Arkiv för taggen: engagemang

Grupp glada människor

Det sprider sig! 1 000 sätt att påverka

4,5 miljoner engångsmuggar per år. Ja, det är något av det vi fyller vårt göteborgska sopberg med. Är det nödvändigt för vårt välstånd? Finns det andra lösningar? Hur kan vi göra skillnad?

I Tyskland har man funnit på råd. Där finns frivilliga pantsystem i flera städer. I Hamburg deltar till exempel ett dussin kaféer i systemet ”Refill it” där man kan köpa sitt kaffe i en pantmugg för cirka 15 kr. Pengarna får man tillbaka när muggen lämnas in på något av kaféerna för att diskas och återanvändas. Både i Berlin och Hamburg finns nu politiska beslut om att skapa gemensamma pantsystem för kaffemuggar.

Vad gör Sveriges tre största kafékedjor för att få ner engångsanvändningen? Beda kontaktade huvudkontoren. I likhet med de svenska butikskedjorna har kafékedjorna fortfarande mest fokus på vad engångsprodukterna är gjorda av: miljömärkt papper och bioplast. Ingen har planer på att skippa engångsmuggar, men alla tre kedjorna säljer flergångsmuggar och två av dem ger rabatt på dryck i flergångs. Wayne´s Coffee tror dock att pantmuggar kommer inom några år.

Igår fick jag reda på att Göteborgs Stad har beviljat medel för att utveckla och testa system för att servera mat och dryck utan engångsmaterial på Kulturkalaset nästa år. Senare ska det spridas till andra kommunala och privata verksamheter.

Goda exempel är ett sätt att påverka

Visa att det är möjligt genom att peka på någon som faktiskt gjort det. Eller att själv skapa det goda exemplet. Så gjorde Sekelbo, det kommunala äldreboendet i Kortedala som genomförde 40 åtgärder. De minskade matsvinnet, bytte ut engångsartiklar mot flergångsprodukter och minskade avfallet med 4,5 ton per år, klimatpåverkan med 10 ton koldioxidekvivalenter per år och sina kostnader med 140 000 kr per år. Nu ska alla Göteborgs Stads 55 äldreboenden följa efter och göra samma sak. Tillsammans ska de minska klimatpåverkan med över 800 ton CO2e. De tretton kommunerna i Göteborgsregionen vill också hänga på och kommuner i övriga Sverige är jätteintresserade av vad som händer i Göteborg.

Allt börjar någonstans och det finns tusen sätt att påverka och göra skillnad. Men ibland är det tungt att göra allt själv. Det blir roligare om man är fler. Och vissa beslut behöver vi verkligen vara många för att påverka.

På Facebook finns flera grupper som delar avfallsminskningstips till individen, till exempel Plastbanta och Minimeringsmästarna. Men vilka grupper arbetar aktivt med att påverka besluten högre upp för minskade avfallsmängder? Beda har kollat med miljöorganisationerna.

Naturskyddsföreningen har projekt för att öka återanvändningen av textil, miljömärker secondhand-affärer, påverkar politiker och företag och jobbar med kommunikationskampanjer gentemot medborgarna. De rekommenderar alla som vill bidra att ta kontakt med sin lokala krets.

Jordens Vänner arbetar med att lyfta problematiken med ett ekonomiskt system som är baserat på evig tillväxt vilket genererar avfall och mot de internationella handelsavtalen CETA och TTIP som kan komma att försvaga miljölagstiftning och människors inflytande. Arbetssättet är kampanjer riktade mot beslutsfattare, folkbildning och aktioner för att skapa opinion. Medlemmar kan till exempel gå med i föreningens arbetsgrupp mot handelsavtalen. De som vill engagera sig i avfallsfrågor i Göteborg uppmuntras att engagera sig i lokalgruppen Jordens Vänner Göteborg.

Fältbiologerna jobbar just nu inte specifikt med avfallsfrågor, men den som är mellan 6 och 25 år och vill engagera sig i frågan är välkommen som medlem. Greenpeace arbetar inte heller med avfallsfrågan, men har tidigare varit engagerade mot sopförbränning och import av sopor för förbränning.

Zero Waste Europe är en rörelse för att eliminiera avfall i samhället och stöder lokalgrupper i EU-länder samt påverkar EU och andra beslutsfattande organ. Det finns ingen nationell organisation i Sverige men vill man bilda en så är det säkert välkommet liksom grupper i olika städer. På nätet pågår mycket aktivitet under namnet Zero Waste, mest i form av enskilda personer som delar erfarenheter av att minska sitt avfall.

Beda är ingen anhängare av slitna citat, men det ligger något i det Martin Luther King sa om att det är de goda människornas tystnad som är problemet. Så du som vill förändring, vad är ditt sätt att påverka?

/Karin Nielsen, alias Beda, kretslopp och vatten Göteborgs Stad

Foto: Johanna Montell

Dela:

Vägen mot Klimatsamling

I november förra året trotsade 4 000 göteborgarna kyla, regn och vind – för klimatets skull! Ulrika Wilhelmsson är en av initiativtagarna till Klimatsamling. Här tar hon med oss på resan från idé till demonstration och med in i framtiden.

När jag en lördag i januari 2015 var på väg till det öppna ”klimat-visionsmötet” som Naturskyddsföreningen och Jordens Vänner bjudit in till, måste jag erkänna att jag kände en viss nervositet. Skulle det enbart komma den handfull människor som alltid kom på liknande möten eller skulle vi bli något fler? Döm om min förvåning och lättnad när jag öppnade dörren och såg att det faktiskt samlats säkert ett 30-tal engagerade Göteborgare, vilket i dessa sammanhang är otroligt bra.

Syftet med mötet var bolla idéer om hur vi tillsammans skulle kunna belysa klimatfrågan under 2015, framför allt inför klimattoppmötet i Paris i december samma år. Och att där ge makthavare styrkan att våga fatta hållbara beslut.

Vi hade alla Peoples Climate March i september 2014, som samlade runt 400 000 personer i New York, färskt i minnet. Under mötet bestämde vi att vi kanske skulle våga oss på något liknande inför Parismötet. Vi ville samla alla i Göteborgsområdet som oroade sig för klimatet och skapa en stark opinion för en hållbar klimatpolitik. Varför inte försöka samla fler än några hundra? Varför inte satsa stort? Kan vi bli 10 000? I november? I Göteborg?

Nätverket Klimatsamling föddes och organisatörerna för Peoples Climate March gick ungefär samtidigt ut med en global uppmaning att arrangera manifestationer den 29/11.

Vad är Klimatsamling?

Ganska överraskande tog det rejält lång tid att komma överens om vad Klimatsamling stod för. Vad ville vi egentligen och hur skulle det formuleras? Ska vi begränsa vem och vilka som får stödja oss?

Initialt var vi bara några få personer som arbetade med detta. Trots att klimatfrågan förenade oss visade det sig att var och en hade olika målbilder och budskap som man ville föra fram. Det var oerhört nyttiga diskussioner då denna lilla grupp på sätt och vis representerade ett tvärsnitt av hela samhället.

Till slut kom vi överens. Vårt budskap skulle gälla ALLA, inte bara de redan övertygade, inte bara de insiktsfulla. Ung, gammal, svart, vit, fattig, rik, höger, vänster – vi ville att alla skulle känna sig bekväma att ställa sig bakom vårt budskap. Vi enades om en visionsbild; att nå så långt utanför de ”frälstas” mur som bara var möjligt och samla 10 000 personer som alla anser att klimatfrågan är en fråga som snarare förenar, än splittrar.

För att nå denna vision skrev vi ett upprop:

* Klimathotet är verkligt och överhängande
* Det görs för lite
* Problemet är globalt
* Ekonomi och ekologi sitter i samma båt
* Det goda livet är klimatsmart

Den enda begränsning vi bestämde var att utesluta politiska partiers stöd.

Hur sjutton ska vi nå vår vision?

Men hur ska vi, denna lilla grupp, lyckas samla 10 000 Göteborgare, att manifestera för något så osexigt och komplext som klimatfrågan? Hur gör vi något som så många innan oss har misslyckats med? Hur ska vi tvätta bort den något töntiga miljömuppsstämpeln? Vad sänder det för budskap till de som bestämmer om vi bara blir några få i tåget = INGEN BRYR SIG?

Jag kände ett enormt ansvar där det sistnämnda under inga omständigheter fick hända.

Vi identifierade områden vi trodde borde angripas. Vi behövde en budget och pengar. Vi behövde starta kommunikation på sociala medier och en hemsida. Vi behövde stödjare, synas på stan och i alla tänkbara medier. Vi önskade kända talespersoner. Vi behövde fler som aktivt hjälpte oss. Vi behövde en scen, PA-utrustning, talare och artister, polistillstånd och demonstrationsvakter.

Vi behövde vackert väder!

Något vi kallt räknade med var att medias bevakning av klimatfrågan skulle öka i omfattning ju närmare toppmötet i Paris vi kom. Och att vi därmed kunde åka lite snålskjuts i nyhetsflödet.

Mödosamt arbete

Vi delade upp att göra-listan i ansvarsområden. Då vi var en allt annat än homogen grupp hade vi inga problem att identifiera vem som skulle ansvara för vad. Därefter satte arbetet igång. Så här i efterhand skulle jag nog säga att det var ett organiserat kaos, där alla lite som yra höns arbetade intensivt inom respektive område. Jag vet inte hur många timmar som lades på möten, telefonsamtal och, i alla fall från min sida, evinnerliga försök att få stödjare.

Så småningom dök det upp allt fler som ville hjälpa till. Egna initiativ togs för att synas på stan. En oändlig mängd flyers delades ut. Organisationer, föreningar, företag och trossamfund började smått ställa sig bakom vårt upprop och alla hjälpte aktivt till att uppmana medlemmar och anställda att delta den 29:e. Media började få upp ögonen för att något var i görning och vi blev till och med kontaktade för att ge intervjuer.

Vi arbetade med manifestationen i ett knappt år. Den sista månaden var de flesta av oss helt slutkörda, lättirriterade, griniga och nervösa. Tänk om-tankar dök ideligen upp. Tänk om ingen kommer. Tänk om det blir storm. Tänk om det blir fiasko.

Resultatet

Kvällen innan hade jag och min familj glöggfest för våra grannar. Då ringer de som skulle sätta upp scenen på Götaplatsen:

– Du, vi har sett väderprognosen och det ska blåsa 12m/s och då kan vi inte sätta upp scenen.

Nähä …

Tillsammans med Marcus ansvarade jag för Götaplatsen, scen, talare och artister. Jag hade kokat kaffe till alla och hade varm alkoholfri glögg. Jag drämde termosarna i (el)bildörren och de gick i tusen bitar.

Marcus stod på Götaplatsen och talade med scenkillarna när jag kom dit. Något hade gått sönder och vi kunde bara utnyttja en liten del av scenen.

När det en timme innan start började vräka ner – regn och hagel om vart annat – kände jag att mycket mer kan nog inte gå fel denna dag.

Men trots bedrövligt väder, alla små olyckor på vägen och att mediebevakningen av klimatfrågan kom av sig på grund av terrordåd i Paris blev Göteborgs manifestation, utifrån befolkningsmängd, en av de största i världen! Polisen sa att drygt 4 000 gick i tåget. Hur stor genomslagskraft detta gav kan vi endast spekulera i. Men världens länder enades ju faktiskt i Paris och – bara för att jag vill och kan – jag tänker att vi alla hade en liten liten del i det avtalet.

Klimatsamling som nätverk lever vidare. Nya arbetsgrupper har bildats och ett projekt – en klimatdemonstration i centrala Göteborg varje månad – har redan dragit igång.

Mina funderingar

Är jag då nöjd med resultatet?

Vet ni vad, just nu, i denna sekund, är vi mitt inne i det sjätte stadiet av utrotning. Senast var när dinosaurierna försvann. Just nu, i denna sekund, bombarderas våra hav med energi motsvarande 240 Hiroshima bomber/minut. Just nu, i denna sekund, dör det fler människor på grund av föroreningar än vad något terroristdåd har orsakat. Just nu, i denna sekund, är det fler människor på flykt, delvis på grund av klimatförändringar, än någonsin tidigare.

Så, nej, jag är inte nöjd. I min värld skulle ALLA vara ute och manifestera för mänsklighetens fortlevnad.

/Ulrika Wilhelmsson, en av initiativtagarna till Klimatsamling

Dela:

WWF: Svenskarna allt mer engagerade i klimatfrågan

Har ditt klimatengagemang växt de senaste fem åren? Du är inte ensam. 34 procent av svenskarna har ett större klimatengagemang och 40 procent har mer kunskap om klimatet i dag än för fem år sedan, visar WWF:s Klimatbarometer 2015.

WWF presenterade i dag årets Klimatbarometer, och den visar tydligt att svenskarna bryr sig om klimatet – och att de är oroliga. 35 procent uppger en ökad oro och 57 procent en lika stor oro som tidigare. 37 procent uppger att de känt klimatångest.

WWF:s undersökning är utförd av Cint med över 1 000 intervjuade och många uppger att de är engagerade i klimatfrågan och drar sitt strå till stacken i sin vardag. 65 procent “återanvänder och återvinner material”, 56 procent ”minskar sitt matsvinn”, 55 procent “använder gång- och cykelvägar” och 46 procent “åker kollektivt”.

Alternativ för att välja bort bilen, som är ett av de områden i våra liv som orsakar mest klimatutsläpp, uppges vara:
Billigare kollektivtrafik: 43 procent
Tätare turer med kollektivtrafiken: 35 procent
Bättre cykelbanor: 20 procent

Det kommer vi inom GreenhackGBG givetvis titta närmare på under nästa månad, när temat är resor.

Men det är inte allt. 8 av 10 svenskar vill kunna producera sin egen energi, 54 procent kan tänka sig ett konsumtionsfritt år och 72 procent uppger kunna offra till exempel en Thailandsresa för att minska sin klimatpåverkan.

– Vi ser en trend i att allt fler människor vill bidra till en klimatsmart värld. Earth Hour ger en signal till beslutsfattarna att agera. Stödet från privatpersoner, skolor, kommuner, företag och organisationer är avgörande i det här arbetet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

/Peter, projektledare

Foto: Adam Oswell/WWF-Canon

Dela:
MENY