Arkiv för taggen: barn och unga

Illustration på barn som leker

Ny sajt och podd om kemikalier

Kemikalieinspektionen är vår nationella myndighet som har huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Jag besöker ofta deras hemsida och söker i deras databaser efter utfasningsämnen och godkända bekämpningsmedel, läser rapporter om strategier för utfasning av fluorerade ämnen och så vidare. Med andra ord ganska knastertorra myndighetsuppgifter.

Ibland svävar jag iväg och läser en handlingsplan för giftfri vardag som visserligen kan ge imponerande insikter om hur stenhårt Kemikalieinspektionen jobbar för att påverka kemikalielagstiftningen internationellt, för visst är det så att kemikaliefrågan är global.

Men nu händer det grejer på myndighetens hemsida, en kemikaliepodd och en rykande färsk webbplats – Kemikalier i barns vardag. Det är så kul när myndigheter hänger med och förändrar sina sätt att sprida information till oss konsumenter och föräldrar. Det är dessutom inte en helt lätt uppgift eftersom kunskapen om kemikaliers påverkan är skrämmande låg. På den nya webbplatsen finns massor av bra väl avvägd info och framför allt konkreta tips, till exempel på vad du gör om du tappar en lågenergilampa som innehåller kvicksilver på golvet…
Podden är också fin och har precis i dagarna släppt det sjätte avsnittet om kemikalier i textilier, det svåra sjätte avsnittet för att citera favoritpoddaren Kristoffer Triumf i Värvet.

Så gå in på hemsidan: www.kemikalieinspektionen.se

Även Naturskyddsföreningens kampanj Fräsch på riktigt är ett exempel på lyckad kommunikation, så gå in där också.

Vi passar väl också på att heja på Läkemedelsverket att haka i? Läkemedelsverket har hand om lagstiftningen för kosmetiska produkter och här finns massor av information som vi vill ha på samma lättillgängliga sätt. Kanske någonting i stil med – Kosmetikapodden, avsnitt 1, Så undviker du miljö och hälsoskadliga kemikalier i kosmetika.

/ Kemikaliefria Karin, miljöinspektör miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Bild: Kemikalieinspektionen

Dela:
Vegetarisk mat

Vegetariska världsdagen 1 oktober – inspireras av Göteborgs skolbarn

För att uppmärksamma den vegetariska världsdagen 1 oktober och köttkonsumtionens effekter på miljön så åt Göteborgs Stads förskole- och skolbarn vegetariskt under hela förra veckan. Även i vanliga fall serveras vegetariskt minst en dag varje vecka. Med de cirka 80 000 portioner som serveras dagligen gör en sådan satsning stor skillnad för stadens utsläpp av växthusgaser. Visste du till exempel att en portion nötköttsgryta med ris har nästan 15 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som en linsgryta med potatis? Förutom miljönyttan så är det ju både gott och nyttigt med mer vegetabilier på tallriken, och det blir en vana för barnen att äta vegetariskt.

– De som var negativa i början och bland annat klagade på att de inte skulle bli mätta, har istället ändrat sig, säger Gunilla Williander, köksmästare på Johannebergsskolan, som har varit med och tagit fram menyn.

Är du sugen på att testa vegetariska recept? Här finns några tips:

vegetariskvardag.se
vegoeco.se
javligtgott.se
coop.se
ica.se

/Ingrid Bohlin, miljöutredare miljöförvaltningen Göteborgs Stad

Dela:
Ansikten på barn

Vad krävs för att vi ska våga skicka våra barn själva till skolan igen?

”Det är kaos hos oss, speciellt på mornarna.”

”Det blir farligt med all trafik runt skolan speciellt för de elever som kommer gående.

”Det blir en osäker miljö i och med trafiken runt skolan när många föräldrar kör sina barn, och då känns det farligt att låta barnen gå själva till skolan.”

Detta är röster från skolor i Göteborgsområdet. Inför höstens skolstart gjorde vi en rundringning för att ta tempen på trafiksituationen runt skolorna. Rektorer och andra ansvariga var rörande överens om vad problemet är. Det inte är hastigheten, det är föräldrarna. Slutsatsen är enkel: om föräldrar slutar att skjutsa sina barn i samma utsträckning som nu, så är trafikmiljön inte längre ett problem.

I dag är det färre än hälften av alla barn som går eller cyklar till skolan. Allt fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, med motiveringen att det är så mycket trafik runt skolan. Johan Nyhus, kommunalråd i Göteborgs Stad, talade på Tylösandsseminariet häromveckan. Han betonade det ologiska i resonemanget att köra våra barn och lämna dem precis utanför skolan. Istället för att skydda våra barn, bidrar vårt beteende till att skapa problem. Det logiska är att ju färre som kör, desto mindre trafik blir det och desto säkrare blir miljön. Men då måste någon våga börja med att sluta skjutsa.

Varför tar inte våra barn sig själva till skolan längre? Tittar vi några årtionden tillbaka var det inget alternativ att bli skjutsad. Själv minns jag min mormor som berättade om milslånga promenader till och från skolan. För oss som är medelålders idag var det inte riktigt lika illa, men att gå eller cykla till skolan var en självklarhet för de flesta. På 1970-talet var det 90 % av barnen som gick eller cyklade. Därefter har cyklandet minskat i en oroväckande fart bland barn. Varför? Det har även regeringen funderat på och har därför gett VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) i uppdrag att utreda varför barn och unga inte cyklar idag.

Karl de fine Licht, som är doktor i praktisk filosofi på Chalmers, menar att vi kortsiktigt skyddar våra barn när vi kör dem, när det istället är de långsiktiga effekterna vi bör beakta. När vi kör våra barn överallt så krymper deras värld. Skolan och hemmet blir små öar som inte har något samband. Med fler barn ute på gatorna tvingas trafikanterna att bli mer uppmärksamma och till följd av det blir trafiken säkrare att vistas i. Givetvis måste vi ha i åtanke att barn har olika trafikmognad, och att mindre barn inte ska släppas ut själva. Men vi måste bli bättre på att träna våra barn, redan i tidig ålder. Antalet barn som skadas i trafiken i dag är väldigt få. Skolvägar och trafikmiljön är mycket säkrare nu än tidigare. Är vår rädsla obefogad?

Värre är kanske det faktum att stillasittande är farligare än rökning. I dag har barn ungefär 15 % sämre hjärt- och kärlkondition jämfört med barn för 30 år sedan. Att ta sig till skolan på egna ben eller på cykeln innebär inte bara vinster för miljön. Det blir även vinster för barnen. De blir piggare och mer redo för en dag i skolbänken. Om detta vittnar Luleå kommun, som talade på vår konferens Barn, Liv och Trafik i våras. Där genomfördes ett hälsoprojekt i en skola och barnen fick cykla tillsammans. Eleverna säger själva att de har blivit gladare och att kluriga mattetal har blivit lättare att lösa efter en cykeltur. För det är så, det är inte bara kroppen som mår bättre av rörelse. Även knoppen mår toppen. Vid fysisk aktivitet växer hjärnan och problemlösningsförmågan ökar.

Barn i skolåldern är en viktig målgrupp för oss på NTF Väst. Vem bär i dag egentligen ansvaret att lära våra barn att bli säkra i trafiken? Är det skolan? Är det föräldrarna? Det övergripande målet för NTF Västs verksamhet är Nollvisionen och nystarten av visionen har ett större fokus på just oskyddade trafikanter. På Tylösandsseminariet diskuterades denna omstart. Nollvisionens fader Claes Tingvall dristade sig att sia om framtiden och uttryckte en önskan om hur det borde se ut:

”Jag vill se att vi får ett mänskligare samhälle, där vi till och med kommer våga skicka våra barn till skolan själva igen!”

Fem goda skäl som hjälper oss på traven att uppfylla Claes önskan:

1. Det blir en säkrare trafikmiljö med färre bilar runt skolan om fler cyklar eller går istället för att bli skjutsade.

2. Barnen blir piggare och håller sig lättare friska om de börjar dagen med en cykeltur eller en promenad. Det är bra för barnens inlärning och minne att röra på kroppen regelbundet.

3. Renare luft med mindre utsläpp runt skolan.

4. Goda vanor som formas i barndomen hänger ofta med upp i vuxenlivet. Ett hälsosammare, roligare och miljövänligare sätt att transportera sig på än cykel är svårt att hitta.

5. En cykeltur eller en promenad ger tillfälle att prata med barnen och ge dagen en positiv start. När ni cyklar tillsammans lär sig barnen trafikregler och vilka faror som finns i trafiken. Det ger en större trafikmognad den dagen när de själva ska ut i trafiken.

/ Anna Swedestam, NTF Väst

Dela:
Barn på promenad

Ett steg på vägen

Fysisk aktivitet – en bristvara

Barn som växer upp idag förväntas ha en kortare livslängd än sina föräldrar, bland annat på grund av inaktivitet. Fysisk aktivitet ger många hälsofördelar för barn, till exempel positiva effekter för muskler, skelett och hjärta. Studier har även visat på ett samband mellan barns fysiska aktivitet och förbättrade studieresultat. Trots att fysisk aktivitet är en viktig faktor när det gäller hälsan så når endast en mindre del av svenska barn den rekommenderade nivån. Ett sätt att förbättra den här situationen är att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan.

Skola, föräldrar och gamification

Skolan är en arena för att nå alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning och som plattform för ett hälsofrämjande arbete. Föräldrar har ett ansvar för sina barn och socialt stöd från föräldrar är en viktig förutsättning för fysisk aktivitet. Framförallt när det gäller de mindre barnen kan föräldrar uppleva aktiva skoltransporter som ett hot mot barnens säkerhet och föräldrarnas attityder är en viktig utgångspunkt för barns möjlighet att gå och cykla till skolan.

Barns skärmtid har ökat och ett vanligt perspektiv är att betrakta smarta telefoner, dataspel och liknande teknologi som ett hot mot barns hälsa och studieresultat. Men den interaktiva teknologin är här för att stanna och det är inte fruktbart att arbeta mot den eller att betrakta teknologin som ett problem. Att istället nyttja barns intresse för spel och överföra spelkomponenter till någonting som inte är ett spel kallas gamification. Det kan skapa engagemang och motivera till fysisk aktivitet.

Aktiva skoltransporter á la Luleå kommun

I Luleå kommun pågår just nu ett forskningsprojekt kring aktiva skoltransporter. För att öka barns fysiska aktivitet har vi utvecklat en intervention som främjar barns aktiva skoltransporter och vi använder oss av spelkomponenter för att öka motivationen hos både barn och föräldrar. Projektet bygger även på empowerment, eller delaktighet, vilket innebär att forskare, lärare, föräldrar och barn är delaktiga på olika sätt för att skapa interventionen. Genom att använda delaktighet ökar möjligheten att skapa en hållbar intervention. Här är en kort sammanfattning av de resultat som hittills framkommit:

1. Gamification – en framgångsfaktor i undervisningen

Att till exempel räkna antal kilometer och mäta detta på en karta var motiverade för barnen och kunde integreras naturligt i undervisningen. Uppdragen utgick från de ämnen som barnen ska lära sig i respektive årskurs och både lärarna och barnen upplevde att den praktiska kopplingen gjorde undervisningen roligare och mer lärorik.

2. Beteendeförändring ger attitydförändring 

Innan projektet fanns en del tveksamhet och ifrågasättande från föräldrar men detta förändrades under projektets gång.

3. Redo för skola

Barnen var piggare i skolan och att de hade mindre ”kryp i benen”. Barnen var gladare, framförallt på morgonen, och de hade oftast pratat av sig på vägen till skolan vilket gjorde att de var mer redo när undervisningen startade. En oväntad förändring var att barn som tidigare ofta varit sena till skolan nu kom i tid. En anledning till detta var att de cyklade eller gick tillsammans och när en kompis väntade var de mer motiverande att komma iväg.

4. Bygger nya relationer

Barnen gick och cyklade i mindre grupper och detta gjorde att barn som tidigare inte hade umgåtts lärde känna varandra. Barnen kände sig mindre ensamma och lärarna bekräftade att detta hade förbättrat den psykosociala miljön. Barnen beskrev hur de kunde hjälpa och motivera varandra och den sociala samvaron gjorde färden till och från skolan rolig.

Sammanfattningsvis finns ett behov av att öka barns fysiska aktivitet inte minst eftersom tidiga vanor har en tendens att följa med upp i vuxen ålder. Aktiva skoltransporter med hjälp av empowerment och gamification är ett sätt att nå många barn och ger dessutom bonuseffekter när det gäller det sociala samspelet mellan barnen, inlärning, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan.

/Anna-Karin Lindqvist, filosofie doktor i fysioterapi och lektor vid Luleå universitet.

Bild: Agneta Forssén.

Dela:

Att skjutsa eller låta gå?

Skjutsar du dina barn till skolan? Genom att gå tillsammans prioriterar du i stället miljö, säkerhet och vardagsmotion, likaväl som rörelsefrihet, självständighet och trygghet. Du kan också anta vårt löfte och lova att gå med i eller starta en vandrade skolbuss.

Vid många av våra skolor i Göteborg så är biltrafiken ett bekymmer på morgonen. 30 procent av eleverna i åk F-6 skjutsas med bil till skolan och det bidrar på många platser till en osäker och otrygg miljö för barnen. Situationen gör att flera barn som skulle vilja och kunna gå till skolan i stället skjutsas på grund av att trafikmiljön runt skolan blir otrygg. Men att vi kör våra barn till skolan på grund av trafikmiljön är inte hela sanningen. Våra undersökningar visar att de vanligaste anledningarna till att man väljer att skjutsa barnen är att man ändå är ute och kör och att det är enkelt och bekvämt.

Vinsterna med att gå, cykla eller åka kollektivt till skolan är många och ofta självklara. Det blir tryggare och säkrare runt skolorna, barnen utvecklas och får viktig vardagsmotion. Forskning visar att barnen till och med presterar bättre i skolan om de går eller cyklar. Men i vardagspusslet är det inte alltid så enkelt. Alla i familjen ska iväg på morgonen och tider ska passas.

Så hur gör vi? På många skolor har man uppmuntrat så kallade ”Vandrande skolbussar” som går ut på att flera barn går tillsammans, oftast med en vuxen. Mer info om vandrande skolbussar hittar du i utmaningen Jag lovar att gå med i eller start en vandrande skolbuss. Att lämna en bit från skolan och sedan låta barnen gå den sista biten är en annan lösning som avlastar miljön runt skolan.

Göteborgs Stad arbetar för att fler barn ska ha möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt till skolan. Bland annat genom projekt där vi tillsammans med skolan tittar på både beteendepåverkande och fysiska åtgärder som ska bidra till att fler barn tryggt och säkert kan gå och cykla till skolan. Vi är också med och arrangerar utmaningen På egna ben tillsammans med Göteborgsregionen. Under fem veckor med start den 7 september antar drygt 6 100 elever i åk 4-6 utmaningen att ta sig till skolan På egna ben samtidigt som de lär och reflekterar kring säkerhet, hälsa och hållbar utveckling. De lyckliga vinnarna belönas med en heldag på Liseberg.

I dagarna sprids även materialet Låt Gå! till våra skolor. En satsning för att på ett underhållande sätt få skjutsande föräldrar att börja fundera. Kolla gärna vår film:

Under Trafikantveckan, 14-19 september, finns bland annat jag på plats utan för Stora teatern. Där vill vi prata med unga om hur de tänker om att röra sig genom staden och att vara och umgås i stadsrummet? Och på vilket sätt vill de vara med och påverka? Läs mer på vartgoteborg.se, och kom och prata med oss!

/Sara Hellgren, Trafikkontoret

Dela:
MENY