Arkiv för taggen: hälsa

Hudvårdsprodukt på hand

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

 

 

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
Barn på promenad

Ett steg på vägen

Fysisk aktivitet – en bristvara

Barn som växer upp idag förväntas ha en kortare livslängd än sina föräldrar, bland annat på grund av inaktivitet. Fysisk aktivitet ger många hälsofördelar för barn, till exempel positiva effekter för muskler, skelett och hjärta. Studier har även visat på ett samband mellan barns fysiska aktivitet och förbättrade studieresultat. Trots att fysisk aktivitet är en viktig faktor när det gäller hälsan så når endast en mindre del av svenska barn den rekommenderade nivån. Ett sätt att förbättra den här situationen är att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan.

Skola, föräldrar och gamification

Skolan är en arena för att nå alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning och som plattform för ett hälsofrämjande arbete. Föräldrar har ett ansvar för sina barn och socialt stöd från föräldrar är en viktig förutsättning för fysisk aktivitet. Framförallt när det gäller de mindre barnen kan föräldrar uppleva aktiva skoltransporter som ett hot mot barnens säkerhet och föräldrarnas attityder är en viktig utgångspunkt för barns möjlighet att gå och cykla till skolan.

Barns skärmtid har ökat och ett vanligt perspektiv är att betrakta smarta telefoner, dataspel och liknande teknologi som ett hot mot barns hälsa och studieresultat. Men den interaktiva teknologin är här för att stanna och det är inte fruktbart att arbeta mot den eller att betrakta teknologin som ett problem. Att istället nyttja barns intresse för spel och överföra spelkomponenter till någonting som inte är ett spel kallas gamification. Det kan skapa engagemang och motivera till fysisk aktivitet.

Aktiva skoltransporter á la Luleå kommun

I Luleå kommun pågår just nu ett forskningsprojekt kring aktiva skoltransporter. För att öka barns fysiska aktivitet har vi utvecklat en intervention som främjar barns aktiva skoltransporter och vi använder oss av spelkomponenter för att öka motivationen hos både barn och föräldrar. Projektet bygger även på empowerment, eller delaktighet, vilket innebär att forskare, lärare, föräldrar och barn är delaktiga på olika sätt för att skapa interventionen. Genom att använda delaktighet ökar möjligheten att skapa en hållbar intervention. Här är en kort sammanfattning av de resultat som hittills framkommit:

1. Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen

Att till exempel räkna antal kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska lära sig i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik.

2. Beteendeförändring ger attitydförändring 

Innan projektet fanns en del tveksamhet och ifrågasättande från föräldrar men detta förändrades under projektets gång.

3. Redo för skola

Barnen var piggare i skolan och att de hade mindre ”kryp i benen”. Barnen var gladare, framförallt på morgonen, och de hade oftast pratat av sig på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg.

4. Bygger nya relationer

Barnen gick och cyklade i mindre grupper och detta gjorde att barn som tidigare inte hade umgåtts lärde känna varandra. Barnen kände sig mindre ensamma och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.

Sammanfattningsvis finns ett behov av att öka barns fysiska aktivitet inte minst eftersom tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder. Aktiva skoltransporter med hjälp av empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.

/Anna-Karin Lindqvist, filosofie doktor i fysioterapi och lektor vid Luleå universitet.

Bild: Agneta Forssén.

Dela:

Låt livet segra – sluta röka

Alla som röker skadas på något sätt av sin rökning, varannan dör i förtid. I Sverige dödar rökningen årligen drygt 6 000 personer, i EU ca: 700 000. I dag är det internationella tobaksfria dagen – ta chansen att släppa en dålig vana!

I GreenhackGBG tipsar vi om olika sätt att förändra sina vanor för ett rikare liv. När det gäller rökning kan ett rikare liv både innebära ett längre liv men också ett friskare liv med högre livskvalitet. I dag är det den internationella tobaksfria dagen då tobakens skadeverkningar uppmärksammas över hela världen. Mer om rökningens hälsoeffekter hittar du på folkhalsomyndigheten.se.

Även din omgivning kommer till skada. Rök från cigaretter består av mer än 4 000 olika ämnen, som förutom att de är irriterande även är giftiga och cancerframkallande. Tobaksrelaterat skräp är det vanligaste skräpet i svenska städer, totalt hamnar cirka en miljard fimpar på marken i Sverige varje år. Fimpar innehåller giftiga ämnen exempelvis kadmium, och filtret görs av en form av plast som tar över ett år att brytas ner. Håll Sverige Rent vet mer.

Det är dock inte bara i Sverige som tobaken har negativ påverkan. Tobaksodlingarna bidrar till omfattande skogsskövling och på odlingarna används bekämpningsmedel som påverkar både miljön och hälsan för dem som arbetar på plantagerna. På tobaksbarn.se kan du läsa mer om det. I USA har problem med barnarbete på tobaksplantager uppmärksammats av organisationen Human Rights Watch.

Ta chansen i dag – hylla livet genom att sluta röka. Vill du ha stöd i ditt beslut att sluta röka så finns det mycket bra hjälp att få, exempelvis appen Rökfri som är med dig hela vägen. Vårdguiden har också bra information och stöd för dig som vill sluta röka.

Foto: Håll Sverige Rent

Dela:

På söndag hyllar vi den biologiska mångfalden

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt mänskligt liv på jorden. På söndag 22 maj är det internationella dagen för biologisk mångfald – och du kan hjälpa till att behålla den!

Naturen bidrar med ekosystemtjänster som vattenrening och pollinering av grödor men spelar också en stor roll för rekreation och vårt välbefinnande. Ju större variation av växter, djur och natur, desto större blir möjligheterna att klara av störningar i miljön. FN: s sammanställning av tillståndet i jordens ekosystem visar att mer än hälften av ekosystemen är hotade till följd av mänsklig aktivitet. Göteborg är inget undantag.  En viktig del i arbetet för att förhindra att arter försvinner är att övervaka naturen och sedan sätta in åtgärder för att bromsa den negativa utvecklingen. Den 22 maj är det den internationella dagen för biologisk mångfald. Hjälp till med att övervaka naturen och rapportera dina observationer – på köpet får du en fantastisk naturupplevelse.

Kanske har du nyligen bidragit till datainsamling under den årliga fågelräknarhelgen i slutet av januari. Ett annat sätt att bidra till kunskap om fåglar men även andra djur samt växter och svampar, är att rapportera in sina observationer till artportalen. Artportalen är ett mycket viktigt verktyg i svensk naturvård baserat på folkets observationer i naturen och är öppen för alla att använda.

Miljöförvaltningen och andra förvaltningar inom Göteborgs Stad använder uppgifter från Artportalen dagligen i arbetet med detaljplaner, bygglov och miljöövervakning. Ju fler som engagerar sig i växter, djur och natur och rapporterar in arter, desto bättre kunskapsbas får vi om svensk natur. Ut och upplev naturen och upptäck den mångfald av arter som finns! Med ett ökat intresse kommer en ökad respekt och förståelse för de förändringar som behövs för att kommande generationer ska ha tillgång till en rik biologisk mångfald.

Det finns olika hjälpmedel för att identifiera olika arter. Det finns till exempel en app om Groddjur och salamandrar på naturskyddsföreningens webbsida. I appen kan du lyssna på grodornas och paddornas läten och se hur du skiljer på olika salamandrar. Tips på skådarplatser i Göteborg är Finnsmossen och Axlemossen i Änggårdsbergen där det finns en del spännande arter som åkergroda, ätlig groda och större vattensalamander

Om du i stället vill lyfta blicken och skåda fåglar så finns också jordbruksverkets app LärKvitter till hjälp. Appen gör det roligare att lära sig mer om fåglarna du ser och hör. Besök gärna Göteborgs nyaste naturreservat Välen eller området Hökälla där man kan se många olika fågelarter. Inte minst vadarfåglar, till exempel tofsvipa och enkelbeckasin.

Är du mer intresserad av fjärilar? I Göteborg finns många blomsterrika områden där fjärilar trivs, men tyvärr har dessa miljöer minskat. Göteborgs Stad har som mål att bevara fjärilarnas livsmiljöer i kommunen, för att gynna de fjärilsarter som lever här. Läs mer om hur du kan hjälpa fjärilsövervakningen. Här kan du läsa om hur det går för Göteborgs mål om dagfjärilar.

Ett annat sätt att hjälpa till för att vi ska nå Göteborgs miljömål om biologisk mångfald är att så och plantera många olika sorters växter så att fler insekter överlever och att köpa ekologisk mat. Välj gärna svenska, gammaldags växtsorter framför kraftigt förädlade, eftersom många förädlade saknar doft och nektar.

/Ingrid, miljöutredare Göteborgs Stad

PS. Miljöförvaltningen leder arbetet med att ta fram ett naturvårdsstrategiskt program för Göteborgs Stad. En del av arbetet syftar till att ta fram en ansvarslista över arter och naturtyper som är Göteborgstypiska och som Göteborg har ett särskilt ansvar att bevara. DS.

Länktips och källor

Göteborgs Stads miljömål
Göteborgs ornitologiska förening

Foto: Anette Lindgren

Dela:
MENY