stöttar. De flesta verkar tycka att detta är bra men det finns några som inte gillar plastutrensningen. Mest upprörd är kanske Agnes Wold som menar att detta är trams och att vi skräms.

Då känns det extra skönt att ha stärkande analysresultat i ryggen. Gamla leksaker av plast innehåller många miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Stockholms stad har nyligen publicerat resultatet av sina analyser av leksaker och andra saker till barn som används i stadens verksamheter. Gamla leksaker, madrasser och annat från förskolor visade sig innehålla många skadliga kemikalier. Rapporten kan du läsa här. På miljöförvaltningen här i Göteborg gjorde vi under hösten också analyser på leksaker inköpta på second hand som visade det samma. Så det känns mycket befogat att rensa!

Plasten lever ett hårt och ifrågasatt liv på flera sätt. Ett säkert tecken på detta är att plastbranschens lobbyorganisationer vaknar till liv. Som exempel kan nämnas PlasticsEuropes nyligen läckta SWOT-analys som du hittar här. Den är verkligen cynisk. Plastbranschen verkar vara rädda för att kemiska ämnen i plast ska komma att bli klassificerade som hormonstörande och under Weakness/Svagheter i analysen är en av punkterna ”Vetenskapliga studier som visar att plast innehåller hormonstörande ämnen”.

Problemet med plastskräp i våra hav får ju välförtjänt också stor uppmärksamhet. Forskning pekar mot att partiklarna blir bärare av kemikalier och i hav och sjöar tas de upp i det marina ekosystemet och kan ställa till problem. Från Naturskyddsföreningen fick jag fyra bra tips på hur du kan minska ditt bidrag av plastskräp:

#1 Vädra mera!

Syntetiska kläder, framförallt de av fleece, släpper ifrån sig mycket stora mängder mikroplaster när de tvättas. Är dina kläder inte synligt smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan.

#2 Kolla innehållet i dina skönhetsprodukter

Mikroplast tillsätts i hygien- och skönhetsprodukter för att få skrubbande effekt eller för att det ska glittra. De små partiklarna spolas ut i avloppet och reningsverken kan inte fånga upp alla utan de spolas till slut ut i haven. Hur vet du då att det handlar om mikroplaster? Håll utkik efter de små runda kornen i dina produkter och kolla innehållsförteckningen efter:

Polyeten (PE)
Polyetentereftalat (PET)
Polypropylen (PP)
Polyvinylklorid (PVC)
Polystyren (PS)
Polyvinylacetat (PVAc)
Polymetyl-metakrylat (PMMA)
Polytetrafluoroetylen (PTFE)

#3 Engångs – ingen gång!

Ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar enligt Naturskyddsföreningen. Inom till exempel sjukvård kan engångsartiklar vara nödvändiga av sanitetsskäl, men för din take away-mugg eller salladslåda är det mindre nödvändigt.

#4 Återvinn din plast

Att återvinna plastförpackningar gör att plasten kommer till nytta fler gånger. Det bygger dock på att det inte finns några farliga ämnen och kemikalier i plasten, annars kan tyvärr även gifterna få nytt liv.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:
Loppmarknad med kläder

Handla kläder på loppis och second hand i sommar

Med sommaren kommer alla härliga loppisar som kan bidra till miljövinster. Inte minst ur kemikaliesynpunkt om du handlar begagnade kläder! Textilproduktion är otroligt kemikaliekrävande i alla steg och jag vill slå ett hårt slag för kläder från second hand.

Sandra Roos har skrivit sin avhandling om kläders miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Om den och mycket annat om hållbar textilproduktion finns att läsa här på Mistra Future Fashions hemsida.

I en artikel i Fria Tidningar slår Sandra Roos fast att handla second hand, och att göra det framför att köpa nytt, alltid är det bästa. Hon säger också någonting annat som är värt att tänka på:

”Jag tycker att vi behöver se värdet i de kläder vi har, att de inte bara är trasor. Alla kläder är sydda för hand av någon och bakom finns det massor av människor som har stått och vävt, färgat och tryckt. Det är en väldigt komplicerad produkt, och även om det är jättebilligt finns det ett värde i plagget.”

Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet, med huvudkontor i Göteborg jobbar stenhårt med att påverka politiker och industrin för minskad användning av farliga kemikalier. De har tagit fram en textilguide för att hjälpa företag. I guiden som du hittar här finns tusentals miljö- och hälsofarliga kemikalier som helst ska bytas ut. En grupp är de så kallade fluorerade och perfluorerade kemikalierna, PFAS, samma kemikalier som har använts i brandbekämpningsskum och som i dag finns i många av våra dricksvattentäkter. Dessa kemikalier har egenskaper som har uppskattats av textilindustrin, som att de är vatten- och smutsavvisande, men har också visat sig ha många andra otrevliga egenskaper som att de är mycket svårnedbrytbara och bioackumulerande. Nu har många tillverkare av friluftskläder börjat ta ansvar och fasar ut dessa kemikalier ur sin produktion.

Så handla second hand och fynda kläder på loppisar i sommar istället för att köpa nya! Det är ju dessutom mycket roligare att än att gå i de stora klädkedjornas butiker. Jag kan nästan känna ett litet lätt illamående av att gå i klädbutiker numera. Det är så otroligt mycket textilier i drivor som vräks ut på marknaden.

/Kemikaliefria Karin (Karin Kruse) Miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:
MENY