Arkiv för taggen: hälsa

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:
Hudvårdsprodukt på hand

Miljövänliga veckan – fräsch på riktigt

Miljövänliga veckan är höjdpunkten i Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt som uppmärksammar grejerna vi har i badrumsskåpet.

En del hygienprodukter innehåller ämnen som misstänks vara skadliga för oss människor och vår miljö, exempelvis hormonstörande och allergiframkallande ämnen. Några produkter innehåller också små plastkorn, så kallade mikroplaster, som påverkar livet i havet negativt när de släpps ut från avloppsreningsverket. Genom att välja produkter som är miljömärkta med exempelvis Svanen eller Bra miljöval undviker du dessa ämnen. Att göra sina egna hygienprodukter av livsmedel är ett annat alternativ. Visste du exempelvis att det är enkelt att fixa din egen body scrub genom att blanda en del rapsolja med två delar strösocker?

Fler tips på enkla produkter att gör själv hittar du här.
Läs mer om miljövänliga veckan här.
Här finns massor av bra information i tidigare blogginlägg av Kemikaliefria Karin.

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

 

 

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
Barn på promenad

Ett steg på vägen

Fysisk aktivitet – en bristvara

Barn som växer upp idag förväntas ha en kortare livslängd än sina föräldrar, bland annat på grund av inaktivitet. Fysisk aktivitet ger många hälsofördelar för barn, till exempel positiva effekter för muskler, skelett och hjärta. Studier har även visat på ett samband mellan barns fysiska aktivitet och förbättrade studieresultat. Trots att fysisk aktivitet är en viktig faktor när det gäller hälsan så når endast en mindre del av svenska barn den rekommenderade nivån. Ett sätt att förbättra den här situationen är att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan.

Skola, föräldrar och gamification

Skolan är en arena för att nå alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning och som plattform för ett hälsofrämjande arbete. Föräldrar har ett ansvar för sina barn och socialt stöd från föräldrar är en viktig förutsättning för fysisk aktivitet. Framförallt när det gäller de mindre barnen kan föräldrar uppleva aktiva skoltransporter som ett hot mot barnens säkerhet och föräldrarnas attityder är en viktig utgångspunkt för barns möjlighet att gå och cykla till skolan.

Barns skärmtid har ökat och ett vanligt perspektiv är att betrakta smarta telefoner, dataspel och liknande teknologi som ett hot mot barns hälsa och studieresultat. Men den interaktiva teknologin är här för att stanna och det är inte fruktbart att arbeta mot den eller att betrakta teknologin som ett problem. Att istället nyttja barns intresse för spel och överföra spelkomponenter till någonting som inte är ett spel kallas gamification. Det kan skapa engagemang och motivera till fysisk aktivitet.

Aktiva skoltransporter á la Luleå kommun

I Luleå kommun pågår just nu ett forskningsprojekt kring aktiva skoltransporter. För att öka barns fysiska aktivitet har vi utvecklat en intervention som främjar barns aktiva skoltransporter och vi använder oss av spelkomponenter för att öka motivationen hos både barn och föräldrar. Projektet bygger även på empowerment, eller delaktighet, vilket innebär att forskare, lärare, föräldrar och barn är delaktiga på olika sätt för att skapa interventionen. Genom att använda delaktighet ökar möjligheten att skapa en hållbar intervention. Här är en kort sammanfattning av de resultat som hittills framkommit:

1. Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen

Att till exempel räkna antal kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska lära sig i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik.

2. Beteendeförändring ger attitydförändring 

Innan projektet fanns en del tveksamhet och ifrågasättande från föräldrar men detta förändrades under projektets gång.

3. Redo för skola

Barnen var piggare i skolan och att de hade mindre ”kryp i benen”. Barnen var gladare, framförallt på morgonen, och de hade oftast pratat av sig på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg.

4. Bygger nya relationer

Barnen gick och cyklade i mindre grupper och detta gjorde att barn som tidigare inte hade umgåtts lärde känna varandra. Barnen kände sig mindre ensamma och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.

Sammanfattningsvis finns ett behov av att öka barns fysiska aktivitet inte minst eftersom tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder. Aktiva skoltransporter med hjälp av empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.

/Anna-Karin Lindqvist, filosofie doktor i fysioterapi och lektor vid Luleå universitet.

Bild: Agneta Forssén.

Dela:

Låt livet segra – sluta röka

Alla som röker skadas på något sätt av sin rökning, varannan dör i förtid. I Sverige dödar rökningen årligen drygt 6 000 personer, i EU ca: 700 000. I dag är det internationella tobaksfria dagen – ta chansen att släppa en dålig vana!

I GreenhackGBG tipsar vi om olika sätt att förändra sina vanor för ett rikare liv. När det gäller rökning kan ett rikare liv både innebära ett längre liv men också ett friskare liv med högre livskvalitet. I dag är det den internationella tobaksfria dagen då tobakens skadeverkningar uppmärksammas över hela världen. Mer om rökningens hälsoeffekter hittar du på folkhalsomyndigheten.se.

Även din omgivning kommer till skada. Rök från cigaretter består av mer än 4 000 olika ämnen, som förutom att de är irriterande även är giftiga och cancerframkallande. Tobaksrelaterat skräp är det vanligaste skräpet i svenska städer, totalt hamnar cirka en miljard fimpar på marken i Sverige varje år. Fimpar innehåller giftiga ämnen exempelvis kadmium, och filtret görs av en form av plast som tar över ett år att brytas ner. Håll Sverige Rent vet mer.

Det är dock inte bara i Sverige som tobaken har negativ påverkan. Tobaksodlingarna bidrar till omfattande skogsskövling och på odlingarna används bekämpningsmedel som påverkar både miljön och hälsan för dem som arbetar på plantagerna. På tobaksbarn.se kan du läsa mer om det. I USA har problem med barnarbete på tobaksplantager uppmärksammats av organisationen Human Rights Watch.

Ta chansen i dag – hylla livet genom att sluta röka. Vill du ha stöd i ditt beslut att sluta röka så finns det mycket bra hjälp att få, exempelvis appen Rökfri som är med dig hela vägen. Vårdguiden har också bra information och stöd för dig som vill sluta röka.

Foto: Håll Sverige Rent

Dela:
MENY