Arkiv för taggen: hållbara städer

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Gymnasieelever för en hållbar stad

Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”. Så sa FN:s förra generalsekreterare Ban Ki-moon när den nationsöverskridande överenskommelsen Agenda 2030 antogs – den överenskommelse som bygger på 17 globala hållbarhetsmål.

Men för att nå målen behöver vi tänka stort och smått och det behövs både globala och lokala initiativ. På Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium har de tagit fasta på det här behovet i projektet Göteborg 2030. Under två veckor fick skolans alla förstaårselever arbeta tillsammans i grupp och ta fram idéer kopplade till de globala målen för en stadsdel i Göteborg. Projektet avslutades med en spännande final med inbjudna gäster i Chalmers lokaler på Lindholmen.

Under finalen fick tre grupper ta emot pris för bästa utförda projekt. Under veckan har pristagarna gästinstagrammat hos oss på GreenhackGBG, och själva berättat som sina strategier och förslag för sin stadsdel. Här kommer en liten del av allt bra de har kommit fram till. Flera förslag hittar du på vår instagram.

Hälsa och infrastruktur i fokus för Majorna/Linné

Först ut under veckan var Feroz. Daniel, Daniel och Lucas som går första året på industrilinjen. I deras grupp arbetade de med stadsdelen Majorna/Linné, och valde att rikta in sig på de globala målen som berör hälsa, energi, industri och infrastruktur. Några av deras förslag var att:

– Öka kunskapen hos föräldrar, skola och föreningar om missbruk.

– Genom delaktighet i många aktiviteter förhindra personer från att hamna snett.

– Utöka Styr och Ställ till Majorna.

– Isolera landshövdingehus och satsa på solceller.

Växthus och cyklar för boende i Angered

 Adna och Lia som går språkintroduktion arbetade med stadsdelen Angered. Under det globala målet för hållbar energi valde de att fokusera på cyklarna. Inom det globala målet för att utrota fattigdom valde de istället att fokusera på en långsiktig lösning som är bra för både hälsan och plånboken. Några av deras förslag var att:

– Alla grundskoleelever i stadsdelen ska få en cykel. Det bidrar både till mindre avgaser och skapar en bra vana tidigt hos barn.

– Bygga stora växthus där alla kan odla. Då minskar konsumtionen mindre samtidigt som maten blir mer hälsosam.

Vindkraftverk, marin frizon och utbildning för Västra Göteborg

Sist ut under veckan var Dexter, Nick, Axel och Milton som läser går tekniklinjen. De arbetade med stadsdelen Västra Göteborg och valde att fokusera på de globala målen för jämlik utbildning, hållbar energi och hav och vatten. Några av deras förslag var att:

– Bygga en vindkraftpark i skärgården med 25 kraftverk.

– Använda parken som marint naturreservat där ingen får fiska eller köra båt i onödan.

– Bygga gröna tak på alla villor i stadsdelen, som är bättre isolerade än dagens tegeltak.

– Minska utbildningsskillnaderna i stadsdelen, bland annat genom en lärarunion och utbildningsappar.

Dela:

Enklare laddning ska få fler att välja elbil

Fler snabbladdare och förbättrade möjligheter för boende i flerbostadshus att ladda sin elbil över natten. Det är åtgärder som Göteborgs Stad tror kommer öka andelen elbilar på stadens gator. 

I september 2014 antog Göteborgs kommunfullmäktige klimatprogrammet. Programmet visar hur vi ska arbeta långsiktigt för att minska vår klimatpåverkan. Bland annat finns målet ”Koldioxid från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010”. För att kunna nå målet behöver vägtrafiken minska men fossila bränslen behöver också ersättas med förnybara lösningar. En ökad andel elbilar på vägarna är ett viktigt steg och i det här inlägget tänkte jag berätta lite om hur trafikkontoret tänker kring detta uppdrag.

Är en elbil utsläppsfri? Nej, inte per definition men den kan vara det om den laddas med helt förnybar el. Till exempel har staden tecknat avtal om grön el vilket innebär att alla stadens elfordon drivs av el som kommer från förnybara källor.

Om man i stället utgår från den svenska elmixen kan ett schablonutsläpp för elbilen sättas till 7-10 gram koldioxid per kilometer. Det är inte så pjåkigt om man jämför med genomsnittsutsläppen för sålda bilar i Sverige som enligt deklarerad förbrukning 2014 var 132 gram CO2 per kilometer, uppskattningsvis 160-170 gram per kilometer om man räknar med verklig drift. En elbil avger med andra ord cirka en tjugondel av ”medelbilens” CO2-utsläpp. Medelkörsträckan för en bil i Sverige är ungefär 1 200 mil. Räknar man om det till CO2 utsläpp innebär det för en elbil CO2-utsläpp på 8,4 kilo per år jämfört med 2 ton för medelbilen.

Varje elbil som ersätter en bensin- eller dieseldriven bil innebär en minskning av växthusgasutsläpp med två ton.

Varför gör vi inte som Norge?

Den norska elbilsboomen har gett eko genom hela Europa. I Norge är elbilar befriade från försäljningsskatt, moms och bompeng. Dessutom får de köra i kollektivtrafikfält och parkera gratis. Incitament som har gett Norge förstaplatsen i världslistan över andel sålda elbilar, 13 procent 2014.

Sverige har resonerat något annorlunda men framförallt supermiljöbilspremien ger oss en tredjeplats på samma lista. 1,5 procent av alla sålda bilar i Sverige 2014 var elbilar. Och försäljningen ökar stadigt. 2013 såldes 1 546 laddbara elbilar i Sverige, drygt 0,5 procent av den totala bilförsäljningen. 2014 4 657 stycken, 1,5 procent, och januari-augusti i år såldes 4 479 elbilar, drygt 2 procent av nyregistreringarna.

Vad gör Göteborg?

Vi vill underlätta övergången till eldrift utan att försvåra för gång- och kollektivtrafik. Till exempel tror vi inte att det är en bra idé att låta bilar köra i kollektivtrafikfälten. Vi vill göra det enklare att åka kollektivt med fler bussar och tätare turer, då behövs kollektivfälten för bussarnas framkomlighet. Inte heller tror vi att gratis parkering är rätt väg att gå då vi vet att det är något som genererar trafik. För tre år sedan togs beslutet att avveckla miljöparkeringsförmånen just eftersom den under senare år faktiskt ökade bilresandet och trängsel i gatumiljön.

Exempel på insatser som vi tror på, och som inte sker på bekostnad av gång- och kollektivtrafiken, är att öka tillgången på snabbladdare. Dels kommer de befintliga kommunala snabbladdarna att moderniseras och dels kommer privata bolag att etablera snabbladdare i staden. Någonting som är än viktigare i ägandet av elbil är att kunna ladda över natten, nära hemmet. Det är avsevärt mycket lättare att äga elbil om man också äger sin parkering och själv kan styra över en laddinstallation. För boende i flerbostadshus är det svårare, laddning är komplext och involverar många aktörer. Därför har trafikkontoret inlett ett samarbete med andra aktörer i staden med målsättning att underlätta laddning för boende i flerbostadshus.

Vi vill att fler ska kunna ta steget och byta ut sin fossilt drivna bil till en elbil. Exemplen ovan är åtgärder i introduktionen av elbilar som vi tror på och som vare sig ökar trängseln på gatorna eller konkurrerar med kollektivtrafiken.

/Alexander Sjöberg, projektledare hållbar mobilitet

Dela:

Göteborg – en stad som låter

En stad låter. Överallt och hela tiden. Men vad är det som låter? Hur mycket får det låta? Och vad görs när det låter för mycket? Vi låter Henrik Nystedt som jobbar med buller i Göteborgs Stad ta oss med på en tur genom staden och ljudet.

Jag kliver av tåget på centralstationen, det är en kakofoni av ljud från tåg som är på väg, servicefordon och ett myller av människor. Jag tar sikte på Drottningtorget för att hinna med spårvagn 9 till jobbet på Miljöförvaltningen. Bilar och bussar kör förbi i en aldrig sinande ström, en taxi tutar irriterat på en cyklist när jag väntar vid övergångsstället. Jag hör det snabbt tickande ljudet när det blir grön gubbe och dags att gå över. På torget hörs musik från ett xylofonliknande instrument och det låter ganska trevligt. Ljuden av människor som pratar, musik, biltrafik och en gnisslande spårvagn blandas och försvinner och ersätts av tjattret från en högstadieklass på väg på en utflykt, när jag kliver på spårvagnen mot Kungssten.

Har du tänkt på de ljud som omger oss i staden? Många ljud uppfattar vi som positiva, men ljud från trafiken är något som de flesta av oss tycker är störande. I Göteborg är problemen med trafikbuller störst vid de stora trafiklederna, i centrala staden och på en del gator med mycket genomfartstrafik. Allt fler människor utsätts för trafikbuller, eftersom fler flyttar in till bullerutsatta områden, men också för att biltrafiken ökar och att bilarna inte har blivit tystare sedan 1970-talet.

På jobbet hörs trafiken från Oscarsleden som ett brus – trots en tjock fasad och bra fönster – och blandas med ringsignaler från telefoner och kollegor som samtalar. På miljöförvaltningen har vi gjort en ny kartläggning där du kan se hur mycket det bullrar vid din bostad, vi samordnar också stadens arbete med att genomföra Göteborgs Stads åtgärds­program mot buller, för att skapa en trivsam och attraktiv stad med tillgång till goda ljudmiljöer, både ute och inne – som är ett av Göteborg Stads miljömål. Det ska bli tystare utanför bostäder, i utemiljön kring förskolor och i stadens parker.

Trafikbuller påverkar vår hälsa, välbefinnande och livskvalitet eftersom det stör eller hindrar vardagliga aktiviteter som sömn, vila, återhämtning, kommunikation, social samvaro och utevistelse vilket skapar irritation och stress.  Det finns flera studier som pekar på att risken för högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar om vi bor länge i områden med höga ljudnivåer från vägtrafikbuller och flyg.

För att minska ditt eget bidrag till bullerspridningen, kan du:

Ta dig fram med cykel, gå eller åka kollektivt i stället för att åka bil
Köra sparsamt och hålla hastighetsbegränsningen
Välja dubbfria vinterdäck
Välja däck märkta med låg ljudnivå
Välja fordon med låg ljudnivå

Det är många ljud som omger oss, en hel del ljud som vi tycker om och som gör att vi känner igen oss, medan andra ljud är irrelevanta och obehagliga och vi stör oss på dem.

Jag jobbar sent i dag och är sist kvar på kontoret, nu är det alldeles tyst – när ventilationen stängs av blir det helt plötsligt ännu tystare.

/Henrik Nystedt, miljöutredare på miljöförvaltningen

Länkar:

Göteborgs Stad – Information från Miljöförvaltningen om miljöläget i Göteborg
Ljudlandskap för bättre hälsa – En kunskapsportal som har som syfte att förmedla kunskaper om trafikbullrets hälsoeffekter och om åtgärder att forma goda ljudlandskap.
Bullerkrav på däck – Information från Transportstyrelsen om gällande bullerkrav på däck
Välj rätt vinterdäck – Information från Trafikverket om vad du ska tänka på när du väljer vinterdäck

Dela:

Utväxt!

Jag måste (inte) färga min utväxt

Igår var det surströmmingspremiär här på miljöförvaltningen. Premiär för mig med. Vi satt ute på gården i den härliga sommarvärmen och åt denna fantastiska fisk (inte!)

Det är många som är intresserade av min utmaning och jag får ofta frågor om hur det går. Under kvällen i går fick jag frågan om jag hade färgat håret. Och det har jag men det var innan jag gick in i Kemikaliefria Karin. En annan kollega berättade för mig att han tidigare varit obekant med uttrycket ”utväxt” och funnit det mycket förbryllande när det en dotter i släkten sagt – Men mamma du måste färga din utväxt! Haha, det låter ju verkligen konstigt om man inte är inne i hårfärgningsträsket  – färga sin utväxt. Vadå för utväxt?

I slutet av maj var jag hos frissan och gjorde en hårfärgning, från råtta till blond.  Nu några månader senare börjar den där råttfärgen göra sin påmind igen och det blir en ganska tydlig nyansskillnad mellan färgat och ofärgat hår – en utväxt helt enkelt!

Permanenta hårfärger innehåller en mängd kemiska ämnen varav några är starkt allergiframkallande, exempelvis ämnet p-phenylenediamine (PPD) och ämnet toluene-2,5-diamine (TDA). Många allergiframkallande ämnena i hårfärg har också miljöfarliga egenskaper. Hårfärg klassas idag inte för miljöegenskaper som kemiska produkter gör, till exempel målarfärg. Om en målarfärg innehåller miljöfarliga ämnen över vissa halter märks den med ”döda fisken symbolen” men när miljöfarliga ämnen finns i kosmetiska produkter så behövs inga döda fiskar på förpackningen. Kan man misstänka lite lobbying från kosmetikabranschen här? Många kosmetiska produkter sköljs ju faktiskt av och ut i avloppet. Och en och annan konsument hade kanske tyckt att det skulle kännas lite olustigt.

Alternativen är nu att 1) Låta håret växa och acceptera sitt inre jag/sin naturliga hårfärg eller 2) Inte acceptera sin hårfärg och hitta något slags ”naturligt” hårfärgningsmedel.

Jag går till min närmsta ekoaffär och hittar en hårfärg som sägs var ”a perfect blend of rare hair treatment herbs without any chemicals”. Det här är lite problematiskt tycker jag – att det står ”without any chemicals”. KTF, kemtekniska leverantörsförbundet, som kan ha lite svårt att erkänna att vissa kemiska ämnen i kosmetika har tveksamma egenskaper, har ju onekligen en poäng i det som står att läsa om detta på deras hemsida;

”I motsats till vad man kan tro innehåller kosmetiska produkter baserade på växtextrakt generellt sett snarare fler kemiska ämnen än färre. Helt enkelt därför att växtextrakt naturligt innehåller diverse kemiska ämnen som växten dels kan ha tagit upp via vattnet, dels kan ha syntetiserat i vävnaden. Den mänskliga kroppen (immunsystemet etc) vet inte att diskriminera kemiska ämnen – kommer ämnet från naturen eller har det tagits fram på konstgjord väg?”

Men jag tycker att känns okej att testa denna perfekta örtblandning. Eller?

/Kemikaliefria Karin

Dela:
MENY