Arkiv för taggen: hållbart hav

Avfallsfria Ada mönstrar på R/S Astrid Finne för kampanjen Rescue the Sea

1 200 främmande föremål var hundrade meter. Så mycket sopor, mestadels av plast, hittas på västkustens stränder. Bohuslän är den mest drabbade kuststräckan i hela Nordsjön och mängderna ökar för varje år. Idag mönstrar jag, Avfallsfria Ada, på båten R/S Astrid Finne och kampanjen Rescue the Sea. Vi ska segla längs västkusten för att informera och utbilda, men också för att angripa problemet rent konkret genom strandstädning tillsammans med besökare.

Att några personer städar bort plastflaskor, plastnät och andra föremål från en strand ute i havsbandet kan tyckas som en droppe i havet mot all plast som finns där. Men om stränderna inte städas kommer skräphögarna att växa till stora berg – under fem år har en tiofaldig ökning setts. Därför måste kommuner och frivilliga städa. På så sätt hindras skräpet från att skada djur på stranden och från att sköljas tillbaka ner i havet och skada djuren där. Plasten kan också finfördelas till mikroplaster som suger åt sig gifter. Dessa kan senare hamna på våra egna mattallrikar i form av musslor och fiskar. Dessutom är västkusten viktig för rekreation och turism.

– Att städa stränderna är det enda sättet för att få tag i skräpet, säger Ulrika Marklund, kampanjledare och miljöstrateg på Orust kommun.

Under de fyra år som kampanjen bedrivits har hon inte bara sett hur skräpet har ökat, hon har även märkt en ökad medvetenhet bland besökarna.

– Idag känner alla till det gigantiska problemet med plast i havet. I Bohuslän ser man det extra tydligt. 70–80 procent av skräpet kommer inte härifrån, det förs hit av strömmar och vindar. Vi är som ett filter där Europas skräp fastnar, säger Ulrika Marklund.

Så vad är då roten till problemet? Varför ökar skräpet för varje år? En anledning är att plastanvändningen ökar. När föremål, engångsartiklar och förpackningar av plast ökar kommer en del av avfallet att hamna fel, medvetet eller omedvetet. Det kan handla om dåligt skötta soptippar i Europa, fiskenät som har gått sönder eller lämnats kvar i havet eller helt enkelt nedskräpning på gator och torg.

– Vi måste införa ekonomiska styrmedel för plaståtervinning, säger Ulrika Marklund. Kommunerna måste få statligt stöd för strandstädning och vi konsumenter måste minska vår användning av plast.

Detta klingar ljuvt i Avfallsfria Adas öron. Att minska sin egen användning av engångsplast och förpackningar är någonting som alla kan börja med redan idag. Se Adas tidigare blogginlägg här för tips.
Likaså strandstädning. Välkommen att följa med på en strandstädartur med R/S Astrid Finne.
Anmäl dig till strandstädning och prova-på-segling här.
Eller varför inte städa själv eller tillsammans med några vänner? På Strandstädarkartan som du hittar här ser du vilka stränder som är i störst behov av städning.

Skepp o-hoj på er!
/Avfallsfria Ada

Här kan du läsa mer om kampanjen Rescue the Sea.

Här hittar du R/S Astrid Finne och kampanjen resten av veckan:
Onsdag 9/8 12–16 Hamnen Mollösund
Fredag 11/8 12–16 Kajen, Marstrandsön
Lördag 12/8 12–16 Hamnen Skärhamn

Dela:

Vi är nätverket som vill rädda västerhavet

Vill du kunna bada på semestern? Tycker du fisk är gott? Tycker du att ett levande hav är en självklarhet? Det tycker vi! Vi är Havsnätverket Väst; en lokal undergrupp till Naturskyddsföreningens nationella Havsnätverk. Med fokus på vår västkust vill vi uppmärksamma och informera om problemen i havet, inspirera till smarta lösningar och hållbart nyttjande, och hjälpa folk på traven att upptäcka vad som finns under ytan i vårt fantastiska västerhav!

Just nu diskuteras havsmiljöfrågor flitigt! I juni i år var Sverige och Fiji värd för FN:s havskonferens, där det lovades över 1 000 frivilliga åtaganden för havsmiljön. Sverige lovade bland annat att driva lokala frågor som hållbart fiske, arbeta mot plast i haven och se över skydden för de marina skyddade områdena. Vi välkomnar alla initiativ till att försöka få havsmiljön på rätt köl igen, och kommer bevaka uppföljningen till de löftena som gavs i juni!

När solen skiner och havet är spegelblankt är det svårt att föreställa sig att det finns några problem under ytan, men det finns många anledningar till att vara orolig för tillståndet i vårt Västerhav. Ett exempel är klimatförändringarna, som inte bara drabbar land, utan också havet. Här på västkusten kan vi bland annat se minskande bestånd av blåmusslor, som forskare tror har att göra med stress förknippade med förändrad vattentemperatur.

Alla som gått längst västerhavets stränder har säkert också sett att det finns mängder av plast i havet, ett problem som det fortfarande saknas bra lösningar för. Stort plastskräp kan vara förödande för valar, sköldpaddor, sälar och andra djur, som kan fastna eller äta plasten. Plasten kan i båda fallen leda till skador eller i värsta fall döden. Effekterna av mikroplast är ännu inte helt kända, men vi vet att de finns överallt i haven, i vissa områden i mycket höga koncentrationer, och att de tar sig in i näringskedjan via djur som filtrerar vattnet. Plasten som hamnar i havet kommer ifrån land, så för att minska plastproblemet så måste vi se till att plasten inte kommer ut i naturen.

En annan aktuell fråga på västkusten är ålgräsängarna, en mycket viktig livsmiljö som fungerar som barnkammare och skafferi för många viktiga arter, och som i Bohuslän har minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Det beror bland annat på att vattenkvaliteten har försämrats, men också på att de områden där ålgräsängarna växer är samma platser som vi människor vill bygga till exempel bryggor på. Det finns sätt att återplantera ålgräsängar som gått förlorade, men det är dyrt och fungerar inte alltid, så det är otroligt viktigt att skydda de ängar som fortfarande finns kvar.

Något som också hotar det marina ekosystemen på västkusten är användandet av destruktiva fiskemetoder, till exempel bottentrålning, som påverkar känsliga arter och gör det svårare för dem att överleva. I stort sett hela Västerhavet bottentrålas, och mellan 2009 och 2012 trålades västkustens mjukbottnar mellan en och fyra gånger. Många av de arter som lever på mjukbottnar växer långsamt, så när bottnar trålas ofta så finns det inte tid för bottnarna att återhämta sig. I dagsläget är det till och med tillåtet att bottentråla i marina skyddade områden, till exempel Kosterhavets Nationalpark.

Det här var några exempel på frågor som Havsnätverket Väst engagerar sig i just nu. Men trots att det finns mycket problem som vi behöver diskutera, så försöker vi även att fokusera på den glädje och nytta vi kan ha av havet. Till exempel så brukar vi anordna utflykter till havet där alla är välkomna att delta och där vi tar med material och kunskap för att titta närmare på vad som lever under ytan i vårt västerhav.

Vi som är med i Havsnätverket Väst är en engagerad grupp med en mängd olika bakgrunder, som genom att utbyta kunskap, medverka på mässor, anordna seminarier och föredrag, aktiviteter och upplevelser för stora och små hoppas kunna sprida kunskap och engagemang för det som sammanlänkar oss: havet!

Det finns nog minst lika många sätt att rädda haven som det finns problem, och vi i Havsnätverket Väst tror att ett sätt är att informera om vilka problem som faktiskt finns i havet, för att alla ska förstå hur viktigt det är att vi tillsammans hjälps åt för att ta hand om den fantastiska resurs som havet är. Några tips på saker som just du kan göra för att hjälpa våra hav är:

* Släng inte skräp i naturen och plocka upp skräp om du hittar det när du är på stranden. Läs Naturskyddsföreningens rapport Rätt plast på rätt plats och tipsen 11 smarta sätt för ett plastfritt hav, om du vill veta mer om plastens miljöpåverkan och vad just du kan göra.

* Ställ krav på att den sjömat du köper är fiskad på ett hållbart sätt, och välj burfångade skaldjur istället för bottentrålade. Naturskyddsföreningens fiskeguide hjälper dig att välja rätt.

* Skippa den giftiga båtbottenfärgen! Idag finns det flera miljövänliga alternativt till att måla din båt. Ta gärna en titt på Naturskyddsföreningens 6 sätt att slippa bottenmåla för tips.

* Och kanske viktigast av allt, var beredd på att det kanske inte alltid är enkelt och bekvämt att vara med och rädda haven. Om vi ska kunna ha kvar ett välmående hav även i framtiden är det inte möjligt för alla att ha en egen brygga, använda engångssaker och plastpåsar bara för att det är enkelt eller att fisk och skaldjur är fiskade på de sätt de är idag bara för att det är billigare.

En av de aktiviteter som Havsnätverket Väst brukar medverka i är Västerhavsveckan, där vi i år kommer att fokusera på att informera om effekten av destruktiva fiskemetoder och vilka alternativ som finns. Det är ett aktuellt ämne som vi måste prata om och jobba med för att bevara artrikedomen i våra hav! Vi kommer också att prata om marint skräp och vad du kan göra för att minska mängden skräp som hamnar i havet. Hoppas vi ses där!

Vi gillar inte bara havet, vi gillar också att träffa likasinnade personer som vill vara med i Havsnätverket! Om du eller någon du känner är nyfikna på vad vi mer jobbar med, eller om du har en egen havsfråga du tycker det behöver pratas mer om, skicka gärna ett mail till havvast@gmail.com. Om du vill hålla dig uppdaterad om de senaste havsnyheterna och vilka aktiviteter vi pysslar med just nu, gilla gärna vår Facebooksida. Du kan också läsa om tidigare arrangemang och kommande aktiviteter på goteborg.naturskyddsforeningen.se/havvast.

Hoppas att vi ses på några av våra aktiviteter eller bland, klippor, tång eller vågor längs kusten!

/Amanda Nylund och Havsnätverket Väst

Läs gärna mer:
Naturskyddsföreningen i Göteborg
Naturskyddsföreningens rapport om bottentrålning
Naturskyddsföreningens rapport om plast
Sveriges Natur: Blåmusslorna håller på att försvinna

Foto: Hanna Sallén-Lennerthson

Dela:

Forskning och samverkan ger bra dricksvatten

Sverige är ett av länderna i världen där det går att dricka kranvattnet. Ur ett globalt perspektiv är det långt ifrån en självklarhet. Och det är inte någon slump att vi har bra och rent dricksvatten i Sverige – det bygger på decennier av forskning och innovativa lösningar.

Vatten och avlopp är dessutom en för en stads tillväxt och utveckling, samtidigt är det svenska VA-systemet en osynlig infrastruktur, åtminstone tills det sker en läcka eller annan olycka någonstans. DRICKS är ett nätverk som jobbar med dricksvattenforskning i samverkan mellan forskare från flera universitet och medlemskommuner och vattenverk. Våra forskare finns på Chalmers, SLU i Uppsala och på Lunds universitet. Förvaltningen kretslopp och vatten i Göteborgs Stad är en av våra 10 medlemsorganisationer.

Den svenska dricksvattenbranschen står inför många stora, kostsamma och nödvändiga infrastrukturförändringar för att kunna leverera ett säkert dricksvatten även i framtiden. Många åtgärder måste även anpassas till ett förändrat klimat med häftiga skyfall och stora nederbördsmängder under kort tid vilket dagens system har svårt att hantera. Det kan exempelvis handla om ny- eller ombyggnad av vattenverk, och detta kommer att kräva stora investeringar. En del av DRICKS forskning handlar om att kunna ta fram bra beslutsunderlag som stöd när kommuner måste ta ställning till det bästa eller mest lämpligaste åtgärdspaketet.

En annan viktig utmaning är att kunna minska de hälsorisker som kan uppstå på ledningsnätet när eller om föroreningar tränger in på olika vis. Här försöker våra forskare bland annat utveckla metoder för att kunna mäta mikrobiologiska föroreningar i realtid, och jobbar med att ta fram nya och effektiva markörer som kan indikera vilken typ av förorening som det rör sig om. Men det är bara en lite del av all forskning som sker här i Sverige.

Utmaningar i form av globala miljöförändringar och ökad befolkning ställer krav på att utveckla nya tekniker och metoder, och framtidens prövningar behöver lösningar redan idag. Därför arbetar DRICKS också aktivt för att lyfta fram VA-sektorn som den framtidsbransch den är, så att den kan locka till sig nya generationer av ingenjörer, specialister och yrkesmän i en allt hårdare konkurrens om arbetskraft.

Jag vill avsluta med ett citat från en av våra medlemsorganisationer om vikten av att samverka och vara en del av kunskapsnätverk, som exempelvis DRICKS:

”Ensam är inte stark. I varje fall inte när det gäller organisationer som har hand om vatten och avlopp… Att samverka är vägen till framgång och en hållbar framtid.”
Carina Svensson, ordförande VA Syd

/Maria Svane, projektledare Göteborgs miljövetenskapliga centrum och koordinator för DRICKS

Här kan du läsa mer:

DRICKS Under fliken medlemsorganisationer finns alla medlemmar och deras respektive kontaktuppgifter.

Applied microbiology på Lunds Universitet

Svenskt vatten Den stora branschorganisationen, som bland annat finansierar en del av DRICKS verksamhet.

SafeDrink Ett Formas-projekt som handlar om hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Dricksvatten i Göteborgs Stad

sgu.se/grundvatten En av DRICKS-forskarna arbetar på SGU, som ansvarar för nationell uppföljning av de svenska miljömålen; arbetet kopplar dessutom till de nya hållbarhetsmålen där SDG6 handlar om rent vatten och god sanitet.

http://www.varldskulturmuseerna.se/om-oss/pressrum/pressmeddelanden/korsvagar-pa-varldskulturmuseet-utstallning-om-hallbarhet-och-jordens-resurser-oppnar-20-maj/

Världskulturmuseets utställning Korsvägars bärande tema är vatten och väcker många intressanta tankar. Världskulturmuseet och är också duktiga på att tillhandahålla material till skolklasser för att följa upp besöket med arbete i klassrum efteråt.

Du kan också besöka Vattnets väg på Universeum

Foto:
Till vänster: Thomas Pettersson, föreståndare på DRICKS, var moderator och ledde paneldiskussion som handlade om hur tillgång på dricksvatten kan säkerställas under #driks17, den nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg 26-27 april 2017.
Uppe: En scen från den animerade filmen som DRICKS tagit fram och som kommer att publiceras på vår hemsida under hösten.
Nere: FN globala hållbarhetsmål 6 och 14.

Dela:

Tillsammans för ett renare hav

När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven? Organisationen KIMO är en del av lösningen, skriver Karin Meyer, nationell koordinator för KIMO Sverige.

Marint skräp har på bara några decennier blivit ett gigantiskt problem både ute till havs och längs våra kuster. Förr i tiden var de gjorda av naturmaterial och förmultnade efter något år. Idag består skräpet (virke och stockar undantagna) upp till 90 procent av plast i olika former. Ett skräp som blir kvar liggande mycket länge om det inte städas bort. Bohuskusten, som är särskilt utsatt, får ta emot flera hundra ton skräp varje år.

För att nå ett renare hav behövs aktion på många nivåer i samhället. Allt från den internationella nivån till den lokala. I juni var Sverige och Fijiöarna värdar för FN:s havskonferens i New York. FN:s globala mål om hav och marina resurser stod i fokus. Konferensen resulterade i 1 300 frivilliga åtaganden från länder, företag, organisationer och andra aktörer som handlar om allt från att minska plast i havet till att stoppa illegalt fiske och stärka skyddet av havsmiljöer. I samband med konferensen medverkade KIMO Sveriges ordförande i en debattartikel i Kvällsposten den 15 juni 2017 för att lyfta nyttan av att låta naturens tjänster hjälpa till att rena vatten och minska risken för översvämningar. Läs gärna mer om konferensen på wwf.se.

KIMO är en medlemsorganisation som består av kommuner som arbetar tillsammans för ett renare hav. Ordförande för KIMO Sverige är ordförande i miljö- och klimatnämnden i Göteborgs Stad, Michael Törnqvist (MP). En av mina arbetsuppgifter som miljöutredare på miljöförvaltningen är att vara nationell koordinator för KIMO Sverige. Det är viktigt att samarbete sker över kommungränserna i miljöfrågorna.

Inom KIMO arbetar vi för att skydda, bevara och förbättra havsmiljön. Organisationen ger kommunerna en bra plattform att kunna påverka beslutsfattare både på regional, nationell och internationell nivå. KIMO består av medlemskommuner i länder runt Nordsjön och Östersjön. Sverige har i dag 11 medlemskommuner, men vi vill gärna bli fler – kolla om din kommun är medlem på kimointernational.org. Om inte, ta gärna kontakt med en person som arbetar med frågor om hållbart hav och vatten och föreslå ett medlemsskap.

Vi har sedan 1990-talet arbetat med frågor kring marint skräp, oljeföroreningar, nedskräpning av stränder, utsläpp och hållbar sjöfart. Ett konkret resultat av vårt arbete är den handlingsplan mot utsläpp av mikroskräp från kommunala anläggningar och verksamheter som blev klar under våren. Mycket forskning pågår kring mikroplasters påverkan på ekosystemet och Naturvårdsverket presenterade nyligen en rapport som identiferar källorna till de största utsläppen av mikroplast i Sverige. KIMO vill vara en del i lösningen, inte problemet!

På den lokala nivån är KIMO ett bra nätverk för kommuner som arbetar med havsmiljöfrågor. Dagsaktuella frågor är till exempel nedskräpning. Göteborgs Stad och många andra kommuner lägger miljontals kronor varje år på strandstädning. Men städningen räcker inte till. Det är ett ökande problem med skräp i haven, vilket ger stora skador på både djur- och växtlivet. När ska vi människor på riktigt förstå att vi är en del av naturen och därmed helt beroende av den? När blir denna insikt så stor att vi slutar att skräpa ned och slutar att förorena haven?

I oktober fortsätter arbetet när Sverige står värd för det internationella årsmötet för KIMO. Det äger rum i Lomma i Skåne i samarbete med en konferens om havsmiljöfrågor. Konferensen heter Life Below Water och hålls i Malmö den 11–13 oktober.

Läs mer på kimointernational.org och följ Kimo Internationals arbete på twitter.com/KIMOInt.

/Karin Meyer, miljöutredare på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad och nationell koordinator för KIMO

Foto: Cat Holloway/WWF

Dela:

Plast – hot och möjlighet

Plast är en av vår tids viktigaste material, nästintill oersättlig inom medicin, byggbranschen, elektronik och dessutom användbar i allt från industriella applikationer till textilier. Plast kan också vara en del av framtida intelligenta lösningar för ny miljövänlig teknik och nya medicinska tillämpningar. Men plast är samtidigt en av vår tids största miljöproblem.

Användningen av plast, världen över, har ökat drastiskt under de senaste 60 åren, från 0,5 miljoner ton på 1950-talet till över 311 miljoner ton idag, och runt 8 miljoner ton av detta hamnar i havet varje år.

Både myndigheter, allmänheten samt vetenskapssamhället har varit medvetna om problemen med plastskräp i vattenmiljön i årtionden, men det är bara nu som detta har kommit upp på agendan som en global prioritering. I början på juni hölls den första Ocean Conference på FN i New York, där Sverige och Fiji delade på värdskapet under en konferens med havet i fokus. En hel vecka med diskussioner och lösningar kring SDG14, sustainable development goal 14. Nedskräpning, plast i havet, föroreningar och fiske var punkter som låg högt på agendan.

80 procent av plasten från land

Förekomsten av plast i vattenmiljön är väl dokumenterad och plastens spridningsvägar har börjat kartläggas – 80 procent av det som hittas i havet kommer från land, resten kommer från förlorade eller dumpade föremål till havs. Även om vi vet mest om så kallad makroplast, alltså vanligt skräp, avfall, fiskeredskap, sopor och så vidare, så lär vi oss också mer och mer om mikroplast.

Mikroplast definieras som plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i storlek. Dessa uppstår antingen genom nedbrytning av större plastföremål eller sprids till havet som mikropartiklar från industriella produkter, mikrobeads i ansiktstvätt och tandkräm, bildäcksslitage eller granulat från konstgräsplaner.

Forskning visar att så mycket som 100 000 partiklar kan finnas per kvadratmeter yta på vissa stränder och upp till 350 000 större objekt per kvadratkilometer vid havsytan. Detta makroplastskräp utgör omedelbara hot: plasten konsumeras i stora mängder av över 800 olika arter av marina djur, inklusive ryggradslösa djur, fisk, sköldpaddor, fåglar och däggdjur; båtar blir skadade, turismen blir lidande.

Men det har också blivit allt tydligare att även mikroplaster kan ätas och skada djur. Mikroplaster hittas i yt- och djupvatten, i åar och sjöar, i jord och sediment, i luft, i djur, i vår mat.

Olika åtgärder behövs

Det kommer att behövas många olika typer av åtgärder för att skydda haven och en global satsning för att säkra en hållbar utveckling. Plast består av en stor grupp olika material och kemikalier med olika användningsområden. Enligt Plastics Europe finns det fem huvudgrupper av produkter som dominerar marknaden: polyvinylklorid (PVC), polypropen (PP), polyeten med hög och låg densitet (PE), polystyren (PS), och polyetylentereftalat (PET).

Kemikalier som finns i olika produkter skiljer sig också en hel del, och inkluderar diverse grupper av ämnen som mjukgörningsmedel, UV-stabilisatorer, antimikrobiella ämnen, färgämnen, flamskyddsmedel och dioxiner. Dessutom binder miljöföroreningar till plasten i havet på grund av plastens hydrofoba natur.

Många av dessa tillsatser och miljöföroreningar är bevisat giftiga med effekter som cancerframkallande, hormonstörningar, immunotoxiska effekter och oxidativ stress. Plasten har dessutom olika användningsområden i olika produkter och som följd olika spridningsvägar: större artiklar (datorer och hemelektronik), engångsartiklar (plastbestick, påsar, marförpackningar), fiskeredskap, fiber från textilier, väg- och bildäcksslitage.

Plastens värde måste höjas

Arbetet med att angripa problemen med plast i miljön har påbörjats. Det finns till exempel olika förbud mot olika typer av produkter. Vissa städer eller länder förbjuder plastpåsar, engångsartiklar, frigolit (PS) i matförpackningar. Satsningar på avfallshantering är viktig, både vad det gäller hämtning, återvinning och soptipp, som i sig är en stor spridningsväg till miljön. Program som underlättar hantering av gamla fiskeredskap finns i vissa hamnar. Satsningar på information till allmänheten pågår. Stora strandstädningskampanjer organiseras.

Men än viktigare är självaste värdet av plastmaterialet. Detta är ett material som oftast produceras av fossilt bränsle, som är designat för att användas under en kort tid, men som kommer att finnas kvar som skräp i många, många år. Vi måste se till att plast har ett värde! Vi behöver ändra vårt förhållande till plast, både via vårt beteende, vårt samhälle, vårt ekonomiska förhållande till plast. Vi måste börja undvika onödig plast, se till att det inte hamnar i miljön, och utveckla ny design, nya teknologier och nya lösningar!

Inom Sverige kommer nya förbud mot mikrobeads i kosmetiska produkter, satsningar på strandstädning (mycket av det som kommer i land längs Sveriges västkust kommer från övriga Europa), utveckling av vattenhantering via dagvatten och avlopp, och forskning på många nivåer!

/Bethanie Carney Almroth, forskare, som bland annat jobbar med ett formas-finanserat projekt som heter ”Ett hav av plast – Är plastpartiklar toxiska för fiskar?” där hon studerar effekter av mikropartiklar på fiskar.

Mer info om mikroplaster kan du få i de här två filmerna med Bethanie:
Till slut hamnar plasten och kemikalierna på våra middagstallrikar Göteborgs Universitet i Almedalen, 2014
Mikroplast i haven Akademisk kvart på Stadsbiblioteket, i samarbete med Göteborgs Universitet, 2014

Bilden är tagen på FN:s havskonferens, på ett event där deltagarna diskuterade plastproblematiken på SIDS (small island developing states), varför dessa öar är särskilt utsatta samt olika lösningar. Från vänster i bild: Bethanie, kronprincessan Viktoria och Lena Gipperth från Center for Sea and Society.

Dela:
MENY