Arkiv för taggen: elbil

Cyklar i allé

Transportsystemet är i stort behov av förändring – om vi ska göra det hållbart

Omställningen från oljeberoende till fossilfria energikällor behöver gå fort. Urbaniseringen innebär att allt fler rörelser av människor och gods sker i städer, samtidigt som bostäder, arbetsplatser och andra urbana funktioner konkurrerar om samma ytor. Luftutsläpp och buller från trafik leder till allvarliga hälsoeffekter och fortfarande förolyckas människor i trafiken.

Samtidigt finns det väldigt positiva tekniska utvecklingsströmmar. Elektrifieringen leder till betydligt effektivare energianvändning och till att luftutsläpp inte längre sker i gaturummen. Elfordon är väldigt mycket tystare än andra fordon i hastigheter under 40 kilometer i timmen. Digitaliseringen innebär att vi kan nyttja fordon bättre och effektivisera styrningen av trafik. Automatiseringen gör fordonen säkrare vilket minskar antalet olyckor samtidigt som nya möjligheter öppnas för drift och effektivt underhåll.

Det finns helt enkelt stora möjligheter att lösa en del av problemen med hjälp av ny teknik. Samtidigt är det ruskigt svårt att få genomslag för ny teknik. Av Sveriges cirka 4,7 miljoner bilar var bara cirka 7 500 helt eldrivna år 2016, för att ta ett exempel. (Enligt siffror för 2016 från elbilsstatistik.se)

Varför tar det sådan otrolig tid innan förändringar genomsyrar transportsystemet? Jag har funderat rätt länge på det och fick lite hjälp på tanketraven av att läsa en artikel av holländske forskaren Frank Geels. Han beskriver samhället som bestående av olika ”socio-tekniska system”. Om vi ska byta ut en fundamental teknik, till exempel dieselmotorn, så är det inte bara själva motorn som behöver bytas utan samtidigt väldigt många andra faktorer. Laddinfrastruktur behöver komma på plats. Ingenjörsutbildningar behöver ändra inriktning. Chaufförer behöver våga välja nytt. Produktionslinor och affärsmodeller förändras. Mekaniker utbildas till elektriker. Ideal och images förflyttas. För att en systemförändring ska kunna ske behöver väldigt många olika individer och arbetssätt ändras. Det är svårt. Det tar tid. För det är lättare att finna farhågor än att säga ”ja” när stora komplexa system påverkas.

Ett sätt att ändå komma vidare, har vi märkt på Trafikkontoret, är att våga testa! Vi har under många år tillåtit oss att lära och testa mitt i verkligheten, tillsammans med medborgarna. För det är när vi testar som vi förstår var i det socio-tekniska systemet som de största hindren finns. Kanske är det inom lagstiftningen snarare än inom tekniken? Och när vi ser att testerna fungerar väl, så vågar vi förändra.

/Malin Andersson avdelningschef Utveckling och internationellt, Trafikkontoret Göteborg

Dela:

Energieffektive Eriksson cyklar bort utsläppen

Efter värmepannor, solceller och energilagring vänder nu Energieffektive Eriksson blicken mot sitt resande. En elcykel visar sig minska utsläppen med runt ett ton koldioxid per år – och då bor Energieffektive Eriksson på landet.

Veckan som gick har jag undersökt möjligheten att placera solceller på mitt platta papptak. Vet inte när pappen lades om, men nuvarande papptak börjar visa tecken på slitage oavsett lösning på montering, så jag bör nog börja med att lägga ny papp. Därefter finns det i dag lite olika metoder, alltifrån infästning till att använda sig av ballast. Infästning kräver mer arbete, men reducerar vikten som taket utsätts för. Ballast kräver i princip bara att något slitskydd placeras, men vikten påverkas förstås rejält och en hållfasthetsberäkning kanske måste till. Solceller kommer jag undersöka närmare nästa år, och kommer att använda tiden att sondera marknaden och ta in offerter. Jag har fortfarande bara löst halva husets uppvärmning, så nu får fokus ligga på värme.

Jag har skrivit mycket om olika tekniker att värma sitt hus och berört lite kring möjligheten att producera och lagra egen el . Huset står för en stor del av min energianvändning, så självklart påverkas både ekonomi och min klimatpåverkan om jag lyckas sänka denna, men det är ju mycket mer som spelar in.

I somras köpte jag en elcykel, ville testa och se hur mycket av bilresandet jag kunde ersätta. Bor lantligt och har lång resväg till jobbet, så att ta bilen 7 mil till Göteborg har aldrig varit aktuellt, men kan jag ersätta bilen med en elcykel till tågstationen som är 20 kilometer bort eller till centralorten som ligger knappt 10 km bort? En elcykel, och det vet alla som provat, är en väldigt behaglig upplevelse. Motvind och uppförsbackar är inte längre något som får en tappa lusten, och då jag tidigare inte varit någon cykelfantast var detta det perfekta transportmedlet.

Den stora ekonomiska vinsten gör man förstås om man kan göra sig av med bilen helt, slippa skatt och försäkring, besiktningar och dyrt underhåll och service, men drivmedelskostnaden har jag i vart fall lyckats sänka och slitage på däck och andra slitdelar har förstås minskat. En bilpool hade varit en intressant lösning, om det fanns någon. Sedan i somras har det ändå blivit 200 mil med cykel, och kostnaden för elen är i princip försumbar, 0,25 kr/mil. Om jag räknar bränslet till 10 kr/milen för bilen har jag fått en bra besparing där, och en koldioxidreducering med 168 g/km hamnar på 336 kg på några månader. På årsbasis kanske jag kan reducera min transportpåverkan med runt 1 ton.

Om jag byter ut min bensinbil, som ju ändå släpper ut 1 700 gr CO2/mil och investerar i en elbil och räknar med 1 500 mil per/år, hur skulle en sådan kalkyl se ut om vi ser till utsläpp?

El kan produceras på många olika sätt, kolkraft, vattenkraft och vindkraft är exempel och som har sina fördelar och nackdelar. Vid produktion får man en miljöpåverkan som brukar mätas i bland annat CO2. I Sverige räknar vi med utsläpp på mellan 15-25 g/kWh, det varierar lite mellan olika år. En elbil i Estland kan visa sig släppa ut mer CO2 än en snål diesel i samma land (1005 gr/kWh), men detta bygger på att all el är producerad med kolkraft. Problemet ligger i dag i att vissa länder fortfarande använder enbart kol för att producera el, här måste man få in mer förnybar produktion. Elbilen på bilden ovan drar drygt 1,5 kWh/mil. Räknar vi utsläpp på 20 g/kWh får vi 30 gr utsläpp CO2/mil. Egentligen är det bara priset och räckvidden som hamnar på minus-sidan, för elbilar är billiga i drift och har liten klimatpåverkan. Bensinbilen släpper ut 2,5 ton och elbilen med svensk elmix 45 kg.

I Göteborg släpper vi i dag ut motsvarande 8 ton CO2/person, och då är vår konsumtion medräknad enligt Göteborgs klimatstrategiska program. Målet är att nå 1,9 ton/person till 2050. Vi har väldigt lite av fossila bränslen i vår elproduktion, vilket håller ner siffrorna. Ändå är det så att för att kunna nå målet med 2°C temperaturhöjning måste vi ner till en utsläppsnivå på 1 ton/person. Omöjligt? Uppvärmning och transport står för en stor del och där har jag i dag kommit en bit. Beträffande mat och konsumtion, som utgör en lika stor del, får mina kollegor ta vid och ge tips vad vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan när GreenhackGBG pratar om de utmaningarna i november och december!

/Energieffektive Eriksson

Energieffektive Erikssons nya hus
Boarea:
Huset är byggt på 70-talet och är 100 m2 i markplan och 135 m2 i källaren.
Ventilation: Självdrag
El: Elanvändning enligt tidigare ägare: 4 500 kWh/år.
Uppvärmning: Huset har i dag pellets som uppvärmning. En pelletsbrännare har ersatt oljebrännaren i en äldre oljepanna, och ger varmvatten till både radiatorerna och till tappvarmvattnet. Enligt tidigare ägare går det åt cirka 5 pallar med pellets, vilket ungefär motsvarar 20 000 kWh till uppvärmning och tappvarmvatten. Energiinnehållet i pellets och vad du får ut i systemet är inte samma sak. Dessvärre är verkningsgraden generellt inte så bra. På en gammal oljepanna kan den beräknas till 70–75 procent och resten blir alltså förluster av olika slag.

Dela:

Enklare laddning ska få fler att välja elbil

Fler snabbladdare och förbättrade möjligheter för boende i flerbostadshus att ladda sin elbil över natten. Det är åtgärder som Göteborgs Stad tror kommer öka andelen elbilar på stadens gator. 

I september 2014 antog Göteborgs kommunfullmäktige klimatprogrammet. Programmet visar hur vi ska arbeta långsiktigt för att minska vår klimatpåverkan. Bland annat finns målet ”Koldioxid från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010”. För att kunna nå målet behöver vägtrafiken minska men fossila bränslen behöver också ersättas med förnybara lösningar. En ökad andel elbilar på vägarna är ett viktigt steg och i det här inlägget tänkte jag berätta lite om hur trafikkontoret tänker kring detta uppdrag.

Är en elbil utsläppsfri? Nej, inte per definition men den kan vara det om den laddas med helt förnybar el. Till exempel har staden tecknat avtal om grön el vilket innebär att alla stadens elfordon drivs av el som kommer från förnybara källor.

Om man i stället utgår från den svenska elmixen kan ett schablonutsläpp för elbilen sättas till 7-10 gram koldioxid per kilometer. Det är inte så pjåkigt om man jämför med genomsnittsutsläppen för sålda bilar i Sverige som enligt deklarerad förbrukning 2014 var 132 gram CO2 per kilometer, uppskattningsvis 160-170 gram per kilometer om man räknar med verklig drift. En elbil avger med andra ord cirka en tjugondel av ”medelbilens” CO2-utsläpp. Medelkörsträckan för en bil i Sverige är ungefär 1 200 mil. Räknar man om det till CO2 utsläpp innebär det för en elbil CO2-utsläpp på 8,4 kilo per år jämfört med 2 ton för medelbilen.

Varje elbil som ersätter en bensin- eller dieseldriven bil innebär en minskning av växthusgasutsläpp med två ton.

Varför gör vi inte som Norge?

Den norska elbilsboomen har gett eko genom hela Europa. I Norge är elbilar befriade från försäljningsskatt, moms och bompeng. Dessutom får de köra i kollektivtrafikfält och parkera gratis. Incitament som har gett Norge förstaplatsen i världslistan över andel sålda elbilar, 13 procent 2014.

Sverige har resonerat något annorlunda men framförallt supermiljöbilspremien ger oss en tredjeplats på samma lista. 1,5 procent av alla sålda bilar i Sverige 2014 var elbilar. Och försäljningen ökar stadigt. 2013 såldes 1 546 laddbara elbilar i Sverige, drygt 0,5 procent av den totala bilförsäljningen. 2014 4 657 stycken, 1,5 procent, och januari-augusti i år såldes 4 479 elbilar, drygt 2 procent av nyregistreringarna.

Vad gör Göteborg?

Vi vill underlätta övergången till eldrift utan att försvåra för gång- och kollektivtrafik. Till exempel tror vi inte att det är en bra idé att låta bilar köra i kollektivtrafikfälten. Vi vill göra det enklare att åka kollektivt med fler bussar och tätare turer, då behövs kollektivfälten för bussarnas framkomlighet. Inte heller tror vi att gratis parkering är rätt väg att gå då vi vet att det är något som genererar trafik. För tre år sedan togs beslutet att avveckla miljöparkeringsförmånen just eftersom den under senare år faktiskt ökade bilresandet och trängsel i gatumiljön.

Exempel på insatser som vi tror på, och som inte sker på bekostnad av gång- och kollektivtrafiken, är att öka tillgången på snabbladdare. Dels kommer de befintliga kommunala snabbladdarna att moderniseras och dels kommer privata bolag att etablera snabbladdare i staden. Någonting som är än viktigare i ägandet av elbil är att kunna ladda över natten, nära hemmet. Det är avsevärt mycket lättare att äga elbil om man också äger sin parkering och själv kan styra över en laddinstallation. För boende i flerbostadshus är det svårare, laddning är komplext och involverar många aktörer. Därför har trafikkontoret inlett ett samarbete med andra aktörer i staden med målsättning att underlätta laddning för boende i flerbostadshus.

Vi vill att fler ska kunna ta steget och byta ut sin fossilt drivna bil till en elbil. Exemplen ovan är åtgärder i introduktionen av elbilar som vi tror på och som vare sig ökar trängseln på gatorna eller konkurrerar med kollektivtrafiken.

/Alexander Sjöberg, projektledare hållbar mobilitet

Dela:

Kemikaliefria Karin goes elbil

Jag har haft en liten hemlighet, jag tänkte avslöja den nu. Jag kör bil till jobbet två dagar i veckan. Men nu ska jag testa en elbil.

Min kollega Eva har flera gånger under min kemikalieutmaning stuckit en armbåge i min sida och med viskande röst förklarat att diesel också är en kemikalie. Men jag har inte riktigt velat erkänna detta. Har liksom tänkt att diesel hör till en annan kategori av miljöproblem – klimatproblem.

Nu in i den sista skälvande veckan av kemikalieutmaningen har jag fått ordning på detta. Jag har vunnit en bil! I en vecka ska jag få köra en BMW i3 tack vare TelgeEnergi som i våras utlyste en tävling på temat förnyelsebar energi. Jag vann med detta fantastiska rim:

Sol, vind och vatten – jag lyfter på hatten
Olja, gas och kol måste bort om vi ska nå våra koldioxidmål

Nästa månad är det tema resor här på GreenhackGBG, då blir det mer om elbilar och laddinfrastruktur. Men nu ska jag köra en runda!

/Kemikaliefria Karin

Dela:
MENY