Arkiv för taggen: hållbar fritid

Våra bästa tips på kurser i vår!

Vill du lära dig att producera egen mat? Då finns det en uppsjö av kurser att välja mellan i vår. Här kommer ett axplock:

Låter en grundkurs i hydrokultur, att odla mycket på liten yta året om, spännande? Eller akvaponik, som kombinerar uppfödning av fisk och alger med odling av växter? Båda är nyheter för i år i Folkuniversitetets kursprogram:
Kurs i hydrokultur
Kurs i akvaponik

Vill du lära dig stadsodling, att odla på liten yta? Det kan du också göra på Folkuniversitetet:
Kurs i stadsodling

Vill du lära dig grundläggande ekologisk odling, permakultur eller fermentering? Då har Studiefrämjandet kurser:
Kurser om mat och trädgård

Har du funderingar på att skaffa höns så kan du lära dig allt du behöver på studieförbundet Vuxenskolan:
Höns i trädgården

Du vet väl att du också själv kan starta en studiecirkel om du vill utveckla ett intresse tillsammans med andra? Läs mer hos Medborgarskolan:
Starta studiecirkel

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bilder:
Mostphotos/Craig Robinson
Mostphotos/Rachel Chesman
Frida Persson

Dela:

Investera i dig själv i vår!

Det är den tiden på året igen – när du har chansen att göra slag i saken och gå den där kursen du funderat så länge på! Att gå en kurs eller anmäla sig till en förening kan vara investering för ett rikare liv, kanske med nya vänner som du inte ens vet finns just nu.

Nu i januari dukar flera studieförbund upp ett smörgåsbord av intressanta kurser och föreläsningar, vad sägs om en introduktion i permakultur eller downshifting – att leva enkelt? Eller en föreläsning om boken ”Gratislunchen” med Therese Uddenfeldt genom Folkuniversitetet? Kan det vara dags att smaka på ett nytt språk eller lära sig spela ett musikinstrument? Varsågod att botanisera vidare via länkarna nedan:

Folkuniversitetet
Medborgarskolan
Studieförbundet Vuxenskolan
Studiefrämjandet
ABF
Sensus

Som du ser finns det flera studieförbund i Göteborgs som erbjuder kurser, men skulle du ändå inte hitta det du vill ha så finns möjligheten att starta en egen studiecirkel och få stöd med lokal och bidrag, läs mer här om det på studieframjandet.se.

Om du vill utveckla ditt intresse tillsammans med andra utan att gå en kurs, så finns det många föreningar i Göteborg att välja bland. Det kan handla om idrott, kultur, friluftsliv, språk eller nästan vad som helst. Här får du tips och råd om hur du hittar just din förening eller startar en förening, vilka bidrag din förening kan få, med mera. På goteborg.se finns mer info om vilka föreningar som finns i och kring Göteborg.

Dela:

Boktips för hemesterdagar i hängmattan

Äntligen har vi lediga sommardagar med läsning i hängmattan! Annika Stigland från Stadsbiblioteket i Göteborg ger bästa boktipsen för oss greenhackare.

Låna, läs, lär och få inspiration på biblioteket! Kom till biblioteket och botanisera bland mängder av böcker och tidskrifter för din sommarläsning. Julimånaden ut har vi sommarlån. Då får du fem veckors lån på material som normalt har tre veckors lånetid.

Genom att använda ditt bibliotekskort har du tillgång till alla de böcker som finns på folkbiblioteken i Göteborg. Du kan låna böcker, tidskrifter, ljudböcker, tv-spel och filmer. På så vis sparar du både pengar och miljön. Om du inte redan har ett bibliotekskort så är det enkelt att skaffa ett helt gratis, här kan du läsa om hur. Det finns också mycket annat du kan göra som att läsa tidningar, delta i läsecirklar, språkträffar, spela spel och använda internet. Bibliotekens öppettider hittar du här.

Är du intresserad av miljö och klimatfrågor och vill veta mer om en hållbar livsstil?

Här får du tips på några intressanta böcker att läsa i hängmattan eller på stranden. Du lånar dem förstås på biblioteket.

Johan Rockström och Mattias Klum ger i sin bok Big world, small planet: välfärd inom planetens gränser en översikt över de mest akuta problem vi står inför. De presenterar ett nytt sätt att tänka kring välfärd, rättvisa och lycka på en hållbar planet och ger praktiska lösningar på de svåraste utmaningarna.

I boken Kan vi tackla det nya klimatet?, utgiven av Formas, ger 18 forskare och experter inom olika delar av klimatforskningsområdet sina lösningar för både omställning och anpassning. Bakterier som gör bensin, Vägen till fossilfria transporter och Dela på resurser – är några av alla intressanta rubriker i boken. Andreas Jakobsson levde under två år på gratis mat som andra slängt. I sin bok Svinnlandet: min resa genom en värld av slöseri– och hur den gav mig ett liv i överflöd  skriver han om dumpstring, butikernas livsmedelshantering och matsvinnets omfattning. Han ger också konkreta tips på hur vi kan minska vårt matsvinn hemma.

Läs också Gratislunchen: eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut av Therese Uddenfeldt och Ägodela: köp mindre – få tillgång till mer som är Naturskyddsföreningens årsbok 2016.

Vill du pröva några nya vegetariska recept? I GreenKitchen Travels: hälsosam vegetarisk mat från hela världen av David Frenkiel och Luise Vindahl hittar du recept på mexikansk isglass, Siciliansk caponata och många andra rätter.

Om en bok du vill låna är utlånad eller finns på ett annat bibliotek kan du reservera den i vår webbkatalog GOTLIB och välja det bibliotek du vill hämta den på.

På biblioteket hittar du också många tidskrifter till exempel livsstilsmagasinet Camino, det gröna nyhetsmagasinet Syre och den vegetariska mattidningen Vego.

Fler boktips hittar du på vår blogg stadsbiblioteket.nu. Följ oss på Instagram och Facebook för att få information om vad som händer hos oss!

/Annika Stigland, bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Göteborg

Dela:

Att ta ett hållbarhetsgrepp på konsumtionen

Det är svårt att argumentera för att själva köpandet av varor som produceras av eller med hjälp av jordens resurser skulle kunna gynna en ekologiskt hållbar utveckling. Eller att påstå att konsumtionen i sig skulle lösa något övergripande socialt problem i rika länder som Sverige. Lika svårt har jag att se hur den ständigt ökande konsumtionen skulle bidra till en hållbar och stabil ekonomi snarare än tvärtom. Så vad beror det på att vi hela tiden köper mer? Finns det andra sätt att se på konsumtion och tillväxt än hur det ofta möter oss? Forskarna som tagit sig an paradoxen hållbar konsumtion är många.

Ekonomisk tillväxt har historiskt sett varit något som kan kopplas till välstånd, lycka och samhällens framfart. Men i rika västländer som Sverige har tillväxten spelat ut sin roll, den där kurvan som visar sambandet har liksom planat ut. Samtidigt som överflödssamhällena blir rikare, har en rad sociala problem ökat i stället för tvärtom. I boken Jämlikhetsanden skriver författarna, forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett, att ”Kontrasten mellan materiell framgång och socialt misslyckande i många rika länder är en viktig vägvisare. Den låter förstå att om vi ska uppnå ytterligare förbättringar av verklig livskvalitet krävs en förskjutning av vår uppmärksamhet från materiell standard och ekonomisk tillväxt till metoder som gynnar psykiskt och socialt välbefinnande i hela samhället.” Paradoxen är tydlig även i kopplingen till miljön. Tim Jackson är hållbarhetsforskare och skriver i sin bok Välfärd utan tillväxt att ”Tillväxtens dilemma har rent ut sagt fångat oss mellan önskan om att upprätthålla ekonomisk stabilitet och behovet av att inte överskrida ekologins gränser. Alltså ju mer ekonomin växer – desto större blir miljöpåverkan.”

Vi kan relatera konsumtion till identitet, eller kanske snarare identitetsuttryck. Det är lätt för oss att uttrycka både känslor och personlighet genom att konsumera. Göteborgsforskaren Cecilia Solér från Handelshögskolan pratar om att många av oss tänker att vi är vad vi köper. I en artikel i Göteborgs-Posten säger Cecilia ”Att kläder är identitetsskapande är en konsumtionsteori som jag vill problematisera och ifrågasätta. Man är inte det man har på sig. Det är att blanda ihop existentiella frågor med materiella. Man tar på sig något för att man tycker det är fint. Plagget speglar möjligen din uppfattning om vad du tycker är snyggt. Du är fortfarande någon, även när du tar av dig din cardigan – eller hur?” Vi kan köpa oss uttryck som visar vår livsstil, hälsa, intressen eller tillhörighet. Och det är starka krafter som styr oss till att konsumera utifrån existentiella skäl, det finns en vara för varje mänskligt behov oavsett om det är existentiellt, socialt eller materiellt. Men att den överkonsumtionen skulle vara svaret på något annat behov än det materiella är bara ytterligare en paradox.

Vi lockas alltså till att uttrycka vilka vi är med hjälp av konsumtion, men vi kan också ställa oss frågan vilka vi är som konsumenter. Finns det något ansvar kopplat till min roll som ”konsument”? Och vad finns det för andra vägar än identitetskonsumtionen? Att kunna se bortom oss själva som individer är en återkommande tema när vi diskuterar hållbarhet ur både social, ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Josefin Wangel, forskare vid KTH, menar att vi måste sluta se oss själva som bara konsumenter och även börja se oss som medborgare. Genom att göra det kan vi se oss själva som en del av en samhällelig gemenskap och lättare prata om både individens frihet och ansvar. En konsument relateras till behov och tillfredställelse, utbud och varor, förverkligande och positionerande. En medborgare behöver kopplas till fler värden som ansvar, rättigheter och skyldigheter, gemensam och samhörighet. Medborgarskapet som identitet i sig innebär ju att vara en del av något, och om vi lyckas identifiera oss själva utifrån det perspektivet kanske inte behovet att köpa sig till samhörighet känns lika starkt. Men igen, det är starka krafter som påverkar oss. Konstant tilltalas vi i egenskap av individ och konsument, och värden och nyttor som är kopplat till den egna personen förstärks. När det handlar om status, konkurrens och att få ut så mycket av så lite som möjligt blir det lätt att vi glömmer bort sånt som att samarbeta och dela med oss. Att tilltalas som konsument i stället för medborgare förstärker alltså de faktorer som behöver förändras för en hållbar utveckling, menar Wangel.

Konsumentmakten då, hur funkar den? Oksana Mont forskar på Lunds Universitet och pekar på de många hinder som finns för den enskilde individen att byta till en hållbar livsstil. I dag är det mest bekväma och billigaste valet alldeles för ofta en katastrof för både miljön och människors arbetsvillkor. Oksanas slutsatser är att det visserligen behövs insatser från enskilda individer men framför allt politiska satsningar i teknik, infrastruktur och ekonomisk reglerig. De ohållbara valen behöver vara svåra – varför ska det ens finnas mat med gifter i om vi tänker efter? Hur kan det gå att köpa en billig pryl eller tröja som på andra sidan produktionskedjan genererar både förtryck och omänskliga arbetsförhållanden? Trots att vi påverkas av starka ohållbara strukturer som vi bekvämt kan falla in i, går det att tänka till och göra ett val även fast det vara lite krångligare och kosta lite mer.

Både perspektiven och paradoxerna är många när det handlar hållbarhet och konsumtion. För att minska avtrycket, både ekologiskt och socialt, är det är tydligt att det inte räcker att det ställs krav på en del i kedjan. Vi behöver ändra våra mönster och föreställningar om tillväxt hos oss som individer, hos marknaden, i politiken, i produktionen och hos oss som gemenskap. Tydligt är att vi i samma mening som konsumtion inte bara behöver prata om tillväxt, självförverkligande och marknad. Det går också att relatera till medborgerligt ansvar, ställningstagande och som vanligt; rättvisa.­­­

/Helena Nymark, social resursförvaltning

Lästips

Böcker:
”Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen” av Richard Wilkinson, Kate Pickett 2010
”Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle” av Tim Jackson 2011

Länkar:
De superrika avsnitt 2 (finns att se en vecka till) – Dokument utifrån i två delar på Sveriges Television
Googla Thomas Piketty – du kanske såg honom i Skavlan härom månaden?

Dela:

Lär dig något nytt på lunchen

Senaste nytt om forskning eller utbildning på ett område. Det kan du få varje måndag på Stadsbiblioteket. Då bjuder Göteborgs universitet på Akademisk kvart.

Sedan många år arrangerar Göteborgs universitet regelbundna lunchföreläsningar. Professorer, forskare och lärare presenterar då senaste nytt inom respektive kunskapsområde. Ibland berättar masterstudenter om sin utbildning.

I dag 25 maj är det dags för vårens sista. Leif G. Anderson, professor på institutionen för kemi och molekylärbiologi, berättar då att den globala temperaturökningen under de sista årtiondena är störst i Arktis. Det har bland annat resulterat i en stor minskning av havsistäcket såväl som att permafrosten tinar. Båda dessa processer kopplar tillbaka till klimatet genom att det påverkar flödet av koldioxid till atmosfären. Resultat från expeditioner till Arktiska Oceanen mellan 1980 och 2014 som relaterar till klimatförändringar kommer att diskuteras.

Och de föreläsningar du har missat finns på Youtube!

Var? Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3

När? 12.30-12.45

Mer info på gu.se och på Akademisk kvart på Facebook.

Dela:
MENY