Arkiv för taggen: hållbar mat

Äter du ekologisk mat i midsommar?

Nu är det snart dags för midsommar och tid att samla vänner och familj till bords. Visst är det härligt att äta all denna goda sommarmat, men tänker du på att välja ekologiskt?

Ekologiskt innebär att det inte används några skadliga kemikalier i produktionen av mat vilket är bättre för oss människor, djur och natur. På en ekologisk gård ökar den biologiska mångfalden genom att djur och natur trivs bättre i en giftfri miljö. Det bidrar till att öka de naturliga processerna som pollinering och förbättring av näringsupptag för växter. Djuren mår även bättre av att få vara ute på gården istället för att vara inomhus.

Även vi människor mår bättre av ekologisk mat då vi inte får i oss gift i maten som kan påverka vår kropp negativt. Bekämpningsmedel riskerar också att spridas i vattendrag vilket kan påverka vårt dricksvatten. Om det skulle ske en förgiftning av vårt dricksvatten skulle det vara en dyr process att åtgärda. På Gotland kostade det 35 miljoner kronor att rena deras dricksvatten efter att ha drabbats av gifter i vattnet.

Kanske tycker du att det är svårt att byta ut all mat till ekologiskt på en gång? Här kommer mina tips på tre viktiga varor att börja med i midsommar:

#1 Potatis

I Sverige är potatisen en av de grödor som besprutas allra mest. Den vanliga potatissorten King Edward är en av de mest besprutade sorterna. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Potatis och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella potatisen 7,5 gånger under en växtsäsong. Anledningen är att förebygga att potatisen drabbas av svampangrepp, ogräs eller skadeinsekter. Kemikaliebesprutningar är skadliga för bin och andra pollinerande insekter. Detta påverkar i sin tur oss människor eftersom att vi är beroende av dessa insekter för att växter och grödor ska växa och för att vi ska få mat på bordet. Vid odling av ekologisk potatis används inget skadligt kemiskt bekämpningsmedel.

#2 Jordgubbar

Jordgubbar är också en av de grödor som besprutas allra mest med kemiskt bekämpningsmedel. Bären har lätt för att angripas av insekter, kvalster och gråmögel vilket är anledning till den kraftiga besprutningen. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Jordgubbar och bekämpningsmedel från 2008 besprutas den konventionella jordgubben 7,8 gånger under en växtsäsong vilket är ungefär lika många gånger som potatisen. Ekologiska jordgubbar kan tyvärr vara svåra att hitta, men KRAV har på sin hemsida som du hittar här sammanställt var vi kan plocka KRAV-märkta jordgubbar.

#3 Sill

Till midsommar är vi många som äter sill. Någonting som du kan tänka på när du köper sill är att köpa MSC-märkt (Marine Stewardship Council). MSC- märkt är en miljöstandard för att garantera att fisket är välskött och uthålligt. Det handlar om att minimera miljöpåverkan, effektiv förvaltning av fisket samt livskraftiga fiskbestånd. Granskningen av yrkesfisket sker av en tredje part som är oberoende i frågan. De yrkesfiskare som fått sitt bevis som MSC-märkt får även bättre betalt eftersom de fiskar på ett hållbart sätt vilket konsumenterna betalar ett högre pris för.

MSC har publicerat en Youtube-video Fisk idag, fisk imorgon där de berättar om hur fisket ser ut i världen idag och varför vi bör hantera fisket på ett mer hållbart sätt för att kunna bevara fisket för kommande generationer. Vill du veta mer om MSC kan du gå in på deras hemsida.

Ha nu en trevlig midsommar med sång, dans, vänner och såklart ekologisk midsommarmat!

/ Jenny Johnson, praktikant Miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Dela:
Yesha och Ridhima lagar mat.

Hela världens smaker får plats i Göteborgs matinkubator

– Samosas, autentisk mexikansk kryddning, fantasirika tårtor, grillad fisk med en hemlig röd sås från Elfenbenskusten. Allt detta tillagas av personer som idag saknar en egen restaurangverksamhet. En av de tankar vi har är att dessa personer inte behöver driva en helt egen verksamhet. Kanske kan vi skapa en lösning som hjälper dem att dela på resurser och driva någonting ihop?

Exemplen är många när Jasmine Soufi, delprojektledare för kvinnors företagande och matinkubatorn på Hisingen i EU-projektet One Stop Future Shop, berättar om deltagare i inkubatorn. Matinkubatorn startade 2016 och erbjuder kostnadsfri företagsrådgivning och stöttning till den som vill utveckla idéer inom mat, främst på Hisingen.

– För den som är intresserad av matproduktion i olika former är utmaningen oftast att få tillgång till ett tillagningskök som man får lov att laga och sälja mat från. Vi löser det genom att erbjuda ett tillagningskök kostnadsfritt som flera aktörer delar på. En av de stora fördelarna med detta är att resurserna används av fler och att de också kan gå samman och hjälpa varandra.

Planerna på en matinkubator har utvecklats under flera år och tanken är att fler ska ges möjlighet att kunna utveckla sina matidéer. Särskilt fokus läggs på kvinnor som är längre ifrån arbetsmarknaden, men också unga och utrikesfödda entreprenörer. Matinkubatorn i One Stop Future Shop ska bidra till en hållbar utveckling och till att fler ska komma i självförsörjning.

– Nu tittar vi mycket på hur detta kan vidareutvecklas och komma fler till nytta, för att skapa fler hållbara verksamheter så att fler kan försörja sig på sina matidéer. Det finns redan många som har kunder, en marknad, men kanske inte kan skala upp sin verksamhet och skapa sig en stabil inkomst. Någonting jag därför är nyfiken på är hur delningsekonomin kan utvecklas ännu mer. Jag vill att matinkubatorn ska leda till nya affärsmodeller för företagare som lagar mat och skapar matupplevelser, avslutar Jasmine Soufi.

/Jennie Olsson, kommunikatör One Stop Future Shop
Foto: Jennie Olsson

Intresserad av matinkubatorn på Hisingen?
Har du en matidé som du vill utveckla? Matinkubatorn vill gärna komma i kontakt med fler! Det finns plats för nya deltagare, gärna från ännu fler länder. Bland annat får deltagarna kostnadsfri företagsrådgivning, tillgång till ett tillagningskök och stöd för att utveckla sin idé och delta i inkubatorns nätverk inom mat. Om du vill veta mer kontakta gärna Jasmine Soufi: jasmine.soufi@vh.goteborg.se

One Stop Future Shop
EU-projektet One Stop Future Shop har kontor på Vårväderstorget och ger företagsrådgivning åt alla som vill, med fokus på Hisingen. EU-projektet drivs av Göteborgs Stad tillsammans med Business Region Göteborg, Röda Korset och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship.

Dela:
NordForsk: Agneta Hörnell, projektledare ProMeal

Skolmat kan minska socioekonomiska skillnader

Visste du att skolmat kan bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor? Jämlikt Göteborg arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. Det kan handla om att jobba för ökad närvaro eller att alla skolor i staden har samma kvalitet på utrustning. Men även måltiden är faktiskt en viktig del i lärandet för att nå godkända betyg. Strategigruppen inom Måltid Göteborg arbetar med frågan genom allt från gratis frukost till matråd.

Måltiden är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Inte minst i skolan. Måltid i Göteborg – som utgår från Jämlikt Göteborg – arbetar med inventering, dokumentation och att sprida goda exempel. I fjol gjorde man en stor workshop, och man arbetar med en rad saker som gratis skolfrukost i Angered, frukostföreläsningar i Centrum, fler lunchalternativ i Lundby.

– Och både Lundby och Centrum bjuder in vårdnadshavare till träffar med barn, föräldrar och ofta syskon. Då pratar vi om mat, näring och matsalsmiljön, till exempel ljudvolymen, och föräldrarna får smaka på skolmaten, säger Anna Rombin Sundbäck, områdeschef Intern Service i SDF Centrum.

Internationell forskning visar att måltider påverkar skolelevernas resultat: bättre mat i skolan kan leda till bland annat förbättrad koncentration, ökad närvaro och ökat välbefinnande. I förlängningen kan det bidra till att utjämna socioekonomiska skillnader. Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet, är projektledare för ProMeal – en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data som samlats in, och redan nu ser forskarna klara tendenser:

– Vi ser till exempel samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen, säger Agneta Hörnell.

Det finns mycket man kan jobba med kring skolmåltider: koppla ihop dem med undervisning, schemalägga lunchrasten som ett lärarlett pass (det har man gjort i Finland med lugnare lunchmiljö som resultat), fruktstund, separera uterast och matrast för att minska stressen i matsalen.

– Skolmaten är en väldigt outnyttjad resurs – vi lägger ju stora pengar på det. Det är väldigt bra om man vill satsa på att använda den ordentligt, säger Agneta Hörnell.

Strategigruppen i Måltid Göteborg vill framöver bland annat arbeta mer med matsalsmiljön, undersöka möjligheter till schemalagda luncher, och involvera pedagoger i måltiden.

– Skolmat handlar om så mycket mer än matönskemål. Det finns massor man kan göra! säger Anna Rombin Sundbäck.

/Johanna Westlund

Läs mer om arbetet med Jämlikt Göteborg här.
Här hittar du Jämlikt Göteborg på Facebook.

Bild: NordForsk, via Flickr.com, CC-licens CC BY 2.0

På bilden: Agneta Hörnell, professor i kostvetenskap vid Umeå universitet.

Dela:

KliMATsmarta Anna laddar för hardcore-vecka

KliMATsmarta Anna tuffar vidare i sin matutmaning att äta mer klimatsmart mat. I dag delar hon bland annat med sig av ett supperfiffigt receptplugin där du kan få veta hur mycket växthusgaser din måltid släpper ut. Hon laddar inför sin super-hardcore-vecka och äter mer säsongsanpassad mat.

Hej på er!

Mitt KliMATsmarta liv rullar på ganska bra nu. Utmaningen har bidragit till att jag planerar veckans måltider på söndagskvällen och det är jag väldigt nöjd med. Maten blir varierad och jag lyckas få med mig massa fina vegetariska matlådor till jobbet. Att äta hemlagad mat även på jobbet är livskvalitet.
Jag har också införskaffat några vegetariska kokböcker för inspiration. Vi använder ofta Mera Vego: mat för hela familjen, som har kapitel indelade efter hur mycket tid man har. Där finns bland annat goda mixade pastasåser baserad på tomat, crème fraiche och rivna morötter som blir milda, lite sötaktiga men ändå smakrika. Eller en len och rund soppa slätmixad på blomkål, potatis och jordärtskockor som barnen älskar. Och massa mer goda rätter. Jonas Dahlin tipsade även om böckerna Grön Magi och Green Kitchen Stories som han ofta använder sig av. Den senare finns även som blogg. Besök den gärna och inspireras precis som Jonas! För att få ytterligare hjälp när inspirationen tröt har vi hemma också testat en vegetarisk matkasse från Coop. Men fyra av fem måltider innehöll ost! Det är gott javisst, men ur klimatsynpunkt hade det varit bättre att äta både kyckling och fisk så den matkassen blir det inte någon mer gång.

Receptplugin visar växthusgaser

En riktigt kul grej som ni måste testa är ett receptplugin ni kan ladda ner på Foodprint.nu. När den är installerad på din dator kan du gå in på några av de vanliga receptsiterna och vips får du en siffra över hur mycket växthusgaser din måltid släpper ut. Om man även skaffar ett konto kan man jämföra utsläppen med antal kilometer i bilen och jämföra utsläppen i öl. Man kan även se om klimatutsläppen ökar eller minskar om man ändrar några ingredienser i receptet. Den har några barnsjukdomar men är ändå jättekul! Prova! Här ser ni hur det kan se ut – receptet är hämtat från Tasteline:

Foodprint_recept2

Bild från tasteline.com

SuperKliMATsmart vecka på gång

Så måste jag ju berätta om min stora utmaning jag ska utföra till nästa gång. En superKliMATsmart vecka. En hardcore-vecka. Puh. Vi ska under veckan som kommer göra allt för att bidra med så låga utsläpp som möjligt från min och familjens matkonsumtion. Ni vet ju alla nu att köttet är den stora boven. Så självklart blir det inget kött den här veckan. Men också mejeriprodukter har stora klimatutsläpp. Ja, så den här veckan kommer jag äta veganmat. Jag är lite nervös över detta. Hur ska jag klara mig utan min yoghurt på morgonen och min ostskiva på mackan? Kommer mina barn vilja smaka på maten som kommer både smaka och se annorlunda ut?

Mer säsongsanpassad mat

Och inte nog med det. Vi ska cykla eller beställa hem mat från affären istället för att ta bilen då resan till mataffären är en stor bov i sammanhanget. Använda matresterna och minska maten som slängs i soporna. Och så ska vi äta mer säsongsanpassad mat. Det här med säsongsanpassad mat är ganska ny kunskap för mig. Vi har i vårt samhälle tappat kunskapen om vilken mat som är i säsong. Står det sparris i receptet så vill vi kunna köpa det i affären. Även om det är november. Precis så fungerar jag. Till min hjälp för att råda bot på detta har jag hittat informativa klimatpyramider för sju säsonger under året man gratis kan skriva ut från klimatmat.se, både för vegetarianer och för icke-vegetarianer. Här får ni se den som är aktuell för köttätare just nu. Ta det lugnt med lammet bara, den är i säsong nu och bra för våra öppna landskap men släpper ut mycket metan (stark växthusgas).

de_frosttaliga

Jag är nu redo för min utmaning. Det kommer att bli tufft men ändå spännande. Om en vecka får ni veta hur det gick. Och så ska ni få lite tips och tankar inför julen också såklart. Ses snart!

/KliMATsmarta Anna

Dela:

Testa dina matvanor – del 2

Du som GreenhackGBG-deltagare kan testa dina matvanor i Matvanekollen för att se hur väl de stämmer överens med Livsmedelverkets rekommendationer. Gör testet nu i december, och för dig som gjorde det i juli kan du jämföra om du har lagt till några goda vanor sen sist  genom alla #greenhacks.

Logga in på Matvanekollens sida om du vill testa dina matvanor. Alla deltagare använder samma användarnamn och lösenord:

Konto: GreenhackGBG2
Lösenord: p0J81M7k

Testet är öppet under december månad.

Frågorna i testet har tagits fram för att användas som indikator på kostens näringsmässiga kvalitet, vad gäller fett, mättat fett, socker och kostfibrer och kan användas för regelbunden uppföljning av matvanor i olika grupper och på hur några av livsmedelsverkets kostråd följs. Frågorna berör endast några utvalda delar av kosten men de har visat sig kunna ge en bra bild av matvanorna som helhet.

Kostindexet sträcker sig mellan 1 och 12 poäng:
1-4 poäng Flera förändringar skulle kunna göras för att förbättra matvanorna.
5-8 poäng Matvanorna är bättre men går fortfarande att förbättra.
9-12 poäng Matvanorna ser bra ut.

Hur gick det i juli för alla greenhackare?

Under första matutmaningen i juli deltog 31 personer inom GreenhackGBG i Matvanekollen. Den absolut största majoriteten fick mellan 5 och 8 poäng:
1-4 poäng: 5 st
5-8 poäng: 24 st
9-12 poäng: 2 st

Hoppas vi blir ännu fler som testar våra matvanor i december!

Foto: Colourbox

Dela:
MENY