Arkiv för taggen: barn och unga

Dagbarnvårdare driver miljöarbetet med helhetstänk

Familjedaghemmen på Västra Hisingen i Göteborg jobbar ihärdigt, men i det tysta med miljöfrågorna. Faktum är att de har kommit att bli en av de främsta verksamheterna i staden när det gäller miljöarbete inom förskolan. Verksamheten omfattar ungefär 300 barn och 60 anställda. Den bedrivs både i hemmen och i så kallade samlingslokaler, där det bland annat serveras måltider en till två dagar i veckan. Sedan Lärande Hållbara Måltider började jobba med familjedaghemmen 2015 har de ökat sin andel ekologisk mat från 10 procent till över 80 procent idag.

Tänker över inköpen noga

Familjedaghemmen jobbar med ett helhetstänkande i miljöfrågorna och barnen är ofta delaktiga i det praktiska arbetet. Förutom miljömåltider och matinköp jobbar de med att minimera resursanvändning och ”plastbanta” hela verksamheten. De har systematiskt arbetat med att skapa en giftfri förskola och håller nu på att fasa ut giftiga kemikalier.

– Våra medarbetare tänker över varje inköp noga; är detta nödvändigt eller kan vi lösa det på ett annat sätt? Vi har fördubblat andelen sovstunder som barnen sover utomhus, vilket har gjort att verksamheten inte behöver köpa in så mycket inomhusmadrasser. Dessutom får barnen andas frisk luft och är friskare, säger Pia B Johansson, samordnare för familjedaghemmen på Västra Hisingen.

Flera dagbarnvårdare närmar sig 100 procent ekologiska inköp. Minst två dagar i veckan serveras helt vegetarisk mat. Det finns en mycket bra uppföljning och styrning av verksamheten och alla anställda får regelbunden återkoppling och kompetensutveckling av ledningen. Många odlar också olika typer av grönsaker som en del av verksamheten, både vid samlingslokalerna och i hemmen. Men det som imponerar mest är kanske den tydliga organisationen. Medarbetarna ligger steget före och tar egna initiativ för att utvecklas och de har en vilja om att bli bäst.

Ständig fortbildning

Så fort det kommer nyanställda görs det förnyade utbildningar och uppdatering av miljöfrågorna.
Personalen är på många sätt självgående idag när det gäller miljöfrågor och föredömen för familjedaghemsverksamheter över hela landet. De har samtidigt lyckats höja statusen på yrket.

Dagbarnvårdarna har fått mycket utbildning, studiebesök och aktiviteter som har arrangerats av Lärande Hållbara Måltider, bland annat när det gäller miljömåltider och måltidspedagogik, och chefer har fått en fortbildning, en ”Train the trainer”-utbildning i att kommunicera miljö- och matfrågor med medarbetarna. Här kan du läsa mer om Lärande hållbara måltider.

/ Mats Alfredson, Lärande Hållbara Måltider Göteborgs Stad

Foto:Rada Nassif. Föräldramedgivande finns för de barn där ansiktet syns.

Dela:

Ge barn bättre hälsa och studieresultat — genom hållbart resande

Resan till och från skolan är mer än en transportsträcka. Hur barn och ungdomar tar sig till skolan och vad de gör under resan har betydelse för deras studieresultat och psykiska välbefinnande. Det visar ny forskning.

Jessica Westman, doktor i psykologi vid Karlstad universitet forskar på hur resor påverkar barns psykiska välbefinnande. Hennes forskning visar att barns välmående och prestation kan kopplas till hur de reser till skolan. Det handlar bland annat om vilket färdmedel de reser med, vad de gör under resan och hur lång restid de har.

Jessicas studier inkluderar ungefär 600 barn i Skåne och Värmlands län i årskurs fyra, sex och åtta. Barnen fyllde i enkäter direkt vid ankomst till skolan och innan hemgång på eftermiddagen. De fick också utföra ett kognitivt test för att undersöka relationen mellan färdmedel och prestation.

Piggare, gladare och mer mentalt aktiverade

Vad visar då resultaten? Studien visar att barn som är aktiva under resan, till exempel genom att prata med kompisar, blir mentalt aktiverade redan innan de kommer fram till skolan. Det här påverkar deras skolprestation positivt. Barnen som åker buss, cyklar eller går uppger dessutom att de känner sig piggare och gladare jämfört med de barn som blir skjutsade i bil.

Ytterligare ett resultat är att de barn som använder sin mobiltelefon under resan ofta presterar bättre under skoldagen. Det kan delvis förklaras med att en del interaktiva spel är positiva för kreativiteten och tankeförmågan. De barn som skjutsas med bil är istället tröttare både under resan och under skoldagen. De är också minst nöjda med sin resa.

Bra med längre restid

Många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan då de anser att cykel, gång eller skolbuss tar för lång tid. De ser det också som praktiskt med bil. En del väljer bil för att de anser att det är tryggt för barnen. Samtidigt har restid som är längre än 15 minuter positiv effekt på barns prestation, vilket kan vara värdefullt för föräldrar att veta.

Jessicas forskning visar att barn med längre restid har fler möjligheter att ägna sig åt de aktiviteter som är positiva för deras välmående. Barn som cyklar, går och åker skolskjuts har möjlighet att umgås med sina vänner och bli både fysiskt och mentalt aktiverade.

Barn som skjutsas i bil till skolan rapporterar färre aktiviteter och pratar i regel mindre längs vägen. Bil kan närmast ha en sövande effekt och ibland fylls bilresan av smågnabb och stress. För barnen kan det ha negativ effekt för både välmående och prestation.

När bilen är ett måste

Nu är det trots allt så att många barn saknar alternativ till bilen. Det rör sig till exempel om barn som inte uppfyller kriterierna för att få skolskjuts men bor vid en starkt trafikerad landsväg. Föräldrar ska inte känna skuld för att de måste skjutsa sina barn. Men ett tips är att försöka göra bilresan så rolig och mentalt aktiverande som möjligt. Prata, sjung eller gör någon rolig billek! Det kan låta banalt, men den här typen av aktivering kan ha en positiv inverkan på barnens prestation och mående under dagen.

Hur barn och ungdomar reser i vardagen påverkar inte bara deras välmående och hälsa utan också deras framtida resvanor. Hur vi reser som barn ligger faktiskt till grund för hur vi reser som vuxna. I takt med att människors hälsa och psykiska välmående blir allt sämre ökar även bilresandet. Kanske är det dags att på allvar se över vår nästa generations resvanor och hjälpa dem få in goda resvanor som gynnar både deras hälsa och miljö.

Vad kan vi göra framåt?

Jessica menar att dessa resultat gör att vi behöver förändra vårt sätt att vi se på barns resor. Det är inte bara ett sätt att förflytta sig från en plats till en annan. Det påverkar dem både fysiskt och psykiskt och ger effekt på deras studieresultat.

Om nästa generations resenärer skall utveckla hälsosamma resvanor, både för miljö och hälsa, bör barns upplevelser tas på allvar. Eftersom barn upplever cykel, gång och skolskjuts som positivt bör dessa färdmedel bli mer lättillgängliga. En väg att gå kan vara att barns skolresor blir en del av de transportpolitiska målen. Då kan också planering av gång och cykelvägar bli en del av bebyggelsestrukturen. Det är också viktigt att trafikmiljön runt skolorna anpassas så att barn som kliver av skolbussen eller kommer gående inte utsätts för onödig fara.

Skolskjutsverksamheten bör också ses över. Idag är det är ett problem att många föräldrar tycker det är mer praktiskt att ta bilen än att låta sina barn åka skolskjuts. Genom att arbeta med skolskjuts kan det bli ett mer attraktivt färdmedel i den stressiga vardagen.

Dela:
Illustration på barn som leker

Ny sajt och podd om kemikalier

Kemikalieinspektionen är vår nationella myndighet som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Jag besöker ofta deras hemsida och söker i deras databaser efter utfasningsämnen och godkända bekämpningsmedel, läser rapporter om strategier för utfasning av fluorerade ämnen och så vidare. Med andra ord ganska knastertorra myndighetsuppgifter.

Ibland svävar jag iväg och läser en handlingsplan för giftfri vardag som visserligen kan ge imponerande insikter om hur stenhårt Kemikalieinspektionen jobbar för att påverka kemikalielagstiftningen internationellt, för visst är det så att kemikaliefrågan är global.

Men nu händer det grejer på myndighetens hemsida, en kemikaliepodd och en rykande färsk webbplats – Kemikalier i barns vardag. Det är så kul när myndigheter hänger med och förändrar sina sätt att sprida information till oss konsumenter och föräldrar. Det är dessutom inte en helt lätt uppgift eftersom kunskapen om kemikaliers påverkan är skrämmande låg. På den nya webbplatsen finns massor av bra väl avvägd info och framför allt konkreta tips, till exempel på vad du gör om du tappar en lågenergilampa som innehåller kvicksilver på golvet…
Podden är också fin och har precis i dagarna släppt det sjätte avsnittet om kemikalier i textilier, det svåra sjätte avsnittet för att citera favoritpoddaren Kristoffer Triumf i Värvet.

Så gå in på hemsidan: www.kemikalieinspektionen.se

Även Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt är ett exempel på lyckad kommunikation, så gå in där också.

Vi passar väl också på att heja på Läkemedelsverket att haka i? Läkemedelsverket har hand om lagstiftningen för kosmetiska produkter och här finns massor av information som vi vill ha på samma lättillgängliga sätt. Kanske någonting i stil med – Kosmetikapodden, avsnitt 1, Så undviker du miljö och hälsoskadliga kemikalier i kosmetika.

/ Kemikaliefria Karin, miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bild: Kemikalieinspektionen

Dela:
Vegetarisk mat

Vegetariska världsdagen 1 oktober – inspireras av Göteborgs skolbarn

För att uppmärksamma den vegetariska världsdagen 1 oktober och köttkonsumtionens effekter på miljön så åt Göteborgs Stads förskole- och skolbarn vegetariskt under hela förra veckan. Även i vanliga fall serveras vegetariskt minst en dag varje vecka. Med de cirka 80 000 portioner som serveras dagligen gör en sådan satsning stor skillnad för stadens utsläpp av växthusgaser. Visste du till exempel att en portion nötköttsgryta med ris har nästan 15 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som en linsgryta med potatis? Förutom miljönyttan så är det ju både gott och nyttigt med mer vegetabilier på tallriken, och det blir en vana för barnen att äta vegetariskt.

– De som var negativa i början och bland annat klagade på att de inte skulle bli mätta, har istället ändrat sig, säger Gunilla Williander, köksmästare på Johannebergsskolan, som har varit med och tagit fram menyn.

Är du sugen på att testa vegetariska recept? Här finns några tips:

vegetariskvardag.se
vegoeco.se
javligtgott.se
coop.se
ica.se

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
MENY